Volleyboll vid olympiska sommarspelen

Volleyboll vid olympiska sommarspelen
Volleyboll
Internationellt förbundFIVB
Grenar

HerrarDamerMixatTotalt
224

Volleyboll har funnits med som gren i varje olympiskt sommarspel sedan 1964, där volleybollen spelades som demonstrationssport. Damvolleybollen gjorde entré samma år som herrvolleyn.

Historia

Efter andra världskriget grundades det internationella volleybollförbundet FIVB. 1957 spelades en specialturnering i samband med IOC:s femtiotredje sammankomst i Sofia, Bulgarien, för att visa upp sporten och få till stånd ett officiellt erkännande av volleyboll som olympisk sport. Turneringen blev en framgång, och volleybollen introducerades officiellt vid olympiska sommarspelen 1964. IOC planerade först att ta bort volleybollen från sommar-OS 1968 i Mexico City, men det blev stora protester.[1]

OS-turneringen i volleyboll var från början en enkel tävling vars format påminde mycket om det som fortfarande används vid världsmästerskapet: alla lagen möts och rankas efter antal vinster, genomsnittliga set och genomsnittliga poäng. En nackdel med detta system är att spänningen kan minska då ett lag kan ha vunnit innan de sista omgångarna, vilket gör publiken mindre entusiastisk.

För att lösa denna situation lades ett steg till i turneringen: en "slutomgång" introducerades, som bestod av kvartsfinaler, semifinaler och final. Sedan detta system infördes till volleybolltävlingarna vid olympiska sommarspelen 1972 i München, har detta varit standardsystem för den olympiska volleybollen, och refereras ofta till som det olympiska formatet.

Sedan starten 1964 har antalet lag som varit med och tävlat växt. 1996 hade både herrar och damer 12 deltagande nationer. Alla fem kontinentala volleybollförbund har alltid minst ett nationellt lag medverkande vid olympiska spelen.

Herrar

De första två olympiska turneringarna vanns av Sovjetunionen. Vid olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo tog hemmanationen Japan brons. 1968 tog de silver och 1972 guld. I turneringen 1976 hade Polen fått fram en ny stark generation spelare och kombinerade det med det nya taktiska greppet att även attackera med "backspikes", smashar från spelare på bakplan, och inte bara attackera med spelarna framme vid nät. Sammantaget medverkade det till att Polen kunde besegra Sovjetunionen i en jämn match om fem set.

Vid olympiska sommarspelen 1980 i Moskva tillhörde många av de starkaste volleybollagen på herrsidan östblocket, vilket gjorde att den amerikanskledda bojkotten inte fick lika stor effekt som på damernas turnering. Sovjetunionen vann sitt tredje guld genom 3-1 mot Bulgarien i finalen.

Den Sovjetledda bojkotten som drabbade volleybollturneringen 1984 i Los Angeles gjorde att USA kunde besegra Brasilien i finalen. Bronset vanns av Italien. Det Italienska bronset var landets första medalj i OS-volleybollen, något som förebådade att Italien kom att resa sig som en stornation i volleyboll.

I och med bojkotterna hade de två ledande världsnationerna i volleyboll, USA och Sovjet, inte mötts i olympiska sammanhang på tolv år, men vid olympiska sommarspelen 1988 kunde powerspelare som Karch Kiraly och Steve Timmons ge USA sin andra guldmedalj.

Fyra år senare i Barcelona vann Brasilien sitt första guld över segertippade Förenade laget, Nederländerna och Italien. Nederländerna med spelare som Ron Zwerver och Olof van der Meulen, överraskade genom att vinna över Italien i en match om fem set. Trots framgångar i andra turneringar blev det ingen framgång i OS. Serbien och Montenegro tog ett brons 1996 tack vare sina nyckelspelare Vladimir och Nikola Grbić och i finalen fyra år senare i Sydney besegrades Ryssland i finalen.

