Walter Gropius

Walter Gropius
	Walter Gropius
	Walter Gropius, 1919.
Född	Walter Adolf Georg Gropius; 18 maj 1883; Berlin
Död	5 juli 1969 (86 år); Boston
Begravd	Südwestkirchhof Stahnsdorf
Medborgare i	Kejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken, Nazityskland och Tyskland
Sysselsättning	Arkitekt, formgivare, stadsplanerare, pedagog, lärare
Arbetsgivare	Harvard University; Black Mountain College
Maka	Ise Gropius; Alma Mahler; (g. 1915–1920)
Barn	Manon Gropius (f. 1916)
Föräldrar	Walter Gropius senior
Släktingar	Martin Gropius
Utmärkelser
	Hedersmedlemskap Royal Designer for Industry (1947); Royal Gold Medal (1956); Ernst Reuter-Medaljen (1957); Albert-medaljen (1961); Goethepriset (1961); Johann-Heinrich-Merck-Ehrung (1963); Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna
	Redigera Wikidata

Walter Gropius, född 18 maj 1883 i Berlin, Tyskland, död 5 juli 1969 i Boston, Massachusetts, USA, var en tysk arkitekt. Han grundade Bauhaus och ses tillsammans med Ludwig Mies van der Rohe och Le Corbusier som en av skaparna av den moderna arkitekturen.

Biografi

Familj

Walter Gropius farfars bror var arkitekten Martin Gropius. Hans föräldrar var byggrådet Walter Gropius och Manon Gropius (född Scharnweber). Han träffade Alma Mahler, hustru till Gustav Mahler, och inledde ett förhållande med henne. De gifte sig 1915. Äktenskapet upplöstes 1920. Tillsammans fick de dottern Manon (1916–1935).

Utbildning

År 1903 påbörjade han sina studier vid den tekniska högskolan i München och fortsatte sedan studierna i Berlin vid tekniska högskolan i Charlottenburg. Under åren 1910–1913 arbetade han för Peter Behrens. Behrens arbetade bland annat med byggnader för AEG men även företagets grafiska formgivning.^[13] I Behrens ateljé verkade även Le Corbusier och Mies van der Rohe.^[14] Hos Behrens träffade han också Adolf Meyer, med vilken han inledde ett mångårigt samarbete. Efter tiden hos Behrens bildade Gropius och Meyer ett arkitektkontor i Berlin med inriktning på industridesign och arkitektur. De började rita byggnader i den industriella klassicism de lärt sig hos Behrens. Gropius var även med i konst- och arkitekturgruppen Gläserne Kette som bildats av Bruno Taut för utbyte tankar och idéer via brevväxling. I gruppen medverkade även Max Taut och Hans Scharoun.

Kontoret tog fram interiörer, tapeter, möbler, bilkarosser och ett diesellokomotiv. Gropius första viktiga verk som arkitekt var Fagus-Werk i Alfeld an der Leine 1911, som han ritade tillsammans med Meyer. Detta verk med sin stål- och glasarkitektur blev stilbildande för den moderna arkitekturen, under 1920-talet känt som Neues Bauen och Neue Sachlichkeit. 1914 deltog Gropius och Meyer vid Deutscher Werkbunds utställning i Köln där de två ritade en fabriksbyggnad som fick inverkan på den moderna industriarkitekturen med bland annat glasade trapptorn. Efter första världskriget involverade sig Gropius i flera radikala konstnärsgrupperingar i Berlin.

Bauhaus

Gropis var rektor för Bauhaus 1919-1928 och kan ses som dess grundare. Han efterträdde Henry van de Velde som ledare för Großherzoglich-Sächsischen Hochschule für Bildende Kunst i Weimar och gav skolan det nya namnet Staatliches Bauhaus in Weimar – kort Bauhaus.^[14] Skolan flyttade senare till Dessau där Bauhaus Dessau uppfördes efter ritningar av Gropius.

