Westphals komet
| Westphals komet | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | J. G. Westphal |
| Upptäcktsplats | Göttingen |
| Upptäcktsdatum | 24 juni 1852 |
| Beteckningar | |
| Officiell beteckning | 20D/Westphal |
| Alternativnamn | 20D/1852 O1, 1852 IV, 20D/1913 S1, 1913 VI, 1913d |
| Kometkategori | Halley-typ, Kortperiodiska |
| Omloppsbana[2] | |
| Epok: 9 november 1913 | |
| Aphelium | 30,030292 AU 4 492 467 700 km |
| Perihelium | 1,254013 AU 187 597 700 km |
| Halv storaxel | 15,6421524 AU 2 340 032 690 km |
| Excentricitet | 0,9198312 |
| Siderisk omloppstid | 22 596,605 d (61,87 år) |
| Medelanomali | 359,716573° |
| Inklination | 40,8901° |
| Longitud för uppstigande nod | 348,0064° |
| Periheliumargument | 57,0810° |
| Förra perihelium | 26 november 1913 |
| Nästa perihelium | försvunnen |
| Fysikaliska data | |
| Skenbar magnitud | 8[1] max 1913 |
| Hitta fler artiklar om astronomi med | |
Westphals komet (20D/Westphal) var en kortperiodisk komet som upptäcktes 24 juni 1852 av J. G. Westphal i Göttingen. Christian Heinrich Friedrich Peters gjorde en oberoende upptäckt i augusti.
Flera rapporterade att kometen var synlig för blotta ögat i oktober. Svansen var som mest 40 bågminuter lång. De sista observationerna gjordes i februari 1853.
1913 förväntade man att kometen skulle bli synlig igen. Men återupptäckten gjordes av en slump av Pablo T. Delavan i september. 1976 skulle kometen återkomma, men inga försök att hitta den lyckades, varför den nu anses vara försvunnen. Den enda planet som kometen har kommit nära sedan 1852 är jorden.[1]
Referenser
- ^ [a b c] ”20D at Kronk's cometograph”. http://cometography.com/pcomets/020d.html. Läst 15 mars 2009.
- ^ NASA JPL Small-Body Database Browser on Westphals komet Läst 15 mars 2009
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för Westphals komet från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
| ||||||||