World Press Photo of the Year
World Press Photo of the Year är en internationell årlig fototävling som sedan 1955 utser årets bästa pressfotografi. Tävlingen arrangeras av den nederländska organisationen World Press Photo. Priset består (2018) av 10 000 euro, en statyett och en kamera.[1]
Vid sidan av huvudtävlingen utdelas även priser i andra kategorier. Genom åren har dessa kategorier varierat och år 2018 var kategorierna miljö, allmänna nyheter, långa projekt, natur, människor, sport samt platsnyheter. I dessa kategorier kan såväl enskilda bilder som bildserier prisas.[2][3] Alla vinnande och nominerade bilder ställs sedan ut i en fotoutställning som under det följande året besöker 100 städer och 45 länder. Utställningen besöks varje år av runt 4 miljoner personer.[4]
Historik
År 1955 fick en grupp nederländska pressfotografer en idé om att omvandla den nationella fototävlingen the Zilveren Camera till en internationell tävling. Den första tävlingen hölls samma år i december och man beslutade då att det skulle bli en årlig tävling. Det första året deltog 42 fotografer från 11 länder i tävlingen och de skickade in 300 tävlingsbidrag. Det följande året fyrdubblades antalet tävlingsdeltagare och antalet nationaliteter dubblades. År 2017 deltog över 5000 fotografer från 125 länder i tävlingen och tillsammans skickade de in 95 000 fotografier.[3]
Vinnare av World Press Photo of the Year
Vinnande bilder i huvudtävlingen.
År | Fotograf | Ämne |
---|---|---|
1955 | Mogens von Haven | Motorsport |
1956 | Helmuth Pirath | Återvända hem efter kriget |
1957 | Douglas Martin | Segregation i USA |
1958 | Inget pris utdelat. | |
1959 | Stanislav Tereba | Fotboll |
1960 | Inget pris utdelat. | |
1961 | Yasushi Nagao | Lönnmord |
1962 | Héctor Rondón Lovera | Uppror i Venezuela |
1963 | Malcolm Browne | Förtrycket av buddhister i Vietnam |
1964 | Don McCullin | Konflikten på Cypern |
1965 | Kyōichi Sawada | Vietnamkriget |
1966 | Kyōichi Sawada | Vietnamkriget |
1967 | Co Rentmeester | Vietnamkriget |
1968 | Eddie Adams | Vietnamkriget |
1969 | Hanns-Jörg Anders | Konflikten i Nordirland |
1970 | Inget pris utdelat. | |
1971 | Inget pris utdelat. | |
1972 | Wolfgang Peter Geller | Bankrånet i Saarbrücken |
1973 | Huỳnh Công Út | Vietnamkriget och Phan Thị Kim Phúc |
1974 | Orlando Lagos | Militärkuppen i Chile |
1975 | Ovie Carter | Svälten i Sahel, Niger |
1976 | Stanley Forman | Eldsvådan på Marlborough Street |
1977 | Françoise Demulder | Inbördeskriget i Libanon |
1978 | Leslie Hammond | Apartheid |
1979 | Sadayuki Mikami | Narita International Airport |
1980 | David Burnett | Röda khmerernas fall i Kambodja |
1981 | Mike Wells | Svälten i Karamoja, Uganda |
1982 | Manuel Pérez Barriopedro | Statskuppförsöket i Spanien |
1983 | Robin Moyer | Inbördeskriget i Libanon |
1984 | Mustafa Bozdemir | Jordbävningen i Turkiet |
1985 | Pablo Bartholomew | Bhopalkatastrofen |
1986 | Frank Fournier | Omayra Sánchez |
1987 | / Alon Reininger | AIDS |
1988 | Anthony Suau | Valet i Sydkorea |
1989 | David Turnley | Jordbävningen i Armenien |
1990 | Charlie Cole | Massakern på Himmelska fridens torg |
1991 | Georges Merillon | Konflikten i Kosovo |
1992 | David Turnley | Kuwaitkriget |
1993 | James Nachtwey | Svälten i Somalia |
1994 | Larry Towell | Palestina |
1995 | James Nachtwey | Folkmordet i Rwanda |
1996 | Lucian Perkins | Första Tjetjenienkriget |
1997 | Francesco Zizola | Inbördeskriget i Angola |
1998 | Hocine | Inbördeskriget i Algeriet |
1999 | Dayna Smith | Konflikten i Kosovo |
