William Cavendish-Bentinck, 3:e hertig av Portland
Hertigen av Portland | |
Tid i befattningen 2 april 1783–19 december 1783 | |
Monark | Georg III |
---|---|
Företrädare | Earlen av Shelburne |
Efterträdare | William Pitt d.y. |
Tid i befattningen 31 mars 1807–4 oktober 1809 | |
Monark | Georg III |
Företrädare | Lord Grenville |
Efterträdare | Spencer Perceval |
Född | 14 april 1738 Nottinghamshire |
Död | 30 oktober 1809 Buckinghamshire |
Gravplats | St. Marylebone Churchyard[1] |
Politiskt parti | Whig, senare tory |
Maka | Dorothy Cavendish |
William Henry Cavendish-Bentinck, 3:e hertig av Portland, född den 14 april 1738, död den 30 oktober 1809, son till William Bentinck, 2:e hertig av Portland (1708–1762), brittisk statsman, stärkte ytterligare släktens förbindelser med de stora whigfamiljerna genom sitt giftermål med lady Dorothy Cavendish (1750–1794), dotter till William Cavendish, 4:e hertig av Devonshire, och lade till sitt eget även namnet Cavendish. (De av familjens medlemmar, som bar detta i dopnamn, skrev sig dock endast Bentinck. På svärdssidan dog denna linje ut 1990).
Barn:
- William Henry Cavendish-Scott-Bentinck, 4:e hertig av Portland (1768–1854); gift med Henrietta Scott (d. 1844)
- Lord William Bentinck, generalguvernör av Indien (1774–1839); gift med Lady Mary Acheson (d. 1843)
- Lady Charlotte Cavendish-Bentinck (1775–1862); gift med Charles Greville
- Lady Mary Cavendish-Bentinck (1779–1843)
- Lord William Charles Augustus Cavendish-Bentinck (1780–1826); gift 1:o med Georgiana Augusta Seymour (d. 1813); gift 2:o med Anne Wellesley (1788–1875)
- Lord Frederick Guy Cavendish-Bentinck (1781–1828); gift med Lady Mary Lowther (1785–1862)
Bentinck innehade en underordnad plats i Rockinghams ministär 1765, förde sedan en häftig opposition mot hertigen av Grafton och lord North samt blev 1782 i Rockinghams andra ministär lordlöjtnant på Irland. Den berömda kombinationen mellan Charles James Fox och lord North gjorde honom till premiärminister (april-december 1783). Till följd av rädsla för franska revolutionen närmade han sig alltmera Pitt d.y., var 1794–1801 inrikesminister och visade sig som sådan synnerligen verksam, bland annat vid kuvandet av det irländska upproret 1798 och unionsaktens genomförande.
Bentinck kvarstannade även i Henry Addingtons kabinett (som lordpresident) och förmåddes 1807, mycket emot sin vilja, att ånyo överta befattningen som premiärminister. Den gamle hertigen var nu ganska skröplig och förmådde föga uträtta; den egentliga makten låg hos hans unge kolleger Castlereagh och Canning; deras beryktade duell skakade kabinettets ställning och påskyndade hertigens död.
Källor
Tryckta källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bentnick, William Henry Cavendish-, 1904–1926.
Noter
- ^ Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.[källa från Wikidata]
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör William Cavendish-Bentinck, 3:e hertig av Portland.
|
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 3.0
Royal Coat of Arms of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland in the style used by the Government of Queen Elizabeth II from 1952 to 2022 (as used in all places except Scotland).
“ | Quarterly, First and Fourth Gules three lions passant guardant in pale Or armed and langued Azure (for England), Second quarter Or a lion rampant within a double tressure flory counter-flory Gules (for Scotland), Third quarter Azure a harp Or stringed Argent (for Ireland), the whole surrounded by the Garter; for a Crest, the imperial crown Proper; for Supporters, dexter a lion rampant guardant Or crowned as the Crest, sinister a unicorn Argent armed, crined and unguled Proper, gorged with a coronet Or composed of crosses patée and fleurs de lys a chain affixed thereto passing between the forelegs and reflexed over the back also Or; Motto 'Dieu et mon Droit’ ('God and my Right') below the shield. | ” |
- PINCHES, J.H & R.V., The Royal Heraldry of England, 1974, Heraldry Today.