Vittis

Vittis
Huittinen (finska)
Kommun
Vittis kommuns vapen
LandFinland Finland
LandskapSatakunta
Admin. centrumLauttakylä
Area539,59 km² (2016-01-01)[1]
 - land532,63 km²
 - vatten6,96 km²
Folkmängd9 870 (2021-12-31)[2]
 - män4 953 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor4 984 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet18,53 invånare/km²[2][1]
Politik   
 - Kommundir.Jyrki Peltomaa
 - Kommunfullm.
ordf.
Jukka Tuori, Saml
 - Kommunstyr.
ordf.
Aimo Lepistö, C
Kommunkod102
Geonames657181
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
97,2 %
0,1 %
2,7 %
Admin. data 
- Landskapsförb.Satakunta
- SkattebyråSatakunta skattebyrå[3].
- SjukvårdsdistriktSatakunta sjukvårdsdistrikt.
- NödcentralBjörneborgs nödcentral[4]
- RäddningsverkSatakunta räddningsverk[5]
Läge61°10′35″N 22°41′55″Ö / 61.17639°N 22.69861°Ö / 61.17639; 22.69861
Vittis kommuns läge
Vittis kommuns läge
Vittis kommuns läge
Webbplats: www.huittinen.fi

Vittis (gammalstavning: Hvittis eller Hwittis; finska: Huittinen) är en stad i landskapet Satakunta i Finland. Folkmängden i Vittis stad uppgick år 2021 till cirka &&&&&&&&&&&09870.&&&&&09 870 invånare, och den totala arealen utgörs av &&&&&&&&&&&&0539.590000539,59 km². Centralorten i staden är Lauttakylä. Vittis stad gränsar till Kumo stad, Loimaa stad, Pungalaitio kommun, Sastamala stad och Säkylä kommun.

Vittis stad ingår i Björneborgs ekonomiska region.

Vittis stads språkliga status är enspråkigt finsk.

Administrativ historik

Vittis blev självständig kommun år 1865, köping 1972 och omvandlades till stad 1977.[6] Vid ingången av år 1892 bröt sig Kauvatsa ut ur Vittis kommun, och bildade av orten en självständig kommun. År 1919 gjorde Keikyä detsamma. 1 januari 2003 tillfördes ett område med 4 invånare från Kumo.[7] Vampula blev del av Vittis 2009.[8]

Historia

Vittis omnämns för första gången i dokument år 1366. Stadigvarande bosättning i trakten har dock existerat långt dessförinnan. Det sägs att det bodde folk i Sampu by redan under järnåldern. I Vittis, Kjulo och Kumos gemensamma gränspunkt står en stor sten, som i ett dokument från 1400-talet sägs vara en urgammal gränspåle. Fynd från 400-talet tyder på fast bosättning. Som Vittis äldsta by räknas Karhiniemi. Vittis första kyrka byggdes i Karhiniemi by på 1200-talet.[9]

Vittis församling

Vittis kyrksocken har daterats till 1200-talet. Dock nämns den i handlingar först år 1366.[10] År 1639 bröt sig det historiska samhället Pungalaitio ut ur Vittis, och bildade ett eget pastorat. Därefter har bland annat några kapell avskilts från församlingen.

Byar som har tillhört Vittis församling i äldre tider: Hannula, Hirvelä, Huittistenkylä, Hurula, Kaharila, Kannila, Karhiniemi, Korkiakoski, Lauttakylä (Kirkonkylä), Leppäkoski, Loima, Löysälä, Matikkala, Mauriala, Mommola, Naatula, Nanhia, Pöyriälä, Raijala, Raskala, Rieskala, Riesola, Sampu, Sorvola och Suttila.[11]

Styre och politik

Mandatfördelning i Vittis stad, valen 1976–2021

ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCLFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197665112317
651237
3581,0
198055213217
5521327
3580,4
19846521219
652129
3579,7
198845111419
45149
3578,4
199255212119
552129
3577,8
199664113110
641310
3568,1
20006511418
65148
3564,8
20046511319
65139
3562,5
269
200876414111
7641411
4364,7
3211
201254161018
546108
3562,7
269
2017341496
34496
2760,3
189
20213527918
352798
3554,7
2312
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 2021 Huittisten parhaaksi yhteislista (2).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Vittis har fem vänorter:[12]