Vid volleybollturneringen vid olympiska sommarspelen 2004 i Aten besegrade Brasilien Italien i finalen, och tog därmed sitt andra guld och bekräftade sin ställning som volleybollsupermakt även på 2000-talet. I finalen fyra år senare i Peking besegrade USA Brasilien i finalen och tog sitt tredje guld. Ryssland tog brons för andra gången.

Guldmedaljerna har med andra ord fördelats mellan flera länder i herrarnas turnering. USA och Sovjetunionen har tre vardera, Brasilien har två, och ytterligare fyra länder har vunnit varsin gång. Italien jagar forna Sovjetunionen i flest medaljer, men behöver fortfarande ytterligare ett guld.

Damer

Vid olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo deltog damerna första gången, vilket var samma gång som herrarna deltog för första gången. Hemmanationen Japan vann. Följande två turneringar vanns av Sovjetunionen, 1968 och 1972. 1976 vann Japan sista gången innan tappande av status som volleysupermakt.

Starka länder som Sydkorea och Japan kunde inte delta vid olympiska sommarspelen 1980 i Moskva till följd av den USA-ledda bojkotten av spelen. Sovjetunionen kunde leka hem en tredje seger.

Östblocket bojkottade sommar-OS 1984 i Los Angeles uteblev flera av världens starkaste volleybollag såsom Sovjetunionen, Östtyskland och Kuba. Trots detta förlorade hemmafavoriten USA till en av få kommunistländer som inte bojkottat tävlingen - Kina. Fyra år senare, då både Öst och Väst deltog, besegrade Peru i finalen av Sovjetunionen med 0-2 i finalen. Enligt FIVB är detta den mest dramatiska finalen hittills. Hur som helst präglades turneringen i Seoul 1988 mycket av Kubas bojkott.

Vid olympiska sommarspelen 1992 i Barcelona gick Förenade laget, bestående av många gamla östländer, till finalen utan att kunna besegra det unga och snabba kubanska laget. Med superstjärnor som Mireya Luis och Regla Torres kunde Kuba även ta guld i turneringarna 1996 och 2000.

Vid olympiska sommarspelen 2004 gick guldet till Kina, silvret till Ryssland och bronset till Brasilien. Fyra år senare i Peking tog Brasilien sitt första guld, USA silver och Kina brons.

De fem länder som kunnat titulera sig olympiska mästare i damvolleyboll är Brasilien, Sovjetunionen, Kuba, Kina och Japan.

Regler

De olympiska volleybollreglerna har inte ändrats mycket under åren.

Kvalificering

Tolv länder deltar i vardera köns turnering (alltså totalt 24 lag).

  • Värdnationen är alltid kvalificerad att delta.
  • Tre lag kvalificerar sig genom Volleyball World Cup.
  • Fem lag kvalificerar sig genom att vinna de kontinentala kvalturneringarna.
  • De tre återstående platserna erhålls genom världskvaltävlingar.

Tävlingen

Tävlingen består av två delar.

  • Till den första delen, kvalificeringsrundan, är alla lag rankade av FIVB och därefter indelade i två pooler med sex lag i varje, med hjälp av serpentinsystem. Värdlandet är alltid rankat som nummer 1. I kvalificeringsrundan spelar alla lag en match mot de fem andra i samma pool. De fyra främsta i varje pool går vidare, och de två sista åker ur tävlingen.
  • I den andra rundan, som ofta kallas finalrundan, spelar lagen kvartsfinaler, semifinaler, bronsmatch och final. Till finalomgången är matcherna organiserade enligt resultaten från kvalificeringsrundan. Om de fyra första lagen i varje pool är A1, A2, A3, A4, B1, B2, B3 och B4, så kommer kvartsfinalerna att bli A1xB4, A2xB3, A3xB2, A4xB1. Vinnarna i kvartsfinalerna blir (A1/B4) x (A3/B2); (A2/B3) x (A4xB1). I finalen spelar semifinalvinnarna om guldet, och förlorarna om bronset.
  • Turneringen har stränga regler beträffande antal spelare. Tolv spelare är tillåtna, och inga byten eller ersättningar är tillåtna (ens vid skada).

