Willem Blaeu
| Willem Janszoon Blaeu | |
.jpg) | |
| Född | 1571[1][2] Alkmaar eller Uitgeest[2] |
|---|---|
| Död | 1638[2][3][4] Amsterdam[2] |
| Medborgare i | Republiken Förenade Nederländerna |
| Sysselsättning | Kartograf[5], astronom[5], instrumentmakare, förläggare, gravör[6][7] |
| Barn | Joan Blaeu (f. 1596)[8] Cornelis Blaeu (f. 1610) Willem Blaeu (f. 1615) |
| Redigera Wikidata | |
Willem Janszoon Blaeu, född 1571 i Alkmaar, Nederländerna, död den 21 oktober 1638 i Amsterdam, var en nederländsk boktryckare, astronom och kartograf. Han var far till Joan Blaeu.
Blaeu, som var personlig lärjunge till Tycho Brahe, skapade från 1602 jord- och himmelsglober, som var för sin tid överlägsna. Han graverade och utgav en mängd omsorgsfullt utarbetade kartor, verkställde en gradmätning och förbättrade 1620 boktryckarpressen. Han utnämndes 1633 till statskartograf.
Bland hans verk kan nämnas Tweevoudigh Onderwijs van de hemelsche en aerdsche Globen (1620; tredje upplagan 1669), Groote Zeespiegel (1624; tredje upplagan 1655) och Novus Atlas (1634–62).
Asteroiden 10652 Blaeu är uppkallad efter honom.[9]
Bildgalleri
Willem Janszoon Blaeu, porträtt av Jeremias Falck.
Himmelsglob från 1602. Finns på Skoklosters slott.
Karta från Willem Blaeu (Jorden).
Karta från Willem Blaeu (Afrika).
Källor
- Blaeu, 1. Willem Janszoon i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 18 september 2012, Libris-URI: mkz1vn351q9rdr3, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Dutch Instrument Makers-ID: PE00010858.[källa från Wikidata]
- ^ Artnet, Artnet konstnärs-ID: willem-janszoon-blaeu, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Early Modern Letters Online, EMLO-ID: 02e28881-b642-43c3-88d0-fc7336614c9f, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] abART, abART person-ID: 132631, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Topografische prent "Kaart van de Fossa Eugenia" met de hand gekleurd op papier door Jansonius gedrukt en door Hondius gegraveerd, 1610, Amsterdam (på nederländska), läs online, läst: 14 mars 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Dubbele kaart van het Rivierengebied door kader gescheiden. Opschriften in cartouche. Gravure, G. Blaeu. (på nederländska), läs online, läst: 14 mars 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 2 mars 2019, ULAN: 500175604, läs online, läst: 22 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 10652 Blaeu” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10652. Läst 1 januari 2023.
|
Media som används på denna webbplats
Blaeu Africae Nova Descriptio 1617 UTA.jpg
Among the more important cartographers and map publishers of the Dutch Baroque or Golden Age, Willem Jansz. Blaeu (1571-1638), along with his sons Joan (ca.1599-1673) and Cornelis (1610-1644), created highly sought-for maps, atlases, and globes of considerable artistic refinement. A former pupil of the Danish astronomer Tycho Brahe, Willem based this map indirectly on Hondius' 1606 map of Africa which had been a source for his own landmark 1608 wall map of Africa (engraved by Josua van den Ende) which in turn served as a model for many other competitors. Around the border Blaeu has added illustrations of Tangier, Ceuta, Algiers, Tunis, Alexandria, Cairo, Mozambique, Elmina, and the Canary Islands. The figures in traditional dress include Moroccans, Senegalese, merchants in Guinea, inhabitants of Cabo Lopo Goncalves, Congolese warriors, Egyptians, Abyssinians, Kaffirs in Mozambique, the king of Madagascar and the inhabitants of the Cape of Good Hope. Blaeu's maps also introduced many more animals, sea monsters, and ships (most of them Dutch). Incidentally, one of the designers of the wall map had been Hessel Gerritsz, who served from 1617 as the official cartographer for the Dutch East India Company (VOC) until his death in 1632, when Willem took over, serving in that capacity until his death six years later. Willem's son Joan and grandson Joan II also served in this position, but the VOC also patronized their lesser-priced competitors.
