World Light Center

World Light Center
FörkortningWLC
Bildad1981
GrundareLilly Gardeby
Nedlagd2004
Typkristen rörelse
Officiella språksvenska

World Light Center var en svensk New Age-, teosofi- och kristet inspirerad rörelse, allmänt betraktad som en sekt.[1] (Tidigare bedrev även den amerikanska rörelsen Unification Church, det vill säga Moonrörelsen, verksamheter under detta namn, men det är en helt annan rörelse.)

Rörelsen grundades år 1981 i Vingåker men flyttade omkring 1991-1992 till Konga i Småland[2], och leddes av Lilly Gardeby (1927-2004), som ansåg sig vara den återfödda Jungfru Maria (Jesu moder) och påstod sig ha förmåga att hela människor. Bland anhängarna fanns en period musikproducenten Jonas Bernholm.[3]

De sociala myndigheterna i Tingsryd beslutade att omhänderta samtliga barn som bodde på gården i Konga sommaren 1993 med hjälp av sju poliser och socialarbetare. Barnen placerades därefter i familjehem. Detta ledde till ett rättsligt efterspel då Gardeby och en annan person misstänktes för egenmäktighet mot barn, misshandel och våld mot tjänsteman.[3]

När rörelsen stod på topp hade den som högst omkring 80 medlemmar.[4] Efter flera avhopp hade rörelsens medlemsantal sjunkit till endast åtta medlemmar (april 1998), verksamma i Konga.[5] Kort innan Gardebys död 2004 upplöstes rörelsen.

Organisationen har skildrats i litteraturen.[6][7][8]

Referenser

  1. ^ Joachim Kerpner (14 januari 2004). ”Hans bok avslöjar de sektliknande kyrkorna”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11097085.ab. Läst 2 november 2016. 
  2. ^ ”Flykten från Kongasekten”. Mats H. Andersson. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305071647/http://www.matshandersson.se/texter/16.html. Läst 2 november 2016. 
  3. ^ [a b] Górecka, Joanna. ”Sektledaren Mor Lilly”. P3 Dokumentär. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/p3-dokumentar-sektledaren-mor-lilly. Läst 16 mars 2022. 
  4. ^ Annie Hellström (28 maj 2008). ”Jag var alltid rädd”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/jag-var-alltid-radd/. Läst 2 november 2016. 
  5. ^ Ann Charlotte Ericsson (6 april 1998). ”Scientologerna är världens farligaste sekt”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9804/06/06narco3.html. Läst 2 november 2016. 
  6. ^ Karl-Erik Nylund. Att leka med elden 
  7. ^ Clas Svahn (2007). Sekter och hemliga sällskap i Sverige och världen. Sundbyberg: Semic. ISBN 978-91-552-3496-6 
  8. ^ Peter Pohl. Sekten