Wasat

Wasat (δ)
Gemini IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildTvillingarna
Rektascension07t 20m 07,37978s[1]
Deklination21° 58′ 56,3377″[1]
Skenbar magnitud ()3,53
Stjärntyp
SpektraltypF0IV
U–B0,04[2]
B–V0,34[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+4,1[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -15,13[1] mas/år
Dek.: -9,79[1] mas/år
Parallax ()53,94 +- 0,66[1] mas
Avstånd60,5 +- 0,7  (18,5 +- 0,2 pc)
Absolut magnitud ()1,95
Detaljer
Massa1,57 M
Temperatur6 900[4] K
Metallicitet-0,26[4]
Vinkelhastighet129,7[5]
Ålder1,6[4] år
Andra beteckningar
55 Geminorum, BD+22 1645, FK5 279, GJ 271, HD 56986, HIP 35550, HR 2777, SAO 79294.[6]

Wasat, även Delta Geminorum (förkortat Delta Gem och δ Gem ),[7] är ett trippelstjärnsystem i stjärnbilden Tvillingarna.

Nomenklatur

δ Geminorum (latiniseras till Delta Geminorum) är stjärnans Bayer-beteckning.

Den har det traditionella namnet Wasat, som härstammar från det arabiska ordet för "mitten".[8] År 2016 organiserade internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN) [9] för att katalogisera och standardisera egennamn för stjärnor. WGSN godkände namnet Wasat för denna stjärna den 21 augusti 2016 och kallas nu så i IAU-katalogen.[7]

Egenskaper

Wasat är en subgiantstjärna av spektraltyp F0 IV.[6] Dess avstånd från solen är ungefär 60,5 ljusår (18,5 parsecs).[1] Stjärnans massa är 1,57 gånger solens [10] och roterar snabbt med en projicerad rotationshastighet av 129,7 km/s.[5] Dess beräknade ålder är 1,6 miljarder år.[4]

Wasat har en skenbar visuell magnitud av 3,53[2] och kan ses med blotta ögat. Den befinner sig två tiondels grad söder om ekliptikan, och avskärmas därför ibland av månen och mer sällan, av en planet. Den senaste ockultationen med en planet var Saturnus den 30 juni 1857 och nästa kommer att vara med Venus den 12 augusti, 2420. År 1930 upptäcktes dvärgplaneten Pluto cirka 0,5° öster om denna stjärna av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh. [11]

Wasat är ett trippelstjärnsystem. De inre komponenterna bildar ett spektroskopiskt binärt system med en period på 6,1 år (2 238,7 dagar) och en orbital excentricitet på 0,3530. En kallare följeslagare av klass K är inte synlig för blotta ögat, men klart synlig i ett litet teleskop. Den kretsar kring det inre paret med en period av 1 200 år och en excentricitet på 0,11.[12] Trots att dess radiella hastighet är bort från solen, närmar den sig faktiskt solsystemet.[3] Om cirka 1,1 miljoner år, kommer den att vara som närmast solen med ett avstånd på ca 6,7 ljusår (2,1 pc).[13]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752Freely accessible, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J
  3. ^ [a b] Evans, D. S. (June 20–24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds., The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities, University of Toronto: International Astronomical Union, hämtad 2009-09-10
  4. ^ [a b c d] Nordström, B.; et al. (May 2004), "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ˜14 000 F and G dwarfs", Astronomy and Astrophysics, 418: 989–1019, arXiv:astro-ph/0405198Freely accessible, Bibcode:2004A&A...418..989N, doi:10.1051/0004-6361:20035959
  5. ^ [a b] Schröder, C.; Reiners, A.; Schmitt, J. H. M. M. (January 2009), "Ca II HK emission in rapidly rotating stars. Evidence for an onset of the solar-type dynamo", Astronomy and Astrophysics, 493 (3): 1099–1107, Bibcode:2009A&A...493.1099S, doi:10.1051/0004-6361:200810377
  6. ^ [a b] "Delta Geminorum (Wasat)", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, Hämtad 2011-06-03
  7. ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  8. ^ Kaler, Jim (n.d.). "WASAT (Delta Geminorum)". Stars (University of Illinois sponsored website). Retrieved July 29, 2014. The name is a mess, "Wasat" meaning "middle" in Arabic, but the middle of WHAT is not clear, whether the middle of Gemini, of the sky, or of the neighboring constellation Orion (which the Arabs referred to as the "Central One"), the star name improperly applied to our Delta.
  9. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  10. ^ Shaya, Ed J.; Olling, Rob P. (January 2011), "Very Wide Binaries and Other Comoving Stellar Companions: A Bayesian Analysis of the Hipparcos Catalogue", The Astrophysical Journal Supplement, 192 (1): 2, arXiv:1007.0425Freely accessible, Bibcode:2011ApJS..192....2S, doi:10.1088/0067-0049/192/1/2
  11. ^ O'Meara, Stephen James (2002), The Caldwell objects, Deep-sky companions, Cambridge University Press, p sid. 156, ISBN 0-521-82796-5
  12. ^ Abt, Helmut A. (August 2005), "Observed Orbital Eccentricities", The Astrophysical Journal, 629 (1): 507–511, Bibcode:2005ApJ...629..507A, doi:10.1086/431207]
  13. ^ García-Sánchez, J.; et al. (November 2001), "Stellar encounters with the solar system", Astronomy and Astrophysics, 379: 634–659, Bibcode:2001A&A...379..634G, doi:10.1051/0004-6361:20011330

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Gemini IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Gemini chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.