WR 31a
| WR 31a | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kölen |
| Rektascension | 10t 53m 59,5777 s[1] |
| Deklination | -60° 26′ 44,361 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | +10,85[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | WN11h[3] |
| B–V | -0,79 |
| Variabeltyp | Lysande blå variabel[4][5] |
| Astrometri | |
| Egenrörelse (µ) | RA: -5,890[1] mas/år Dek.: +2,842[1] mas/år |
| Parallax () | 0,1152 ± 0,0131[1] |
| Avstånd | ca 28 000 lå (ca 8 700 pc) |
| Absolut magnitud () | -6,71[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 17 +7−4[7] M☉ |
| Radie | 29,8 +11,9−6,1[7] R☉ |
| Luminositet | 1 820 000[8] L☉ |
| Temperatur | 30 200 (1985-1992)[8] 27 500 (1991)[7] K |
| Andra beteckningar | |
| ALS 2015, GSC 08958-01166, IRAS 10520-6010, LS 2015, 2MASS J10535958-6026444, MSX5C G288.9347-00.8046, PN G288.9-00.8, TYC 8958-1166-1, UCAC2 5308747, UCAC4 148-066854, Gaia DR3 5338229115839425664, Gaia DR1 5338229111491506304, Gaia DR2 5338229115839425664[9][1] | |
WR 31a, vanligen kallad Hen 3-519, är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen. Den har en skenbar magnitud av ca 10,85[2] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget enligt Gaia Data Release 2 på ca 0,12 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 28 000 ljusår (ca 8 700 parsek) från solen.
Egenskaper
WR 31a är en blå stjärna av spektralklass W11h[3] och klassificeras som en Wolf-Rayet-stjärna. Den har en massa som är ca 17[7] solmassor, en radie som är ca 30[7] solradier och har ca 1 820 000[8] gånger solens utstrålning av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 30 000 K.[7]
WR 31a är omgiven av ett skal av joniserad gas nästan åtta ljusår (2,5 pc) brett. Rymdteleskopet Hubble har tagit en uppmärksammad bild av nebulosan och återger den som en tunn blå bubbla. I denna manipulerade färgbild representerar de blå färgerna rött synligt ljus (605 nm), medan orange-röda färger representerar nära infraröd strålning vid 814 nm.[10] Vissa mediakällor har felaktigt hävdat att detta djuphimmelsobjekt nyligen upptäcktes av Hubbleteleskopet,[11] men denna nebulosa hittades ursprungligen av Ellen Dorrit Hoffleit 1953 och betecknades som den planetariska nebulosan Hf 39.[12]
Sedan 2013 har nebulosan inte betraktats som en planetarisk nebulosa, utan snarare som ett mycket större expanderande gasskal, formellt klassificerat som en Wolf-Rayet-nebulosa eller WR-nebulosa.[13] Dess observerade expansionshastighet är 365 km/s, och den uppskattas vara cirka 2,4 parsec (7,8 ljusår) tvärs över.[14] Nebulosans dynamiska ålder uppskattas till 18 000 år och den totala massan av joniserad gas till 2–3 solmassor.[7]
WR 31a själv, den mycket lysande centrala stjärnan i nebulosan, är osynlig för blotta ögat vid magnituden 10,85. Den har spektralklass WN11h, vilket anger en WR-stjärna med stark NII-emission men ingen NIII-emission, och med väteegenskaper synliga i spektrumet.[14] Spektralklassificeringen WN11 skapades för denna stjärna och AG Carinae eftersom de inte passade in i någon befintlig spektraltyp och verkade utgöra en förlängning av WR-kväveserien till kallare temperaturer.[7] Centralstjärnans ursprungliga massa uppskattas ha varit cirka 45 gånger solens,[5] och denna massiva stjärna kommer sannolikt att explodera som en supernova i framtiden.[15]
Spektrum av WR 31a visar P Cygni-profiler, starkast på den dominerande HI, HeI- och NII-linjerna. Dessa profiler kan visa dramatiska förändringar på en tidsskala av veckor, där absorptionskomponenterna i linjerna ibland försvinner helt.[7]
Inga signifikanta ljusstyrkeförändringar har upptäckts i WR 31a, men den har listats som en kandidat för lysande blå variabel på grund av dess ljusstyrka, temperatur och massförlustegenskaper.[7] Van Genderen katalogiserade den som en vilande eller före detta LBV på grund av bristen på karakteristiska LBV-variationer.[8] Möjliga små ljusstyrkeförändringar har setts i All Sky Automated Survey (ASAS) data,[16] WR 31a ingår som en variabel stjärna i International Variable Star Index,[17] men inte i General Catalog of Variable Stars.[18]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, WR 31a, 23 februari 2023..
Noter
- ^ [a b c d e f g] Vallenari, A.; et al. (Gaia Collaboration) (2022). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy & Astrophysics. arXiv:2208.00211. doi:10.1051/0004-6361/202243940. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
- ^ [a b] Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (2000). The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars. Astronomy and Astrophysics. Vol. 355. pp. L27. Bibcode:2000A&A...355L..27H. doi:10.1888/0333750888/2862. ISBN 978-0333750889.
