Webbannons
| Webbannons |
|---|
 Webbtidning med nyhetsmaterial och webbannonser överst samt nere till höger (text på katalanska).
|
En webbannons, annonsruta eller banner[a] (plural: bannrar; efter engelska banner[1]) är en reklamannons som förekommer på webbsidor. Den är en av de huvudsakliga inkomstkällorna för publikationer på Internet. En webbannons syns ofta ovanför eller vid sidan av nyhetsmaterialet och kan bestå av text, bild eller animation. Alternativt kan en webbannons presenteras som ett poppuppfönster.
Framväxten av reklamblockerare har sin grund av webbannonsering som kan upplevas som störande.
Användning och teknik
Webbannonser är den helt dominerande inkomstkällan för de stora webbplatserna, och denna kanal för annonsering ökar på andra massmediekanalers bekostnad. Vid sidan av rent kommersiella ersättningar förekommer också en ersättningsform med byte, där en webbplats i utbyte för att upplåter en plats på sin webbsida får en webbannons för sin egen sida visad på andra webbsidor[2]
En webbannons eller banner kan också informera om eget material och egna projekt, i samband med olika kampanjer eller som en alternativ nyhetsplats. Blandningen av nyhetsmaterial och externt reklammaterial på ett och samma utrymme kan dock vara förvirrande för läsarna.
En webbannons kan visas som en statisk text med eller utan bild, alternativt som eller kompletterad av en animation. Den kan visas ovanför (som en "banderoll") eller vid sidan av övrigt sidinnehåll, alternativt som ett poppuppfönster.
Historik
Bakgrund
Webbens sedan 1990-talet ökande roll som nyhetsmedium har lett till att en ökande andel av tidningsreklam "flyttat med" till webben. I Internets etableringsfas på sent 1990-tal var det relativt ovanligt med betalväggar, så webbannonser var ofta nyhetskanalernas enda större inkomstkälla.
Vidare utveckling
Under 2000- och 2010-talet har utvecklingen fortsatt, på senare år även kompletterat av spridning av materialet via mobilapplikationer. Stora nyhetsmedier på Internet bekostar fortfarande stora delar (större delen) av sin verksamhet via annonsintäkter,[3] men den ökande användningen av reklamblockerare har satt ett visst tak på annonsintäkterna. Många nyhetsmedier låter därför användarna läsa en viss mängd nyhetsartiklar (ofta cirka 10 per månad; definierat som enskilda webbsidor, räknat via webbkakor) och erbjuder mer läsning på andra sidan en betalvägg.
Tekniken med betalväggar används både i webbupplagor lästa via webbläsare och motsvarande material i mobilappar (där inkomsterna kan komma via regelbundna prenumerationskostnader). Däremot har tekniken med webbannonser via mobilappar inte blivit lika spridd, till stor del beroende på den mindre skärmytan. surfplattor efterliknar dock mer skärmstorleken på många mindre bärbara datorer.
Video på webben
Många nyhetsmedier sprider numera även TV-material (direktsänt eller som eftersända videor) via webben. Detta inkluderar etablerade TV-kanaler och nya medier typ Youtube. Annonsmaterial kan då synas både som webbannonser på presentationssidorna för videomaterialet eller/och kompletterat med ren TV/video-annonsering inuti de strömmade materialet. Videoannonser kan då ibland "klickas bort" efter ett visst antal sekunder.[4]
Ökande reklammotstånd
I många länder kom Internet endast några år efter etablerandet av ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler. Det kommersiella TV-utbudet har ofta helt och hållet finansierats av TV-reklam (mellan program eller programavsnitt). Ökad "reklamtrötthet" i TV har sedan hos en del Internet-anändare kompletterats av en motsvarande reklamtrött på Internet.
Reklamen inträder ("stör") dock på olika sätt i de båda medierna – på TV genom att den tar över hela skärmen under en viss tid, på en webbsida genom att den visas (ofta mer eller mindre animerad) vid sidan av nyhetsmaterialet (alternativt som poppuppfönster). Animerade webbannonser kan vålla oönskad distraktion och även göra webbsurfandet mer bandbreddskrävande, två negativa effekter som lett till utvecklandet av reklamblockerare vilka filtrerar bort en del eller allt annonsmaterial från webbsidan. Resultatet blir tomma block på sidan, alternativt att layouten förändras helt.
Under 2010-talet har det allt vanligare användandet av reklamblockerare medfört att sajtägare presenterar informationstexter som påminner om annonsernas betydelse som finansiär av nyhetsmaterialet. Alternativt stängs läsandet av webbsidan/webbplatsen av helt om användaren inte avaktiverar reklamblockeraren för åtminstone den webbplatsen.
Kommentarer
Referenser
- ^ ”Engelska ord på svenska A–Ö”. sprakochfolkminnen.se. http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/engelska-ord-pa-svenska/engelska-ord-pa-svenska-a-o.html. Läst 4 juni 2017.
- ^ Exempel: http://www.bannerutbyte.se, http://www.bloggplus.se och http://www.sidbyte.se
- ^ ”Publishes Need to Stop Whining About Adblock” (på engelska). makeuseof.com. 16 februari 2015. http://www.makeuseof.com/tag/publishers-need-stop-whining-adblock/. Läst 4 juni 2017.
- ^ Humphries, Matthew (7 september 2015). ”Google starts punishing AdBlock users with unskippable YouTube video ads” (på engelska). geek.com. Arkiverad från originalet den 28 april 2017. https://web.archive.org/web/20170428081031/http://www.geek.com/apps/google-starts-punishing-adblock-users-with-unskippable-youtube-video-ads-1633305/. Läst 4 juni 2017.
Media som används på denna webbplats
"Drink Coca-Cola 5¢", an 1890s advertising poster showing a woman in fancy clothes (partially vaguely influenced by 16th- and 17th-century styles) drinking Coke. The card on the table says "Home Office, The Coca-Cola Co. Atlanta, Ga. Branches: Chicago, Philadelphia, Los Angeles, Dallas". Notice the cross-shaped color registration marks near the bottom center and top center (which presumably would have been removed for a production print run). Someone has crudely written on it at lower left (with an apparent leaking fountain pen) "Our Faovrite" [sic].
The woman who modeled for this artwork was Hilda Clark (1872-1932).
Författare/Upphovsman: directe!cat, Licens: CC BY 3.0
Front page of directe!cat, 17 Maj 2017.
Författare/Upphovsman: Amaurea, Licens: CC0
This graph shows the changing usage of ad-blocking software in browsers over over time, based on data from PageFair's 2015 report (http://downloads.pagefair.com/reports/2015_report-the_cost_of_ad_blocking.pdf). The data plotted is the number of monthly active users, which is estimated from a normalized download count of EasyList. The usage is currently growing at a constant rate of 60 million users per year, and has been doing so since 2013.
Författare/Upphovsman: NEXO Design, Nnemo, Licens: CC BY-SA 3.0
Examples of standard web advert sizes, from the IAB recommendations published Nov 2009