WW Aurigae
| WW Aurigae | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kusken |
| Rektascension | 06t 32m 27,18445 s[1] |
| Deklination | +32° 27′ 17,6330 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,82[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A4m + A5m[3] |
| B–V | +0,188 ± 0,007[2] |
| Variabeltyp | Algolvariabel[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -8,7 ± 0,9[2] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -26,347[1] mas/år Dek.: -17,343[1] mas/år |
| Parallax () | 10,9979 ± 0,0829[1] |
| Avstånd | 297 ± 2 lå (90,9 ± 0,7 pc) |
| Absolut magnitud () | +1,29[2] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,964 ± 0,007[5] M☉ |
| Radie | 1,980 ± 0,009[5] R☉ |
| Luminositet | 13,5[6] L☉ |
| Vinkelhastighet | 35 ± 10[5] km/s |
| Ålder | 565 ± 15[5] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| HD 46052, AG+32 656, BD+32 1324, FK5 2500, GSC 02426-00345, HIC 31173, HIP 31173, HR 2372, 2MASS J06322718+3227175, PPM 71742, SAO 59194, TD1 7316, TYC 2426-345-1, uvby98 100046052, WW Aurigae, Gaia DR2 3436234803310568448, Gaia DR3 3436234803310568448, Gaia DR1 3436234799012905856[7][8] | |
WW Aurigae är en dubbelstjärna i södra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 5,82[4] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 11,0 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 297 ljusår (ca 91 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -9 km/s.[2]
Egenskaper
Primärstjärnan WW Aurigae A är en vit till blå stjärna av spektralklass A4m.[3] Den har en massa som är ca 2[5] solmassor, en radie som är ca 2[5] solradier och har ca 14 gånger solens utstrålning av energi[6] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 8 400 K.[5]
Följeslagaren WW Aurigae b är en vit till blå stjärna i av spektralklass A5m.[3] Den har en massa som är ca 1,8[5] solmassa, en radie som är ca 1,8[5] solradie och har ca 11 gånger solens utstrålning av energi[6] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 8 200 K.[5]
WW Aurigae är ett dubbelsidig[3] spektroskopisk dubbelstjärna, som har en cirkulär bana med en omloppsperiod på 2,5 dygn.[9] Den upptäcktes 1913 vara variabel oberoende av Friedrich Schwab och Heinrich Van Solowiew.[10] Båda stjärnorna är metallfodrade, eller Am-stjärnor, med ett spektrum som visar underskott på kalcium och skandium, och ett överskott av tyngre element.[11]
Tillsammans bildar de en förmörkelsevariabel eller Algolvariabel, med en ockultation av primärstjärnan som minskar nettomagnituden till ett minimum av 6,54 och förmörkelse av sekundärstjärnan som sänker den till 6,43 under en cykel på 2,52501936 dygn.[4]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, WW Aurigae, 27 mars 2022.
Noter
- ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051
- ^ [a b c d e] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. S2CID 119257644.
- ^ [a b c d] Sreedhar Rao, S.; Abhyankar, K. D. (1991). "MK morphological study of AM stars at 66 A/mm". Journal of Astrophysics and Astronomy. 12 (2): 133. Bibcode:1991JApA...12..133S. doi:10.1007/BF02709302. S2CID 59324843.
- ^ [a b c] Samus', N. N; Kazarovets, E. V; Durlevich, O. V; Kireeva, N. N; Pastukhova, E. N (2017), "General catalogue of variable stars: Version GCVS 5.1", Astronomy Reports, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085, S2CID 125853869.
- ^ [a b c d e f g h i j] Southworth, J.; et al. (December 2004). "Accurate fundamental parameters of eclipsing binary stars". In Zverko, J.; Ziznovsky, J.; Adelman, S. J.; Weiss, W. W. (eds.). The A-Star Puzzle, held in Poprad, Slovakia, July 8-13, 2004. IAU Symposium. Vol. 224. Cambridge, UK: Cambridge University Press. pp. 548–561. arXiv:astro-ph/0408227. Bibcode:2004IAUS..224..548S. doi:10.1017/S1743921305009324.
- ^ [a b c] Southworth, J. (July 2015), "DEBCat: A Catalog of Detached Eclipsing Binary Stars", in Rucinski, Slavek M.; Torres, Guillermo; Zejda, Miloslav (eds.), Living Together: Planets, Host Stars and Binaries, Proceedings of a conference held 8-12 September 2014 in Litomyšl, Czech Republic, ASP Conference, vol. 496, San Francisco, pp. 164–165, arXiv:1411.1219, Bibcode:2015ASPC..496..164S
- ^ HD 46052 (unistra.fr). Hämtad 2023-03-08.
- ^ "HD 46052". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 22 augusti 2018.
- ^ Kitamura, M.; et al. (1976). "Investigation of the metallic-line eclipsing binary system WW Aurigae. II - Spectrographic study". Tokyo Astronomical Observatory, Annals. Second. 16 (1): 22–36. Bibcode:1976AnTok..16...22K.
- ^ Dugan, Raymond Smith (1930). "The Eclipsing Variables WW Aurigae, W Ursae Minoris". Contributions from the Princeton University Observatory. 10: 1–27. Bibcode:1930CoPri..10....1D.
- ^ Pavlovski, K.; et al. (April 2008), "Spectral disentangling of the metallic-lined binary system WW Aurigae", Contributions of the Astronomical Observatory Skalnaté Pleso, 38 (2): 437–438, Bibcode:2008CoSka..38..437P
- ^ "Hipparcos Tools Interactive Data Access". Hipparcos. ESA. Hämtad 8 december 2021.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Auriga chart
Författare/Upphovsman: PopePompus, Licens: CC BY-SA 4.0
A light curve for WW Aurigae, plotted from Hipparcos data