Wilhelm Dufwa
| Wilhelm Dufwa | |
 | |
| Född | 6 oktober 1825[1][2][3] Jakob och Johannes[2] |
|---|---|
| Död | 10 augusti 1883[1][4][3] (57 år) Överjärna församling[1][4][3], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[3] |
| Sysselsättning | Politiker[1][3], jurist[1], bankman[1] |
| Befattning | |
| Vice häradshövding[3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1865–1866)[3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1865–1866)[1][3] Andrakammarledamot (1870–1872)[3] Förstakammarledamot, Skåne läns norra och östra valkrets (1873–1879)[1][3] Förstakammarledamot, Västra Götalands läns västra valkrets (1882–1883)[1][3] | |
| Politiskt parti | |
| Lantmannapartiet (–)[3] Lantmannapartiets filial (–)[3] | |
| Barn | Alfred Dufwa Torgny Dufwa (f. 1876) |
| Redigera Wikidata | |
Alfred Wilhelm Dufwa, född 6 oktober 1825 i Jakob och Johannes församling, Stockholm, död 10 augusti 1883 i Överjärna församling, Södermanlands län,[5] var en svensk jurist, bankman och politiker. Han var far till Alfred och Torgny Dufwa.
Biografi
Dufwa avlade 1843 hovrättsexamen i Uppsala, blev extraordinare notarie i Svea hovrätt samma år, (adjungerad ledamot 1853-56, ordinarie fiskal 1855–56), och utnämndes 1852 till vice häradshövding, och såsom sekreterare hos justitieombudsmannen Theorell (1853) samt bedrev i många år en omfattande advokatverksamhet, men övertog slutligen chefskapet för försäkringsaktiebolaget Skandia (vice direktör 1856–61, verkställande direktör 1861–69). Perioden 12 oktober 1869 – 13 mars 1870 var han redaktör för Aftonbladet.
Av Stockholms stad invaldes Dufwa till sista ståndsriksdagen (1865–66) i borgarståndet och i andra kammaren för riksdagarna 1870–72. Hos kammarens lantmän förvärvade han sig stort förtroende, invaldes 1871–72 i statsutskottet och blev en av Lantmannapartiets inflytelserikaste ledare, om också sällan synlig som sådan. Han var en av Lantmannapartiets talangfullaste förkämpar i de strider partiet förde mot den dåvarande regeringen i syfte att tillförsäkra riksdagen uteslutande bestämmanderätt över de ordinarie anslagen och genomdriva sådana frågors avgörande medelst gemensamma voteringar. Hans lantmannapartistiska förbindelser omöjliggjorde ett återval i Stockholm, men han blev i stället ledamot av första kammaren 1873–79 för Kristianstads län och 1882–83 för Göteborgs och Bohus län. Borgarståndet vid 1865 års riksdag hade valt Dufwa till riksgäldsfullmäktig; sedan 1870 till sin död var han fullmäktig i Riksbanken, därvid under en lång följd av år tjänstgörande som deputerad för den inre förvaltningen.
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f g h i] Alfred Wilhelm Dufwa, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17685, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0008/C I a/20 (1807-1827), bildid: C0054706_00299, sida 487, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 4 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 76, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfMmQ, läst: 1 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Överjärna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/1598/C I/5 (1861-1894), bildid: 00059552_00219, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 4 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Överjärna församlings husförhörslängd 1881–1885, s. 228
Tryckta källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Dufwa, Alfred Vilhelm Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.