Vladimir Dal

Vladimir Dal
Född10 november 1801 (g.s.)[1][2][3]
Luhansk[4][5][6]
Död22 september 1872 (g.s.)[1][2][3] (70 år)
Moskva[4][7][5]
BegravdVagankovokyrkogården
Andra namnКазак Луганский[6]
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidmedicinska fakulteten vid Dorpats kejserliga universitet
SysselsättningLexikograf[6], barnboksförfattare, etnolog[6], militär, sagosamlare, folklorist, läkare[5], dialektolog, författare[6][8], språkvetare[9], filosof, etnograf[10]
ArbetsgivareSankt Petersburgs vetenskapsakademi
MakaJulie Dahl
(g. 1833–1838, makas/makes död)[11]
Jekaterina Sokolova
(g. 1840–)
BarnLev Dal' (f. 1834)
Olga Dal' (f. 1842)
FöräldrarJohan Christian Dahl
Utmärkelser
Konstantin-medaljen
Sankt Vladimirs orden, första klassen
Namnteckning
Redigera Wikidata

Vladimir Ivanovitj Dal (Vladimir Dahl; ryska: Владимир Иванович Даль) född 22 november (gamla stilen: 10 november) 1801 i Luhansk, död 4 oktober (gamla stilen: 22 september) 1872 i Moskva, var en rysk författare, folklorist, språkvetare och lexikograf. Han verkade som författare under pseudonymen Kazak Luganskij ("kosacken från Lugansk").

Fadern var en språkbildad läkare, Johan Christian von Dahl, som inflyttat från Danmark, och modern luthersk tyska. Efter några års tjänstgöring vid Svartahavsflottan, avlade Dal läkarexamen i Dorpat, deltog i det polska kriget 1831 och i expeditionen till Chiva 1839.

Dal genomförde vidsträckta studieresor i Ryssland för att lära känna rikets folkseder och dialekter. Resultaten därav föreligger i mycket rikhaltiga samlingar av bland annat folksagor och ordstäv. Hans förnämsta arbete är den storryska ordboken, Tolkovyj slavar j zjivago velikorusskago jazyka (fyra band, 1863-66; tredje upplagan utgiven från 1903 under redaktion av Jan Niecisław Baudouin de Courtenay).

Dals övriga skrifter, bland annat Bilder ur ryska livet (1861), Berättelser (1861), har etnografiskt värde, men är skönlitterärt obetydande. På sista tiden svärmade han för spiritism och swedenborgianism och övergick året före sin död till den rysk-ortodoxa kyrkan. Hans samling ryska ordspråk utkom 1862 och en samlad upplaga av hans skrifter 1861 och 1878-84.

Asteroiden 3384 Daliya är uppkallad efter honom.[12]

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] unknown value, Даль, Владимир Иванович, vol. 6, Russkij biografitjeskij slovar', 1905.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sergej Bulitj, Даль, Владимир Иванович, vol. X, Entsiklopeditjeskij slovar', 1893.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Даль Владимир Иванович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] unknown value, Даль, Владимир Иванович, vol. 6, Russkij biografitjeskij slovar', 1905.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Boris Brasol, V. I. Dahl-Immortal Russian Lexicographer, vol. 23, 2, The Russian Review, april 1964, s. 116-130, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  10. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ Erik-Amburger-Datenbank, läs online, läs online och läs online, läst: 13 september 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ ”Minor Planet Center 3384 Daliya” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3384. Läst 4 november 2023. 

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Даль Владимир автограф ЖЗЛ.JPG
Владимир Даль. Автограф. Биография "Владимир Даль", ЖЗЛ, Москва, "Молодая гвардия".