Walter Hallstein

Walter Hallstein
(c) Bundesarchiv, B 145 Bild-F004665-0003 / Unterberg, Rolf / CC-BY-SA 3.0
Walter Hallstein, 1957.
Född17 november 1901[1][2][3]
Mainz
Död29 mars 1982[1][2][3] (80 år)
Stuttgart
BegravdWaldfriedhof Stuttgart
Medborgare iTyskland
Utbildad vidUniversidad Autónoma del Estado de Morelos
Humboldt-Universität zu Berlin
Rabanus-Maurus-Gymnasium
SysselsättningPolitiker, universitetslärare, diplomat, jurist
Befattning
Europeiska kommissionens ordförande (1958–1967)
Ledamot av Förbundsdagen
sjätte förbundsdagen, Neuwied (electoral district) (1969–1972)[4]
ArbetsgivareJohann Wolfgang Goethe-Universität
Humboldt-Universität zu Berlin
Rostocks universitet
Politiskt parti
CDU
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (–)[5]
Utmärkelser
Karlspriset (1961)[6]
Hedersdoktor vid Oviedos universitet (1968)[7]
Storkorsriddare av Silvesterorden
Storkors av Södra korsets orden
Bayerska förtjänstorden
Storkorsriddare av Republiken Italiens förtjänstorden
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem
Riddare av Silvesterorden
Storkorset av isländska falkorden
Redigera Wikidata

Walter Hallstein, född 17 november 1901 i Mainz, död 29 mars 1982 i Stuttgart, var en tysk politiker och jurist.

Hallsteins politiska bana tog fart 1950 då han blev ledare för den tyska delegationen vid Pariskonferensen som skapade den Europeiska kol- och stålgemenskapen. Hallstein blev nära förtrogen med förbundskansler Konrad Adenauer som utsåg honom till statssekreterare, från 1950 vid Bundeskanzleramt och året därpå vid utrikesministeriet, Auswärtiges Amt. Hallstein hade stort inflytande över den västtyska utrikespolitiken och formulerade Hallstein-doktrinen som innebar att inga diplomatiska kontakter fick upprätthållas med länder som knöt diplomatiska kontakter med Östtyskland, med undantag av Sovjetunionen.

Han var Europeiska kommissionens ordförande 1958–1967. Han var en hängiven federalist och ansågs vara en stark och dynamisk ledare. Han kom dock i konflikt med Charles de Gaulle om bland annat utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket 1965 resulterade i att Frankrike under sju månader drog tillbaka sina representanter från Europeiska ekonomiska gemenskapen, "den tomma stolens kris". Krisen övervanns genom Luxemburgskompromissen året därpå, men Hallstein fick ej förnyat förtroende när ny kommission utsågs 1967. Han var därefter ledamot av Förbundsdagen för CDU 1969-1972.

Hallstein mottog Karlspreis 1961.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6s041bc, omnämnd som: Walter Hallstein, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, katalognamn: 11000788, läs online, läst: 13 april 2018, licens: unknown value.[källa från Wikidata]
  4. ^ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 28 december 2018, licens: unknown value.[källa från Wikidata]
  5. ^ Angehörige des Bundestags / I. -. X. Legislaturperiode : ehemaliger NSDAP- & / oder Gliederungsmitgliedschaften, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Der Karlspreisträger 1961 Walter Hallstein (på tyska), läs online, läst: 14 december 2014.[källa från Wikidata]
  7. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite

Webbkällor

Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Europeiska kommissionens ordförande
1958–1967
Efterträdare:
Jean Rey


Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Bundesarchiv B 145 Bild-F004665-0003, Walter Hallstein.jpg
(c) Bundesarchiv, B 145 Bild-F004665-0003 / Unterberg, Rolf / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
Portraits von Staatssekretär Hallstein