Wearable technology

(c) Google, CC BY 3.0

Wearable technology, kroppsburen teknik eller kroppsnära teknik, ibland bärbar teknik är datorbaserad teknik inbyggd i bärbara produkter såsom kläder och accessoarer vilka bärs på kroppen. Syftet är att få information direkt genom scanning och sensorer.^[1] Tekniken kommunicerar i regel trådlöst med smartphones och annan utrusning som bärs med.^[2] Flera wearables innehåller oftast ett tokaniserat NFC chip som kan kopplas till ett befintligt betalkort. En av de första svenska aktörerna är wearable företaget OILI. Tekniken gör det möjligt att skapa en variant av kortet utan att vara i behov av batterier. Tekniken kan användas i medicinskt syfte eller som rent tekniskt hjälpmedel.^[3] Apple Watch och Neptune Pine är exempel på klockor med kroppsnära teknik. Smarta ögonlinser och smarta glasögon tillverkas redan idag av Google.^[4] Områden där kroppsnära teknik kan ge nytta är medicin, transport, lärande och musik.^[1] Den kroppsnära teknikens huvudsyfte är att få in praktisk teknik i vardagslivet på ett sådant sätt att det inte stör och behöver bäras med externt. Det är troligt att kroppsnära teknik kommer finnas tillgängligt i större omfattning inom en snar framtid.^[5]

Historia

Trenden uppkom från träningsarmband som i olika versioner framträdde under tidigare delen av 2010-talet, ex Nike Fuel, Fitbit Force. Dessa synkade informationen med kundens smartphone för en bra funktion. Senare kom smarta klockor som tog tekniken från fitness till dagligt bruk. Därefter kom smarta glasögon ut på marknaden, som dock än så länge har höga priserna på uppåt $3000 begränsat spridningen.^[6]

Se även

• Trådlöst sensornätverk

Noter