Bauhaus grundläggande idéer var att sammanfoga konst, skulptur, arkitektur och design samt att därmed också minska klyftorna mellan finkultur och de lägre ansedda konsthantverkskunskaperna. Bauhaus har haft stort inflytande på modern konst och arkitektur samt kan ses som en föregångare till funktionalismen. Skolans huvudsakliga inriktning var arkitekturutbildning, men den hade även avdelningar för utbildning inom konst. Gropius lämnade rektorsposten 1928.^[13] Skolan stängdes av nazisterna 1933.

Gropius var en ledande teoretiker och lärare på Bauhausskolan. Skolan propagerade för en konst och arkitektur som bejakade industrins produktionsmetoder och material. Arkitekturen skulle acceptera standardisering och prefabrikation. Han ville omvandla arkitekturen till en vetenskap som verkade genom exakta matematiska beräkningar. Han var den som introducerade inre bärande stålramar i byggnaderna, något som tillät uppglasade väggar runt hela byggnaden.

Under 1920-talet engagerade sig Gropius i massbyggnation och för att hitta lösningar för modern stadsbyggnad. Han ville rationalisera byggandet och bygga höga bostadshus. Han tog fram flera byggprojekt som bostadsområden i Dessau-Törten (1926–1931), Dammerstock (1928–1929) och Siemensstadt i Berlin (1929/30).^[13] I Törten skapades ett provhusområde som visade på möjligheter till funktionellt och kostnadssparande byggande. Området består av 314 radhus och det finns tre olika byggnadstyper. Kostnaderna hölls nere genom ett högt byggtempo och serietillverkning av byggelement på plats. Men projektet fick även kritik då byggfel uppstod.^[15] I Siemensstadt deltog Gropius i skapandet av bostadsområdet Großsiedlung Siemensstadt (Ringsiedlung) för arbetare på Siemens. Projektet leddes av Martin Wagner med Hans Scharoun som ansvarig arkitekt och området ingår sedan 2008 som en del i Berlins modernistiska bostadsområden (Siedlungen der Berliner Moderne) i Unescos världsarvslista.

Vid sidan av engagemanget i Bauhausskolan drev han även fortsättningsvis arkitektkontoret tillsammans med Meyer. Kontoret deltog bland annat i tävlingen om Tribune Tower i Chicago 1922.

England och USA

Efter Meyers död 1929 fortsatte Gropius praktisera som arkitekt i Berlin. Hans arkitektur attackerades av nazisterna och 1934 lämnade han Tyskland med hjälp av den engelske arkitekten Maxwell Fry under förevändningen att han skulle göra en kortare visit i England. Gropius blev av Fry engagerad i den Londonbaserade modernistiska Isokon-gruppen. Han flyttade vidare till USA 1937 där han omgående utsågs till professor vid Harvard. Han samarbetade med Marcel Breuer 1938-1941 och var grundare till The Architects Collaborative 1945. Gropius mest kända byggnad från USA-åren torde vara Pan Am Building i New York.

Åter i Tyskland

Under sina sista år var Gropius åter verksam i Berlin. Han skapade bland annat ett niovåningshus för Interbau i Hansaviertel 1957. Det stora bostadsområdet Gropiusstadt i Berlin har fått sitt namn efter Gropius och det första spadtaget togs av stadens borgmästare Willy Brandt tillsammans med Gropius 1962. Gropius och hans arkitektkontor The Architects Collaborative med medarbetaren bland andra Alexander Cvijanovic engagerades i projektet. Han blev hedersdoktor vid Freie Universität Berlin 1963. Hans ritningar låg till grund för Bauhaus-Archiv i Berlin. Han tog fram skisser för ett Bauhaus-arkiv i Darmstadt 1964–1964 och de låg till grund för det arkiv som 1979 öppnade i Berlin.

Walter Gropius ligger begravd på Südwestkirchhof Stahnsdorf.