2000 | Claus Bjørn Larsen | Kosovokriget |
2001 | Lara Jo Regan | Invandringen till USA |
2002 | Erik Refner | Flyktingkatastrofen i Afghanistan |
2003 | / Eric Grigorian | Jordbävningen i Iran |
2004 | Jean-Marc Bouju | Irakkriget |
2005 | Arko Datta | Jordbävningen i Indiska oceanen |
2006 | Finbarr O'Reilly | Hungersnöden i Niger |
2007 | Spencer Platt | Inbördeskriget i Libanon |
2008 | Tim Hetherington | Afghanistankriget |
2009 | Anthony Suau | Subprime-krisen |
2010 | Pietro Masturzo | Presidentvalet i Iran |
2011 | Jodi Bieber | Talibanernas behandling av kvinnor |
2012 | Samuel Aranda | Jemenitiska revolutionen, Arabiska våren |
2013 | Paul Hansen | Offer för Operation Pillar of Defense |
2014 | John Stanmeyer | Afrikanska migranter |
2015 | Mads Nissen[5][6][7] | HBTQ-rättigheter i Ryssland |
2016 | Warren Richardson | Migrationskrisen i Europa |
2017 | Burhan Ozbilici | Mordet på Andrej Karlov |
2018 | Ronaldo Schemidt | Krisen i Venezuela |
2019 | John Moore | Donald Trumps immigrationspolitik |
2020 | Yasuyoshi Chiba | Statskuppen i Sudan |
2021 | Mads Nissen[8] | Social distansering under Coronaviruspandemin |
2022 | Amber Bracken[9] | Kamloops Indian Residential School |
2023 | Evgeniy Maloletka[10] | Rysslands invasion av Ukraina |
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, World Press Photo of the Year, 14 maj 2020.
Noter
- ^ ”Photo Contest Prizes”. World Press Photo. Arkiverad från originalet den 3 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170703153400/https://www.worldpressphoto.org/activities/photo-contest/prizes. Läst 5 februari 2018.
- ^ ”Photo Contest Categories”. World Press Photo. Arkiverad från originalet den 22 december 2017. https://web.archive.org/web/20171222233828/https://www.worldpressphoto.org/activities/photo-contest/categories. Läst 5 februari 2018.
- ^ [a b] ”History of the Photo Contest”. World Press Photo. Arkiverad från originalet den 25 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180225182344/https://www.worldpressphoto.org/activities/photo-contest/history. Läst 5 februari 2018.
- ^ ”Exhibitions”. World Press Photo. https://www.worldpressphoto.org/exhibitions. Läst 5 februari 2018.
- ^ "Mads Nissen’s Homophobia in Russia wins World Press Photo of the Year". British Journal of Photography, 12 februari 2015. Hämtdatum 8 maj 2017
- ^ "Intimate photograph of gay Russian couple wins World Press Photo of the Year 2014". The Independent, 12 februari 2015. Hämtdatum 8 maj 2017
- ^ "Photo of Loving Couple Wins World Press Photo Award". Time, 12 februari 2015. Hämtdatum 8 maj 2017
- ^ ”Mads Nissen vinner Årets bild i World Press Photo – igen”. Kamera & Bild. https://www.kamerabild.se/fototavling/mads-nissen-vinner-arets-bild-i-world-press-photo-igen. Läst 16 april 2021.
- ^ Amber Bracken vinner Årets bild i World Press Photo 2022, Kamera & Bild 2022-04-07, läst 2022-04-17
- ^ Evgeniy Maloletka vinner Årets bild i World Press Photo 2023, Kamera & Bild 2023-04-20, läst 2023-04-21
Externa länkar
- World Press Photo
- Wikimedia Commons har media som rör World Press Photo of the Year.
Media som används på denna webbplats
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker
grön | rendered as RGB 0 119 73 | Pantone 3415 C |
gul | rendered as RGB 255 184 28 | Pantone 1235 C |
röd | rendered as RGB 224 60 49 | Pantone 179 C |
blå | rendered as RGB 0 20 137 | Pantone Reflex Blue C |
vit | rendered as RGB 255 255 255 | |
svart | rendered as RGB 0 0 0 |
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
Flag of the Republic of Venezuela (1930-2006)