Wilhelm Pereswetoff-Morath
| Wilhelm Pereswetoff-Morath | |
 | |
| Född | 20 februari 1791[1] Linköpings församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 april 1862[1] (71 år) Vadstena församling[1], Sverige |
| Andra namn | Cousin Andreas |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Sysselsättning | Jurist, ämbetsman, författare |
| Barn | Carl Wilhelm Pereswetoff-Morath (f. 1828) |
| Föräldrar | Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath |
| Redigera Wikidata | |
Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath, född 20 februari 1791 i Linköping, död 12 april 1862 i Vadstena[2] eller på Klosterorlunda gård, Hovs socken, Östergötland[3] var en svensk jurist, ämbetsman och författare.
Biografi
Pereswetoff-Morath, som tillhörde en svensk adlig släkt av ryskt ursprung, blev jämte den äldre brodern Fredrik Carl student vid Uppsala universitet 1806. Han tog kansliexamen, därefter hovrättsexamen 1809 och förrättade efter extraordinarie kanslistpositioner vid handels- och finansexpeditionen samt justitieexpeditionen landssekreterartjänsten i Östergötland i faderns ställe någon tid 1811. Pereswetoff-Morath fick häradshövdings titel 15 november 1814 efter att ha varit auskultant och extraordinarie notarie i Göta hovrätt. Under följande år utförde han diverse förrättningar vid Kommerskollegium och Övre borgrätten, blev kammarjunkare 1817, vice advokatfiskal 1819 och kammarherre 1824. Han var en flitig riksdagsman. Pereswetoff-Morath var verksam vid Öst-Götha-Banks (Östgöta Enskilda Bank) instiftande 1837 och var från dess konstituerande en av bankens direktörer.[4]
Under pseudonymen Cousin Andreas utgav Pereswetoff-Morath 1855 romanen En målning ur lifvet i provinserna för 12 år sedan.
Gods och familj
Pereswetoff-Morath var son till lagmannen och landssekreteraren Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath och grevinnan Anna Maria Reenstierna. Genom arv från föräldrarna ägde han halva Kallerstad säteri i Sankt Lars socken i Östergötland, men sålde tidigt sin andel till den äldre brodern.[5] Sedan 1826 innehade han i stället Klosterorlunda gård, Hovs socken, Östergötland, som tillfallit honom genom giftermål med Inga Mathilda Wallberg (1809–1897).[6] Parets enda barn var kammarherren och kommunal- och industrimannen Carl Wilhelm Pereswetoff-Morath (1828–1895). Makarna ligger begravda under en stor kalkstenshäll vid Hovs kyrka.[7]
Bibliografi
- Skrifteligt anförande till höglofl. ridderskapets och adelns protocoll den 14 julii e.m. 1823 af A.W. Pereswetoff Morath. Linköping 1823
- [med flera författare] Reglemente för Linköpings stads auctions-kammare. Linköping 1846
- [som Cousin Andreas] En målning ur lifvet i provinserna för 12 år sedan. (Romantisk bazar. Samling af in- och utländska romaner, 1855:1). Wadstena 1855. Digitaliserad på Litteraturbanken.
- [med flera författare] Konungens befallningshafwandes i länet allmänna kungörelser med taxa för tulltägten wid mjöl- och sågqwarnar. Linköping 1858
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 7 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok (Wikidata)
- ^ K. G. Odén. Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900. Stockholm 1902, sid 349
- ^ Sveriges handel och industri i ord och bild. Linköping. Afd. 2. Stadens banker, tidningar m.m. Stockholm 1905, sid 2–3
- ^ A. Ridderstad. Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland, 1. Norrköping 1875–1877, sid 278
- ^ Elgenstierna; Ridderstad, sid 298
- ^ ”Hovs kyrkogård”. Kulturgravar. http://www.kulturgravar.se/6_09_122_hovs_karta.html. Läst 30 december 2022.
Källor
- G. Elgenstierna. Svenska adelns ättartavlor, 5. Stockholm, 1930
- K. G. Odén. Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900. Stockholm 1902
- A. Ridderstad. Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland, 1. Norrköping 1875–1877
Externa länkar
- Biografisk information på Digitalt Museum (Österlands Museum)
|
Media som används på denna webbplats
Fotografi av Wilhelm Pereswetoff-Morath (1791 - 1862)