Beachvolley

Beachvolley introducerades till det olympiska programmet som demonstrationssport 1992 i samband med olympiska sommarspelen i Barcelona. Fyra år senare, vid sommar-OS i Atlanta, fick sporten officiell status. För vidare läsning, se beachvolleyboll vid olympiska sommarspelen.

Resultat

Herrar

ÅrStadFinalBronsmatch
MästerskapPoängSilverBronsPoäng4:e plats
1964
Detaljer…
Japan
Tokyo
 Sovjetunionen[note 1] Tjeckoslovakien Japan[note 1] Rumänien
1968
Detaljer...
Mexiko
Mexico City
 Sovjetunionen[note 1] Japan Tjeckoslovakien[note 1] Östtyskland
1972
Detaljer
Västtyskland
München
 Japan3–1 Östtyskland Sovjetunionen3–0 Bulgarien
1976
Detaljer…
Kanada
Montréal
 Polen3–2 Sovjetunionen Kuba3–0 Japan
1980
Detaljer…
Sovjetunionen
Moskva
 Sovjetunionen3–1 Bulgarien Rumänien3–1 Polen
1984
Detaljer…
USA
Los Angeles
 USA3–0 Brasilien Italien3–0 Kanada
1988
Detaljer…
Sydkorea
Seoul
 USA3–1 Sovjetunionen Argentina3–2 Brasilien
1992
Detaljer…
Spanien
Barcelona
 Brasilien3–0 Nederländerna USA3–1 Kuba
1996
Detaljer…
USA
Atlanta
 Nederländerna3–2 Italien Serbien och Montenegro3–1 Ryssland
2000
Detaljer…
Australien
Sydney
 Serbien och Montenegro3–0 Ryssland Italien3–0 Argentina
2004
Detaljer…
Grekland
Aten
 Brasilien3–1 Italien Ryssland3–0 USA
2008
Detaljer…
Kina
Peking
 USA3–1 Brasilien Ryssland3–0 Italien
2012
Detaljer…
Storbritannien
London
 Ryssland3–2 Brasilien Italien3–1 Bulgarien
2016
Detaljer…
Brasilien
Rio de Janeiro
 Brasilien3–0 Italien USA3–2 Ryssland
2020
Detaljer…
Storbritannien
London
 Frankrike3–2 ROC Argentina3–2 Brasilien
2024
Detaljer…
Noter
  1. ^ [a b c d] Inga finaler spelades. Alla lagen mötte alla i en omgång. Den med bäst poäng och flest vunna matcher fick guldet, tvåan silver och trean brons.

Damer

ÅrStadFinalBronsmatch
GuldPoängSilverBronsPoäng4:e plats
1964
Detaljer…
Japan
Tokyo
 Japan[note 1] Sovjetunionen Polen[note 1] Rumänien
1968
Detaljer…
Mexiko
Mexico City
 Sovjetunionen[note 1] Japan Polen[note 1] Peru
1972
Detaljer…
Västtyskland
München
 Sovjetunionen3–2 Japan Nordkorea3–0 Sydkorea
1976
Detaljer…
Kanada
Montréal
 Japan3–0 Sovjetunionen Sydkorea3–1 Ungern
1980
Detaljer…
Sovjetunionen
Moskva
 Sovjetunionen3–1 Östtyskland Bulgarien3–2 Ungern
1984
Detaljer…
USA
Los Angeles
 Kina3–0 USA Japan3–1 Peru
1988
Detaljer…
Sydkorea
Seoul
 Sovjetunionen3–2 Peru Kina3–0 Japan
1992
Detaljer…
Spanien
Barcelona
 Kuba3–1 (EUN) USA3–0 Brasilien
1996
Detaljer…
USA
Atlanta
 Kuba3–1 Kina Brasilien3–2 Ryssland
2000
Detaljer…
Australien
Sydney
 Kuba3–2 Ryssland Brasilien3–0 USA
2004
Detaljer…
Grekland
Aten
 Kina3–2 Ryssland Kuba3–1 Brasilien
2008
Detaljer…
Kina
Peking
 Brasilien3–1 USA Kina3–1 Kuba
2012
Detaljer…
Storbritannien
London
 Brasilien3–1 USA Japan3–0 Sydkorea
2016
Detaljer…
Brasilien
Rio de Janeiro
 Kina3–1 Serbien USA3–1 Nederländerna
2020
Detaljer…
Japan
Tokyo
 USA3–0 Brasilien Serbien3–0 Sydkorea
2024
Detaljer…
Frankrike
Paris
Noter
  1. ^ [a b c d] Inga finaler spelades. Alla lagen mötte alla i en omgång. Den med bäst poäng och flest vunna matcher fick guldet, tvåan silver och trean brons.