Utmärkelser

Asteroiden 9577 Gropius är uppkallad efter honom.^[16]

Verk

Bostadsområdet Eigene Scholle, Wittenberge, 1913–1914
Skolbyggnad, Bauhaus, Dessau, Tyskland, 1919-1925
Jenas stadsteater, 1922
Skolästfabrik för Fagus-Werk, Alfeld an der Leine, Tyskland, 1911-1913
Bauhaus Dessau, huvudbyggnad, 1925–1926
Bauhaus Dessau, Meisterhäuser, 1925–1926
Bostäder i Dessau-Törten, 1926–1928
Två hus i Weissenhofsiedlung, Stuttgart, 1927
Bostadsområdet Dammerstock, Karlsruhe, 1928–1929
Privatbostad, Gropius House, Lincoln, Massachusetts, USA, 1937
Skolbyggnad, Harvard Graduate Center, Cambridge, Massachusetts, USA, 1948–1950
Höghus i Hansaviertel 1957 (Interbau)
Kontorshus, Pan Am Building, i samarbete med Pietro Belluschi, New York, USA, 1963
Porslinsfabrik för Rosenthal i Selb, 1965
Glaswerk Amberg, glasfabrik för Thomas Glaswerk ("Glaskatedralen"), Amberg, 1967–1970
Bauhaus-Archiv - Museum für Gestaltung, Berlin-Tiergarten, Tyskland, 1976-1979 (skisser, utfört av Alexander Cvijanovic)

Fagus-Werk
(c) qwesy qwesy, CC BY 3.0
Dessau-Törten
Bauhaus Archiv
Walter-Gropius-Haus i Hansaviertel
Pan Am Building
Glaswerk Amberg (1968)

Se även

Gropiusstadt

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter

^ [a b] Walter Gropius, RKDartists (på engelska), läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Find a Grave, 424, Walter Gropius, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, Walter Gropius, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, blackmountaincollegeproject.org , läst: 28 juli 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Union List of Artist Names, 2 mars 2019, läs online, läst: 21 maj 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.thersa.org , läst: 9 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] https://www.dhm.de/lemo/biografie/walter-gropius
^ [a b] https://www.bauhauskooperation.de/wissen/das-bauhaus/koepfe/direktoren/walter-gropius/
^ https://www.grandtourdermoderne.de/orte/ortedetails/32/
^ ”Minor Planet Center 9577 Gropius” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9577. Läst 11 juni 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Walter Gropius.
Bilder & media
Kort biografi
Fullständig projektlista
Bilder

[eab33b3c578db57e27a822977e115b94387406a5-1] [a b] Walter Gropius, RKDartists (på engelska), läs online.^{[källa från Wikidata]}

[3a8c711d5b35d455db661e2519a671db03b67dfa-2] [a b] Find a Grave, 424, Walter Gropius, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[7178695c3f817a5d666b9644490b7a428ab93357-3] SNAC, Walter Gropius, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[31cee841a1b5d826c0ecc3cabf77354f134a0442-4] [a b] läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}

[e4fd954ed57eee3608d3fe04000f3c28f4b489aa-5] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[503c8b8879ebe3e0e1614b921627708c0b8228ca-6] Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[dce425372248af9de478b2afc1c58d46b0245e23-7] Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[65c7c8bbdd68a42fbf412c8a85d4a7ef847aec1b-8] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[11f0eed2996a75a99997ae08b6003806afee2585-9] [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[20f53a9697ab896306688f359e66de0d57e69003-10] äs online, blackmountaincollegeproject.org , läst: 28 juli 2022.^{[källa från Wikidata]}

[7c34c87a78baf815fb66d7bcfb8035c5cda38f88-11] Union List of Artist Names, 2 mars 2019, läs online, läst: 21 maj 2021.^{[källa från Wikidata]}

[903949c8180f7fb1fbc5661928786531bf830631-12] äs online, www.thersa.org , läst: 9 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}

[dhm-13] [a b c] https://www.dhm.de/lemo/biografie/walter-gropius

[koop-14] [a b] https://www.bauhauskooperation.de/wissen/das-bauhaus/koepfe/direktoren/walter-gropius/

[15] ttps://www.grandtourdermoderne.de/orte/ortedetails/32/

[16] ”Minor Planet Center 9577 Gropius” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9577. Läst 11 juni 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

Navigation

Navigering

Temaportaler