Vitstrupig sparv

	Vitstrupig sparv; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Adult (ljus morf)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Amerikanska sparvar; Passerellidae
Släkte	Zonotrichia
Art	Vitstrupig sparv; Z. albicollis
Vetenskapligt namn
	§ Zonotrichia albicollis
Auktor	(Gmelin, 1789)
Utbredning
	Utbredning; Gult: Endast häckning; Grönt: hela året; Blå: vinterkvarter
	Brunbrynad morf

Vitstrupig sparv^[2] (Zonotrichia albicollis) är en tätting i det amerikanska släktet Zonotrichia, numera placerad i familjen amerikanska sparvar.^[3] Den är en vanlig fågel i Nordamerika, i Europa en sällsynt gäst med bland annat ett fynd i Sverige, i Malmö. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende

Vitstrupig sparv är 15–17 centimeter lång, med ett vingspann på cirka 23 cm och väger i genomsnitt cirka 26 gram.^[4]^[5] Könen är lika.

Fjäderdräkten varierar i ljushet. De två extremerna brukar kallas ljus morf (typisk) och brunbrynad morf. Men variationen är stor och det finns en klinal övergång från de mörkaste till de ljusaste indiverna. Vissa delar in dem i upp till åtta former.^[6]

Den ljusa morfen har svarta hjässidesband med ett vitt centralt hjässband och ett vitt brett ögonbrynsstreck med en gul fläck närmast näbben. Mustaschstrecket är grått och den har en svart tygel. Hos den brunbrynade morfen är istället det centrala hjässbandet och ögonbrynsstrecket gulbruna. Mustaschstrecket är gråbrunt och hjässidesbanden och tygeln är mörkt bruna istället för svarta. Båda morfer har en väl avgränsad vit strupe, mörkt öga och grå näbb.^[4]

Vissa individer har två svarta vertikala streck på den vita strupen. Böstet är grått med svaga mörka streck och dessa streck fortsätter på kroppssidan. Buken är oftast ljust grå. Vingarna är rostbruna med två distinkta vita vingband.^[4]

Läte

Den vitstrupiga sparvens sång.

Det finns åtminstone två distinkta sångtyper hos denna art. En består av en initial ton, som följs av ungefär tre upprepade högre toner. Den andra sångtypen består av en första ton, följt av en ton ett helt tonsteg lägre och sedan en tredje ton upprepad två, tre gånger som är ännu lägre. Den senare sången beskrivs ofta i Nordamerika med så kallad mnemoteknik där kadensen följer ramsan "Po-or Sam Peabody, Peabody, Peabody" eller "O-oh sweet Canada, Canada, Canada". Rytmen är mycket regelbunden. Utöver dessa två sångtyper har den minst två andra läten.

Utbredning och systematik

Vitstrupig sparv häckar i centrala Kanada och New England, USA där den är en mycket vanlig fågel. Den är en flyttfågel som övervintrar i södra och östra USA och ned till nordöstra Mexiko.

I Västeuropa är den en ovanlig gäst. Flest gånger har den observerats i Storbritannien, med enstaka fynd på Island, i Finland, Danmark, Irland, Nederländerna, Spanien och Gibraltar.^[7] Den har även setts i Sverige, med ett fynd från Slottsparken i Malmö 5 december 1963. Ytterligare en individ sågs i Värtahamnen i Stockholm 2012, men denna anses ha följt med ett kryssningsfartyg.^[8]^[9]

Familjetillhörighet

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp^[10]^[11]^[12]^[13] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.^[13]

Levnadssätt

Häckning

Fågeln häckar antingen på marken i buskage, eller lågt i träd, både i lövskogar och blandskogar. Den bygger ett skålformigt bo där den vanligtvis lägger fyra till sex brunfläckiga, blå eller grönvita ägg, som honan ruvar i elva till 14 dygn. Båda föräldrarna tar hand om ungen som är flygg efter nio dagar.^[8]

Föda

Vitstrupig sparv födosöker på marken under eller i närheten av buskage eller låg vegetation. Den lever främst av frön, insekter och bär.

Status

Arten har ett stort utbredningsområde som beräknas till ungefär 5 600 000 km² och man uppskattar att världspopulationen består av cirka 160 miljoner individer. Den tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att anses vara hotad. Internationella naturvårdsunionen.^[14] IUCN kategoriserar arten som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

Källor

Delar av artikeln är översatt från engelska wikipedias artikel White-throated sparrow, läst 2008-07-06 där följande källor anges:

Byers, Clive; Olsson, Urban & Curson, Jon (1995): Sparrows and Buntings: A Guide to the Sparrows and Buntings of North America and the World. Houghton Mifflin, Boston. ISBN 0395738733
Sibley, David A. (2000). National Audubon Society The Sibley Field Guide to Birds. New York: Alfred A. Knopf. sid. 494. ISBN 0-679-45122-6

Noter

^ [a b] BirdLife International 2020 Zonotrichia albicollis . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 12 december 2021.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
^ [a b c] Sibley, David A. (2000). National Audubon Society The Sibley Field Guide to Birds. New York: Alfred A. Knopf. sid. 494. ISBN 0-679-45122-6
^ Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 364-365. ISBN 91-34-51038-9
^ Doris J. Watt (1986) Plumage Brightness Index for White-Throated Sparrows Arkiverad 19 juli 2008 hämtat från the Wayback Machine., J. Field Ornithol., vol.57, nr.2 sid:105-113 (pdf)
^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6
^ [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World
^ Vitstrupig sparv, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör vitstrupig sparv.
Bilder & media
Wikispecies har information om vitstrupig sparv.
Artförteckning
Vitstrupig sparv (Zonotrichia albicollis) - USGS Patuxent Bird Identification InfoCenter
Information och fotografier av vitstrupig sparv - South Dakota Birds and Birding

[IUCN-1] [a b] BirdLife International 2020 Zonotrichia albicollis . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 12 december 2021.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11

[Sibley-4] [a b c] Sibley, David A. (2000). National Audubon Society The Sibley Field Guide to Birds. New York: Alfred A. Knopf. sid. 494. ISBN 0-679-45122-6

[5] Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 364-365. ISBN 91-34-51038-9

[6] Doris J. Watt (1986) Plumage Brightness Index for White-Throated Sparrows Arkiverad 19 juli 2008 hämtat från the Wayback Machine., J. Field Ornithol., vol.57, nr.2 sid:105-113 (pdf)

[Mitchell-7] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6

[Larsson-8] [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World

[9] Vitstrupig sparv, BirdLife Sveriges raritetskatalog.

[10] Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.

[11] Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.

[12] Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.

[Barker-13] [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

[14] Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

Navigation

Navigering

Temaportaler