Mest värdefulla spelare


Herrar


Damer

Medaljtabell

Totalt

Pl.NationGuldSilverBronsTotalt
1 Sovjetunionen74112
2 Brasilien54211
3 USA4348
4 Japan3339
5 Kuba3025
6 Kina2125
7 Ryssland1326
8 Nederländerna1102
9 Polen1023
10 Serbien och Montenegro1012
11 Frankrike1001
12 Italien0336
13 Östtyskland0202
14 Bulgarien0112
 Serbien0112
 Tjeckoslovakien0112
17 Peru0101
 OSS0101
 ROC0101
20 Argentina0022
21 Nordkorea0011
 Sydkorea0011
 Rumänien0011

Herrar

Pl.NationGuldSilverBronsTotalt
1 Brasilien3305
2 Sovjetunionen3216
3 USA3026
4 Ryssland1124
5 Japan1113
6 Nederländerna1102
7 Serbien och Montenegro1012
8 Frankrike1001
 Polen1001
10 Italien0336
11 Tjeckoslovakien0112
12 Bulgarien0101
 Östtyskland0101
 ROC0101
15 Argentina0022
16 Kuba0011
 Rumänien0011

Damer

Pl.NationGuldSilverBronsTotalt
1 Sovjetunionen4206
2 Kina3126
3 Kuba3014
4 Japan2226
5 Brasilien2125
6 USA1326
7 Ryssland0202
8 Serbien0112
9 Östtyskland0101
 Peru0101
 OSS0101
12 Polen0022
13 Bulgarien0011
 Nordkorea0011
 Sydkorea0011

Deltagande nationer

Följande tabell visar länder som deltagit i den olympiska volleybollen. Slutplaceringen för respektive land och spel kan ses i tabellen. Om landet inte deltog så är rutan blank. Om slutplaceringen föregås av ett lika med-tecken så delades platsen med minst ett annat lag. Ljusgrön färg indikerar att landet inte fanns under det/de spel som är gröna. Längst till höger kan man se hur många gånger varje land varit med totalt.

Herrar

Nation19641968197219761980198419881992199620002004200820122016Totalt
 Algeriet121
 Argentina6384=5=56
 Australien8=11=93
 Belgien81
 Brasilien798752415612213
 Bulgarien564267=548
 Kanada94103
 Kina7=52
 Kuba10374676
 Tjeckoslovakien236585
 EgyptenWD10=11=114
 Frankrike811=93
 Tyskland=9=52
 Östtyskland422
 Västtyskland111
 Storbritannien=111
 Grekland=51
 Ungern61
 Italien893952324310
 Japan32148106=118
 Sydkorea10765119=9=98
 Libyen101
 Mexiko101
 Nederländerna85215=96
 Polen5914=11=5=5=58
 Rumänien4533
 Ryssland423315
 Serbien=5=92
 Serbien och Montenegro=51
 Sovjetunionen1132126
 Spanien8=92
 Sverige71
 Tunisien12912=11=11=116
 OSS71
 USA97113=9=1141=510
 Venezuela=91
 Jugoslavien61
 Serbien och Montenegro312
Nation19641968197219761980198419881992199620002004200820122016Totalt
Antal lag1010121010101212121212121212136