- ^ [a b] Toalá, J. A.; Guerrero, M. A.; Ramos-Larios, G.; Guzmán, V. (2015). "WISE morphological study of Wolf-Rayet nebulae". Astronomy & Astrophysics. 578: A66. arXiv:1503.06878. Bibcode:2015A&A...578A..66T. doi:10.1051/0004-6361/201525706. S2CID 55776698.
- ^ Nazé, Y.; Rauw, G.; Hutsemékers, D. (2012). "The first X-ray survey of Galactic luminous blue variables". Astronomy & Astrophysics. 538: A47. arXiv:1111.6375. Bibcode:2012A&A...538A..47N. doi:10.1051/0004-6361/201118040. S2CID 43688343.
- ^ [a b] Smith, Nathan; Tombleson, Ryan (2015). "Luminous blue variables are antisocial: Their isolation implies that they are kicked mass gainers in binary evolution". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 447 (1): 598–617. arXiv:1406.7431. Bibcode:2015MNRAS.447..598S. doi:10.1093/mnras/stu2430. S2CID 119284620.
- ^ Van Der Hucht, Karel A. (2001). "The VIIth catalogue of galactic Wolf-Rayet stars". New Astronomy Reviews. 45 (3): 135–232. Bibcode:2001NewAR..45..135V. doi:10.1016/S1387-6473(00)00112-3.
- ^ [a b c d e f g h i j] Smith, L. J.; Crowther, P. A.; Prinja, R. K. (1994). "A study of the luminous blue variable candidate He 3-519 and its surrounding nebula". Astronomy and Astrophysics. 281 (3): 833–854. Bibcode:1994A&A...281..833S.
- ^ [a b c d] Van Genderen, A. M. (2001). "S Doradus variables in the Galaxy and the Magellanic Clouds". Astronomy and Astrophysics. 366 (2): 508–531. Bibcode:2001A&A...366..508V. doi:10.1051/0004-6361:20000022.Vizie database entry
- ^ WR_31a (unistra.fr). Hämtad 2023-05-21.
- ^ "Hubble's Blue Bubble". NASA. 26 February 2016. Hämtad 1 mars 2016.
- ^ "Hubble Captures "Blue Bubble' Star—20 Times Bigger, a Million Times Brighter than the Sun's". Inquisitr. 29 February 2016. Hämtad 1 mars 2016.
- ^ Hoffleit, Dorrit (1953). "A preliminary survey of nebulosities and associated B-stars in Carina". Annals of Harvard College Observatory. 119: 37. Bibcode:1953AnHar.119...37H.
- ^ Frew, D. J.; Bojicic, I. S.; Parker, Q. A. (2013). "A catalogue of integrated Hα fluxes for 1258 Galactic planetary nebulae". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 431 (1): 2–26. arXiv:1211.2505. Bibcode:2013MNRAS.431....2F. doi:10.1093/mnras/sts393. S2CID 119174103.
- ^ [a b] Toalá, J. A.; Guerrero, M. A.; Ramos-Larios, G.; Guzmán, V. (2015). "WISE morphological study of Wolf-Rayet nebulae". Astronomy & Astrophysics. 578: A66. arXiv:1503.06878. Bibcode:2015A&A...578A..66T. doi:10.1051/0004-6361/201525706. S2CID 55776698.
- ^ "Blue bubble in Carina". NASA. Hämtad 2 mars 2016.
- ^ Pojmanski, G. (2002). "The All Sky Automated Survey. Catalog of Variable Stars. I. 0 h – 6 h Quarter of the Southern Hemisphere". Acta Astronomica. 52: 397–427. arXiv:astro-ph/0210283. Bibcode:2002AcA....52..397P.
- ^ "Hen 3-519". International Variable Star Index. American Association of Variable Star Observers. 4 January 2010. Hämtad 30 september 2016.
- ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007–2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Carina chart
Författare/Upphovsman: ESA/Hubble & NASA Acknowledgement: Judy Schmidt, Licens: CC BY-SA 4.0
Sparkling at the centre of this beautiful NASA/ESA Hubble Space Telescope image is a Wolf–Rayet star known as WR 31a, located about 30 000 light-years away in the constellation of Carina (The Keel).
The distinctive blue bubble appearing to encircle WR 31a, and its uncatalogued stellar sidekick, is a Wolf–Rayet nebula — an interstellar cloud of dust, hydrogen, helium and other gases. Created when speedy stellar winds interact with the outer layers of hydrogen ejected by Wolf–Rayet stars, these nebulae are frequently ring-shaped or spherical. The bubble — estimated to have formed around 20 000 years ago — is expanding at a rate of around 220 000 kilometres per hour!
Unfortunately, the lifecycle of a Wolf–Rayet star is only a few hundred thousand years — the blink of an eye in cosmic terms. Despite beginning life with a mass at least 20 times that of the Sun, Wolf–Rayet stars typically lose half their mass in less than 100 000 years. And WR 31a is no exception to this case. It will, therefore, eventually end its life as a spectacular supernova, and the stellar material expelled from its explosion will later nourish a new generation of stars and planets.