William Faulkner
Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2014-04) Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort. |
William Faulkner | |
William Faulkner 1954. | |
Född | 25 september 1897[1] New Albany, Mississippi[1] |
---|---|
Död | 6 juli 1962 (64 år)[1] Byhalia, Mississippi[1] |
Yrke | Romanförfattare, novellist, poet |
Nationalitet | Amerikansk |
Språk | engelska[2] |
Verksam | 1919–1962 |
Genrer | Modernism, inre monolog |
Ämnen | Amerikanska södern |
Debutverk | Novell Landin in Luck (1919) Poesi Vision in Spring (1921) Roman Soldatens lön (1926) |
Influenser | James Joyce, William Shakespeare, Friedrich Wilhelm Nietzsche, T.S. Eliot |
Influerade | Flannery O'Connor, Cormac McCarthy, Harper Lee, Peter Carey |
Namnteckning | |
William Cuthbert Faulkner, ursprungligen Falkner, född 25 september 1897 i New Albany i Mississippi, död 6 juli 1962 i Byhalia i Mississippi, var en amerikansk författare. Han erhöll Nobelpriset i litteratur 1949.[1]
Biografi
Faulkner debuterade som poet, men det är som romanförfattare han har fått störst inflytande. Hans första roman var Soldatens lön (1926) och handlar om en man som återvänder hem från första världskriget.[1] Faulkner själv ville ge intrycket av att ha skadats i kriget som pilot. Han lät till och med sy sig en uniform att visa upp hemma, men i själva verket kom han aldrig längre än till flygarskolan i Toronto.
Efter en misslyckad roman, Mosquitoes (ej översatt till svenska), fick Faulkner rådet av sin författarkollega Sherwood Anderson att skriva om det han kände bäst till: den amerikanska södern. Faulkner började nu skriva romaner som utspelade sig i det fingerade Yoknapatawpha County och några av hans främsta verk kom till: Stormen och vreden (1929), Ljus i augusti (1932) och Absalom! Absalom! (1936).
Faulkner brukar anses tillhöra den modernistiska traditionen. Han använder sig av inre monologer och hans romaner berättas ofta ur romanfigurernas olika perspektiv. Med sina långa och komplexa meningar var han en motpol till den samtida författarikonen Ernest Hemingway.
Faulkner behandlar ofta den amerikanska söderns problem i sina romaner: förfallet, rasproblemen och arvet från det amerikanska inbördeskriget. De flesta av hans romaner är starkt pessimistiska. Även om han uppmärksammades i litterära kretsar dröjde det tills han fick nobelpriset i litteratur 1949 (utdelat 1950[3]) innan han blev mer allmänt känd. År 1955 tilldelades han även Pulitzerpriset för romanen En legend. Samma pris fick han även 1963 (postumt) för romanen Tre rövare.
Faulkner var alkoholist under större delen av sin verksamma period.
Verk översatta till svenska
- Ljus i augusti (översättning Erik Lindegren, Bonnier, 1944) (Light in August)
- De obesegrade (översättning Håkan Norlén, Folket i bild, 1948) (The Unvanquished)
- Medan jag låg och dog (översättning Mårten Edlund, Bonnier, 1948) (As I Lay Dying)
- De vilda palmerna (översättning Mårten Edlund, Bonnier, 1949) (The Wild Palms)
- Inkräktare i stoftet (översättning Thomas Warburton, Bonnier, 1950) (Intruder in the Dust)
- Det allra heligaste (översättning Mårten Edlund, Bonnier, 1951) (Sanctuary)
- Själamässa för en nunna (översättning Mårten Edlund, Bonnier, 1952) (Requiem for a Nun)
- Sartoris (översättning Thomas Warburton, Bonnier, 1955) (Sartoris)
- Staden (översättning Pelle Fritz-Crone, Bonnier, 1958) (The Town)
- Björnen (översättning Olov Jonason, Rabén & Sjögren, 1959) (The Bear)
- Luftcirkus (översättning Gun R. och Nils A. Bengtsson, Bonnier, 1961) (Pylon)
- Soldatens lön (översättning Gunnar Barklund, Bonnier, 1962) (Soldier's Pay)
- Tre rövare (översättning Gunnar Barklund, Bonnier, 1963) (The Reivers)
- Stormen och vreden (översättning Gunnar Barklund, Bonnier, 1964) (The Sound and the Fury)
- Byn (översättning Gunnar Barklund, Bonnier, 1965) (The Hamlet)
- Huset (översättning Gunnar Barklund, Bonnier, 1966) (The Mansion)
- Absalom, Absalom! (översättning Gunnar Barklund, Bonnier, 1969) (Absalom, Absalom!)
- En legend (översättning Thomas Warburton, Atlantis, 1978) (A Fable)
- Springarspel och fem andra kriminalberättelser (översättning Birger Hultstrand, Prisma, 1984) (Knight's Gambit)
- En ros åt Emily och andra noveller (urval och efterskrift Jan Broberg, översättning Pelle Fritz-Crone, Leif Janzon, Carlsson, 1990)
- Alla de döda piloterna (novellurval) (översättning Leif Janzon, Lind & Co, 2002)
Priser och utmärkelser
- Nobelpriset i litteratur 1949
- Pulitzerpriset för skönlitteratur 1955 för A Fable
- Pulitzerpriset för skönlitteratur 1963 för The reivers
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f] ”William Faulkner”. Britannica.com. https://www.britannica.com/biography/William-Faulkner. Läst 16 juli 2019.
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 11902332s, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ "William Faulkner". NE.se. Läst 19 april 2014.
Källor
- Artur Lundkvist – Faulkner, den besegrade, i essäsamlingen Ikarus flykt, Bonniers 1939.
- Thorsten Jonsson – Det oundvikliga nederlaget, i essäsamlingen Sex amerikaner, Bonniers 1942.
- Frederick R. Karl: William Faulkner: American Writer, Faber & Faber, London, 1989.
- Nationalencyklopedin, 2007
Externa länkar
- Mer info om Faulkner, sammanfattningar av hans böcker osv.
- Nobelprize.org, Nobelpriset i litteratur 1949
- Nobelprize.org, William Faulkner - Biografi
- William Faulkner i Libris
|
|
Media som används på denna webbplats
A text document icon with a red question mark overlaid. This icon is intended to be used in e.g. "unverified content" templates on Wikipedia.
Författare/Upphovsman: User:Gusme (it:Utente:Gusme), Licens: CC BY-SA 3.0
Vector image of the Nobel prize medal
US Flag with 45 stars. In use 4 July 1896–3 July 1908. Created by jacobolus using Adobe Illustrator, and released into the public domain. This flag was used during the Spanish-American War.
William Faulkner's signature. Note: It was later discovered that some of Faulkner's letters were signed by a signature machine. Faulkner signature fabricated, NYT, August 5, 1981