Damer

Nation19641968197219761980198419881992199620002004200820122016Totalt
 Algeriet=11=112
 Australien=91
 Brasilien7764334119
 Bulgarien31
 Kanada88=93
 Kina1372513=58
 Kroatien71
 Kuba655111348
 Tjeckoslovakien672
 Dominikanska republiken=11=52
 Tyskland86=93
 Östtyskland6253
 Västtyskland862
 Storbritannien=91
 Grekland=91
 Ungern5443
 Italien=9=5=5=54
 Japan1221345=9=5=5311
 Kazakstan=91
 Kenya=11=112
 Nordkorea31
 Sydkorea65435868=5410
 Mexiko71
 Nederländerna652
 Peru47642=11=117
 Polen33=93
 Rumänien482
 Ryssland422=5=55
 Serbien=5=112
 Spanien81
 Sovjetunionen2112116
 Turkiet=91
 Ukraina=111
 OSS21
 USA5827374=52210
 Venezuela=111
Total teams68888888121212121212
Nation19641968197219761980198419881992199620002004200820122016Totalt

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of Croatia.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Volleyball (indoor) pictogram.svg
Pictograms of Olympic sports - Volleyball (indoor). This is unofficial sample picture. Images of official Olympic pictograms for 1948 Summer Olympics and all Summer Olympics since 1964 can be found in corresponding Official Reports.
Flag of Canada (Pantone).svg
Kanadas flagga, införd 1965; denna version med Pantone‐nyanser. Nuvarande utformning ersatte den tidigare kanadensiska Red Ensign.
German Olympic flag (1959-1968).svg
Flag of the unified Team of Germany for the Olympic Games, 1960–1968.
Flag of the Dominican Republic.svg
Den Dominikanska republikens flagga består av ett vitt centrerat kors som sträcker sig hela vägen ut till flaggans kant. I mitten på korset sitter ett emblem med en bibel, ett gyllene kors och sex dominikanska flaggor. Emblemet är omgivet av olivkvistar och palmblad. Under emblemet står ”Republica Dominicana” och ovanför ett band med landets mottot ”Dios, Patria, Libertad” (”Gud, Landet, Frihet”).
Flag of Bulgaria (1971–1990).svg
Författare/Upphovsman: Scroch, Licens: CC BY-SA 3.0
Flag of Bulgaria (1971-1990). Flag of Bulgaria with Bulgarian coat from 1971.
Flag of Romania (1952-1965).svg

Flag of Romania (24 September 1952 - 21 August 1965)

Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.

  • l = 2/3 × L
  • C = 1/3 × L
  • S = 2/5 × l
Olympic rings.svg
Olympic Rings without "rims" (gaps between the rings), As used, eg. in the logos of the 2008 and 2016 Olympics. The colour scheme applied here was specified in 2023 guidelines.
Flag of Poland (1928-1980).svg
Flag of Second Polish Republic and later People's Republic of Poland in period from March 29, 1928 to March 10, 1980. Red shade used here is HTML "vermilion" #E34234. Proportion 5:8.
Flag of Romania (1965-1989).svg

Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).

Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.

  • l = 2/3 × L
  • C = 1/3 × L
  • S = 2/5 × l
Flag of South Korea (1949–1984).svg
Flag of South Korea (1949-1984)
Flag of Brazil (1968–1992).svg
The flag of Brazil from 1968 to 1992 with 23 stars.
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Serbia and Montenegro (1992–2006).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Japan (1870–1999).svg
Variant version of a flag of Japan, used between January 27, 1870 and August 13, 1999 (aspect ratio 7:10).
Olympic flag.svg
Olympic Movement flag

Proportions 2:3, created 1913, adopted 1914, first used 1920.

Flag of Italy (2003–2006).svg
Författare/Upphovsman: Zscout370, Licens: CC BY-SA 3.0
Flag of Italy from 2003 to 2006