Volkspolizei

Volkspolizei
Folkpolisen
Folkpolisens märke
DepartementÖsttyska inrikesministeriet
OrganisationstypPolismyndighet
Inrättad1949
Nedlagd3 oktober 1990

Volkspolizei (på svenska: Folkpolisen) var benämningen på den statliga polismyndigheten i Östtyskland 1949-1990. Volkspolizei upphörde att existera då Tyskland återförenades den 3 oktober 1990.

Ledning

(c) Bundesarchiv, Bild 183-85668-0001 / CC-BY-SA 3.0
Folkpoliser i Berlin 1961 i samband med byggandet av Berlinmuren.

Volkspolizei stod under det östtyska inrikesministeriets kontroll, det var också dit som man rapporterade i de flesta fall. Men i allvarligare fall rapporterades det också till den östtyska säkerhetstjänsten Stasi.

Tjänstegrenar

Folkpolisen var indelad i följande tjänstegrenar:

  • Schutzpolizei (ordningspolis)
  • Verkehrspolizei (trafikpolis)
  • Wasserschutzpolizei (sjöpolis)
  • Kriminalpolizei (kriminalpolis)
  • Transportpolizei (transportpolis)
  • Zentralen Kräfte Schutzpolizei (insatspolis)

Uppgifter

Under DDR:s första år spelade Volkspolizei en avgörande roll i upprätthållandet av ordningen i landet, då den östtyska armén NVA bildades först 1956 och säkerhetspolisen Stasi inte på allvar började byggas ut förrän i början av 1960-talet. Därefter kom Volkspolizeis främsta uppgifter bestå i att ta itu med vardagliga brott (då Stasi kopplades in och tog över vid allvarligare brott), bevaka trafiken, offentliga transporter och byggnader och dessutom administrerade man det statliga registreringsverket. Volkspolizei deltog även i bevakningen av Berlinmuren och den inomtyska gränsen. Volkspolizei fungerade i praktiken som en paramilitär organisation och hade fulla befogenheter att använda sig av grovt våld om det ansågs vara nödvändigt.

Nazistisk koppling

En som i början av 50-talet var med och arbetade med den strukturella och administrativa uppbyggnaden av Volkspolizei var den före detta nazityske fältmarskalken Friedrich Paulus, känd som tysk befälhavare från slaget vid Stalingrad. Paulus hade dock under den sovjetiska fångenskapen blivit övertygad kommunist.[1]

Tjänstegrader

Tjänstegrad vid folkpolisenVederlike vid NVA
AnwärterSoldat
UnterwachtmeisterGefreiter
WachtmeisterStabsgefreiter
OberwachtmeisterUnteroffizier
HauptwachtmeisterFeldwebel
MeisterOberfeldwebel
ObermeisterStabsfeldwebel
Unterleutnantsamma grad
Leutnantsamma grad
Oberleutnantsamma grad
Majorsamma grad
Oberstleutnantsamma grad
Oberstsamma grad
Generalmajorsamma grad
Generalleutnantsamma grad
Generaloberstsamma grad
Armeegeneral [a]samma grad
  1. ^ Denna grad innehades av inrikesministern.

Uniformer

Uniformerna var gröna och påminde mycket om den östtyska militärens uniformer. Transportpolisen bar dock blå uniformer.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Deutsche Volkspolizei, 11 januari 2015.

Noter

  1. ^ Knopp, Guido, "Krigsfångarna"

Media som används på denna webbplats

Bundesarchiv Bild 183-85668-0001, Berlin, Mauerbau, Bereitschaftspolizei.jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 183-85668-0001 / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
ADN-ZB-22.8.1961-Berlin: Bereitschaftspolizei während des Einsatzes zur Durchsetzung der Grenzsicherungsmaßnahmen der DDR vom 13.8.1961. Die Wachtmeister und Unterführer der 2. und 3. Schützenpanzerwagen-Besatzung von der Einheit Opitz versichern in einem Brief an den Vorsitzenden des Staatsrates der DDR und Ersten Sekretär des ZK der SED, Walter Ulbricht, ihre unerschütterliche Treue zur Partei der Arbeiterklasse und zur Regierung des ersten deutschen Arbeiter- und Bauern-Staates. - Während der Unterzeichnung des Briefes. Veröffentlichung nur mit Genehmigung der Pressestelle des MDI -
Volkspolizei DDR Einsatzfahrzeug Wappen + Revierschild.svg
Das Wappen der Volkspolizei der DDR, wie es auf Autos aufgebracht wurde. An den Türen, Motorhauben und Hecktüren. Es ist in den 1980ern genutzt worden und vorher war es eine andere Version.