Walter Besant

Walter Besant
	Walter Besant
Född	14 augusti 1836; Portsmouth
Död	9 juni 1901 (64 år); Frognal, Storbritannien
Begravd	St John-at-Hampstead
Medborgarskap	Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vid	Christ's College; King's College London
Sysselsättning	Författare, historiker
Utmärkelser
	Knight Bachelor
	Redigera Wikidata

Walter Besant, född 14 augusti 1836 i Portsmouth, Hampshire, död 9 juni 1901 i London, var en brittisk skriftställare och filantrop.

Som romanförfattare tillhörde Besant den socialt reformistiska riktning, vars mest bekanta namn är Charles Dickens. Besants romaners värde ligger främst i den betydelse de fick för det sociala reformarbetet i Storbritannien. I All sorts and conditions of men (1882) skildrade han rikedomens ansvar och föranledde därmed direkt byggandet av Peoples' Palace i London 1887. Han skrev bland annat även ett omfattande kulturhistoriskt arbete över London.

Bibliografi (på svenska)

Guldfjäriln (tillsammans med James Rice) (översättning Albert Montgomery, Fahlcrantz, 1883)
Rike Mortiboy (Ready-Money Mortiboy) (tillsammans med James Rice) (översättning Edv. Lindahl, Fahlcrantz, 1884)
De fattigaste i London (The children of Gibeon) (okänd översättare, Bonnier, 1888)
Kampen för lyckan: en historia om trenne friare och en flicka (okänd översättare, Bonnier, 1890)
Armorel: nutidsroman (Armorel of Lyonesse) (översättning A. Å-n, Huldberg, 1891)
Dämonen (okänd översättare, Sveriges Storloge af I.O.G.T., 1892)
En förmögenhet (Beyond the dreams of avarice) (okänd översättare, Hierta, 1896)
En rebellisk drottning (översättning C. C., Beijer, 1899)
Ready-Money Mortiboy: berättelse (översättning Karl Lundin, Nya Dagligt Allehanda, 1908)
Kampen för lyckan: en historia om tre friare och en flicka (okänd översättare, Nordiska konstförlaget, 1918)

Källor

Tryckta källor

Svensk uppslagsbok. Malmö 1939

Webbkällor

Libris

Noter

^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Walter-Besant topic/Britannica-Online, omnämnd som: Sir Walter Besant, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6057m5w, omnämnd som: Walter Besant, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6aa9d01e1a6f58a4346c3ed9df1ef34ef94d4055-1] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[3c927342dabdbe2d3c53a5a9a4b3ef7fd60dcead-2] [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Walter-Besant topic/Britannica-Online, omnämnd som: Sir Walter Besant, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[f7c57d9b0c533aa50ce93eca44d7d9a8b88c3f07-3] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6057m5w, omnämnd som: Walter Besant, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[fa278ebfc458360e5aed63d5058cca83c46134f1-4] ämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-5] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Navigation

Navigering

Temaportaler