Näringar

Det verksamhetsområde som sysselsätter mest folk är livsmedelsförädling. Vittis lantbruk är långt specialiserat. I staden verkar också betydande företag inom maskin- byggnads- och väskbranschen, samt en mängd andra småföretag.[14]

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Vittis stad 1975–2020[15]
ÅrFolkmängd
1975
 
11 717
1980
 
11 650
1985
 
11 502
1990
 
11 429
1995
 
11 270
2000
 
10 983
2005
 
10 768
2010
 
10 663
2015
 
10 473
2020
 
9 937
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[16][17]

SpråkTalare 2022-12-31
AntalAndel (%)
Hela befolkningen9 745100,0
Inhemska språk totalt9 31495,6
Finska9 29795,4
Svenska170,2
Främmande språk totalt4314,4
Ryska850,9
Ukrainska830,9
Estniska810,8
Polska280,3
Turkiska240,2
Thailändska230,2
Arabiska200,2
Engelska130,1
Somaliska120,1
Persiska110,1
Språk med färre än 10 talare510,5
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







 Finska (95,4 %)
 Svenska (0,2 %)
 Främmande språk (4,4 %)

Sport

Lauttakylän Luja har ett representativt lag i II-divisionen ishockey.[18] Klubben också har aktivitet i fotboll, friidrott, orientering, skidåkning och ringette.[19]

Vampulan Urheilijat har verksamhet i flera sporter, bland annat ett elitlag i volleyboll.

Kända personer från Vittis

  • Olaus Georgii Suomalainen (1580-1613), poet
  • Risto Ryti, Finlands president (1940–1944)
  • Erkki Kaila, ärkebiskop och politiker

Bilder

Källor

Referenser

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ Skattebyråerna (sökfunktion) (finska) Läst 25 februari 2015.
  4. ^ Kommunförteckning, Nödcentralsverket (pdf-format) Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 9 februari 2015.
  5. ^ Satakunta räddningsverk Arkiverad 3 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 9 februari 2015.
  6. ^ ”Kommuninfo” (på finska). Vittis stad. http://www.huittinen.fi/tietoa_huittisista/kuntainfo. Läst 10 februari 2015.. .
  7. ^ (på finska och svenska) ( PDF) Befolkning kommunvis och i storleksordning 31.12.2002. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2003:2". Helsingfors: Statistikcentralen. 2003. sid. 5 (6 i pdf:en). ISBN 952-467-144-1. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158298/xvaksu_200200_2003_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023 
  8. ^ ”Vampula - Etusivu” (på finska). https://www.vampula.fi/. Läst 10 december 2022.  (finska)
  9. ^ ”Historiatietoja ja vaikuttajia” (på finska). Vittis stads webbplats. http://www.huittinen.fi/tietoa_huittisista/historiaa_taustoja_ja_vaikuttajia. Läst 10 februari 2015.  (finska).
  10. ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 82, Finlands medeltidsurkunder I, Helsingfors 1910, nr 747
  11. ^ ”Huittinen” (på svenska/finska). Genealogiska Samfundet i Finland. http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=100&TYPE=HTML&LANG=SE. Läst 10 februari 2015.  (finska).
  12. ^ Huittisten ystävyyskunnat
  13. ^ Vänorter på Finland ambassad i Berlins sidor, läst 14 oktober 2015
  14. ^ Allmänt om Vittis, Vittis stads webbplats (finska) Läst 10 februari 2015.
  15. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 27 mars 2023. 
  16. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  17. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 
  18. ^ ”Jääkiekko”. Arkiverad från originalet den 25 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230325231410/https://www.lauttakylanluja.fi/jaakiekko2/. Läst 29 juni 2023. 
  19. ^ ”Lauttakylän Luja ry”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230610014244/https://www.lauttakylanluja.fi/seuran-esittely2/. Läst 29 juni 2023. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Map-icon.svg
Författare/Upphovsman: Loginname, Licens: CC BY-SA 3.0
Map icon
Old wooden buildings in Huittinen Aug2008 001.jpg
Old wooden houses and other buildings near the river Loimijoki in Lauttakylä, Huittinen, Finland.
Huittinen Aug2008.jpg
A view from Lauttakylä, the center of Huittinen, Finland. The street seen from left to right is Lauttakylänkatu, one of the main streets of the town.
Huittinen church Aug2008.jpg
The church in Lauttakylä, Huittinen, Finland. The oldest part of the building was probably built in around 1495.