Westfälische dachsbracke

Westfälische dachsbracke
Rasgrupp (FCI)	Grupp 6, sektion 1 Drivande hundar (lågbenta raser)
Rasgrupp (SKK)	Grupp 6 Drivande hundar, samt sök- och spårhundar
Ursprungsland	Tyskland
Rasklubb	svensk rasklubb saknas
Rasstandard	FCI 100 (engelska) (doc)
Mankhöjd	30–38 cm

Westfälische dachsbracke är en hundras från Tyskland. Den är en långsamdrivande jakthund av braquetyp. Som andra kortbenta braquehundar av typerna dachsbracke och basset har den fått sin exteriör genom dvärgväxtmutation, men även taxar användes för att förstärka typen. Det var importerade westfälische dachsbracke som från 1905 bildade grunden till den svenska drevern, vilken fick sitt svenska namn först 1947. Westfälische dachsbracke är lägre och smäckrare än drever. Dachsbracken från Westfalen i nuvarande Nordrhein-Westfalen är känd för sin förmåga att få villebrådet att bukta, d.v.s. röra sig i cirklar så att jägaren får många skottchanser. Den används främst för jakt på hare, kanin, rödräv och vildsvin.

Källor

• Renée Willes: All världens hundraser, Bromma 2003, ISBN 91-89090-79-9
• Carl-Johan Adlercreutz: Hundar i världen, Västerås 2006, ISBN 91-534-2870-6
• Bo Bengtson: All världens hundar, Stockholm 1995, ISBN 91-86448-34-X
• Carl O. M. P. Leuhusen: Rashundar i ord och bild, Stockholm 1932
• Ivan Swedrup: Våra hundar i färg, Stockholm 1974, ISBN 91-20-03355-9
• Carl-Reinhold von Essen (red): Hundboken, Stockholm 1955-1956
• Malcolm Wallerstedt (red): Stora nordiska hundboken, Malmö 1966
• Westfälische Dachsbracke, Rasselexikon, Verband für das Deutsche Hundewesen (VDH) (läst 2011-06-20)

Externa länkar

• Deutscher Bracken Club, Tyskland