Werner Tübke
Werner Tübke | |
(c) Deutsche Fotothek, CC BY-SA 3.0 de Werner Tübke, 1980. | |
Född | 30 juli 1929[1][2][3] Schönebeck[4], Tyskland |
---|---|
Död | 27 maj 2004[5][1][2] (74 år) Leipzig[6] |
Begravd | Südfriedhof |
Medborgare i | Tyskland[7] och Östtyskland |
Utbildad vid | Greifswalds universitet |
Sysselsättning | Målare[8], grafiker[8], fotograf[9], universitetslärare, lärare[8] |
Noterbara verk | Bauernkriegspanorama |
Politiskt parti | |
Tysklands socialistiska enhetsparti | |
Utmärkelser | |
Osgar (2000) DDRs nationalpris Karl-Marx-Orden | |
Redigera Wikidata |
Werner Tübke, född 30 juli 1929 i Schönebeck, död 27 maj 2004, var en tysk målare och grafiker. Han studerade vid Hochschule für Grafik und Buchkunst (HGB) i Leipzig 1948–1950 och Caspar David Friedrich-institutet vid Greifswalds universitet 1950–1953. De följande tio åren var han frilansande målare, varefter han kombinerade målandet med undervisning vid HGB, från 1963 som docent och från 1972 som professor. År 1973 blev han chef för skolan, innan han tre år senare återgick till att måla på heltid. År 1989 blev han vice ordförande för Östtysklands konstnärsförbund.[10]
Tübke var en av skaparna av den strömning som kom att kallas Leipzigskolan. Han utmärkte sig genom sitt avsteg från den påbjudna socialistiska realismen och hämtade i stället inspiration från italienska mästare. Hans målningar har manieristiska och drömlika inslag.[11]
Tübkes mest kända verk är Frühbürgerliche Revolution in Deutschland, en monumental skildring av slaget vid Frankenhausen 1525 under det tyska bondekriget. Målningen beställdes 1976 av Östtysklands kulturdepartement och stod färdig 1987. Den mäter 14 × 123 meter, är i panoramaformat och innehåller fler än 3000 figurer.[10] Målningen finns att beskåda i ett eget museum, Panorama Museum i Bad Frankenhausen/Kyffhäuser.[11]
Han fick 1980 Käthe Kollwitzpriset.
Källor
Noter
- ^ [a b] Werner Tübke, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Werner Tübke.[källa från Wikidata]
- ^ Tübke, Werner, Grove Art Online, 13 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T086469, Werner Tübke.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Société des auteurs dans les arts graphiques et plastiques, Liste des auteurs au 07/01/2019, Société des auteurs dans les arts graphiques et plastiques, 2024, läs online, läst: 20 september 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Tübke, Werner” (på tyska). Die Gesichter des Deutschen Kunstarchivs. Germanisches Nationalmuseum. Arkiverad från originalet den 6 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170306053326/http://gesichter-des-dka.gnm.de/content/mdc_person733a. Läst 5 mars 2017.
- ^ [a b] ”Leipziger Schule: Maler Werner Tübke gestorben” (på tyska). Der Spiegel. 28 maj 2004. http://www.spiegel.de/kultur/gesellschaft/leipziger-schule-maler-werner-tuebke-gestorben-a-301964.html. Läst 5 mars 2017.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Werner Tübke.
- Panorama Museum (tyska)
- Tübke Stiftung Leipzig (tyska)
- Werner Tübke hos Europeana
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
(c) Deutsche Fotothek, CC BY-SA 3.0 de
ADN-ZB-Rehfeld-18-3-80- Berlin: K‰the-Kollwitz-Preis verliehen - Die Akademie der K¸nste der DDR hat den K‰the-Kollwitz-Preis des Jahres 1980 verliehen. Mit dem Preis, der f¸r eine volksverbundene und realistische Kunst vergeben wird, wurde das k¸nstlerische Werk des Bildenden K¸nstlers Werner T¸bke (r) geehrt. Hier gratuliert Werner Klemke, der die Laudatio f¸r den Leipziger K¸nstler und Hochschullehrer T¸bke sprach.