Among the more important cartographers and map publishers of the Dutch Baroque or Golden Age, Willem Jansz. Blaeu (1571-1638), along with his sons Joan (ca.1599-1673) and Cornelis (1610-1644), created highly sought-for maps, atlases, and globes of considerable artistic refinement. A former pupil of the Danish astronomer Tycho Brahe, Willem based this map indirectly on Hondius' 1606 map of Africa which had been a source for his own landmark 1608 wall map of Africa (engraved by Josua van den Ende) which in turn served as a model for many other competitors. Around the border Blaeu has added illustrations of Tangier, Ceuta, Algiers, Tunis, Alexandria, Cairo, Mozambique, Elmina, and the Canary Islands. The figures in traditional dress include Moroccans, Senegalese, merchants in Guinea, inhabitants of Cabo Lopo Goncalves, Congolese warriors, Egyptians, Abyssinians, Kaffirs in Mozambique, the king of Madagascar and the inhabitants of the Cape of Good Hope. Blaeu's maps also introduced many more animals, sea monsters, and ships (most of them Dutch). Incidentally, one of the designers of the wall map had been Hessel Gerritsz, who served from 1617 as the official cartographer for the Dutch East India Company (VOC) until his death in 1632, when Willem took over, serving in that capacity until his death six years later. Willem's son Joan and grandson Joan II also served in this position, but the VOC also patronized their lesser-priced competitors.
Portrait of Willem Jansz. Blaeu (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Jeremias Falck , Licens: CC0
Identificatie
Titel(s): Portret van Willem Jansz. Blaeu. Gvilielmvs Blaev (titel op object)
Objecttype: prent
Objectnummer: RP-P-OB-50.564
Catalogusreferentie: Hollstein Dutch 211-1a(3). FMP 446b. Block 196
Opschriften / Merken: verzamelaarsmerk, verso, gestempeld: Lugt 2228 verzamelaarsmerk, verso, gestempeld: Lugt 963
Omschrijving: Portret van de Nederlandse cartograaf en globemaker Willem Jansz. Blaeu. Ten halven lijve afgebeeld in ovale omlijsting. Onder de lijst een opschrift in Latijn.
Vervaardiging
Vervaardiger: prentmaker: Jeremias Falck schrijver: Caspar van Baerle (vermeld op object)
Plaats vervaardiging: Amsterdam
Datering: 1655 - 1677
Fysieke kenmerken: gravure
Materiaal: papier
Techniek: graveren (drukprocedé)
Afmetingen: plaatrand: h 313 mm × b 195 mm
Onderwerp
Wie: Willem Janszoon Blaeu
Verwerving en rechten
Credit line: Schenking van de heer D. Franken, Le Vésinet
Verwerving: schenking 1871
Copyright: Publiek domein
Författare/Upphovsman: Jeremias Falck , Licens: CC0
Identificatie
Titel(s): Portret van Willem Jansz. Blaeu. Gvilielmvs Blaev (titel op object)
Objecttype: prent
Objectnummer: RP-P-OB-50.564
Catalogusreferentie: Hollstein Dutch 211-1a(3). FMP 446b. Block 196
Opschriften / Merken: verzamelaarsmerk, verso, gestempeld: Lugt 2228 verzamelaarsmerk, verso, gestempeld: Lugt 963
Omschrijving: Portret van de Nederlandse cartograaf en globemaker Willem Jansz. Blaeu. Ten halven lijve afgebeeld in ovale omlijsting. Onder de lijst een opschrift in Latijn.
Vervaardiging
Vervaardiger: prentmaker: Jeremias Falck schrijver: Caspar van Baerle (vermeld op object)
Plaats vervaardiging: Amsterdam
Datering: 1655 - 1677
Fysieke kenmerken: gravure
Materiaal: papier
Techniek: graveren (drukprocedé)
Afmetingen: plaatrand: h 313 mm × b 195 mm
Onderwerp
Wie: Willem Janszoon Blaeu
Verwerving en rechten
Credit line: Schenking van de heer D. Franken, Le Vésinet
Verwerving: schenking 1871
Copyright: Publiek domein
Willem Blaeu - Nova totius terrarum orbis geographica ac hydrographica tabula.png
Willem Blaeu - Nova totius terrarum orbis geographica ac hydrographica tabula
Willem Blaeu - Nova totius terrarum orbis geographica ac hydrographica tabula
Jordglob från 1602 - Skoklosters slott - 95127.tif
Nyckelord: Jordglober, Föremålsbild, Vetenskapshistoria
Notera: Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Jordglob från 1602.Nyckelord: Jordglober, Föremålsbild, Vetenskapshistoria