Vitstjärtad kronsångare

	Vitstjärtad kronsångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Lövsångare; Phylloscopidae
Släkte	Phylloscopus
Art	Vitstjärtad kronsångare; P. davisoni
Vetenskapligt namn
	§ Phylloscopus intensior
Auktor	(Oates, 1889)
Utbredning
Synonymer
	Seicercus muleyitensis; Phylloscopus davisoni;

Vitstjärtad kronsångare^[2] (Phylloscopus intensior) är en fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läten

Vitstjärtad kronsångare är en liten (10–11) och tydligt tecknad lövsångare, påminnande om kungsfågelsångare med släktingar genom sitt gulvita ögonbrynsstreck, centrala hjässband, dubbla vingband och vitt på yttre stjärtpennorna. Den saknar dock en ljus fläck på övergumpen och vita teckningar på tertialerna. Vidare är den större och mer långnäbbad med mestadels ljus undre näbbhalva.^[4]

Fågeln är mycket lik hmongsångare (P. olgiviegranti) som tidigare behandlades som underart. Denna har dock mindre vitt i stjärten, mycket gulare undersida och gulgrönare ovansida.^[4] Sången skiljer sig också, vanligen en stigande eller fallande fras som upprepas två till tre gånger istället för en cirka 1,5 sekunder lång melodi utan upprepat mönster.^[5]

Utbredning och systematik

Vitstjärtad kronsångare delas i dag normalt in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Phylloscopus intensior muleyitensis – sydvästligaste Kina till östra Myanmar, norra Thailand, norra Laos och Tonkin
Phylloscopus intensior intensior – sydöstra Thailand (Tratprovinsen) till bergstrakter i norra Kambodja

Taxonomi

Arten har en komplicerad taxonomisk historia och det råder inte konsensus än idag om vare sig vilket släkte arten bör placeras i, vilka populationer som bör inkluderas i arten eller vad dessa ska heta.

Tidigare kallades arten Phylloscopus davisoni, antingen omfattande endast taxonet davisoni eller inkorporerande hmongsångare (P. olgiviegranti). DNA-studier har visat att arterna i Phylloscopus inte är varandras närmaste släktingar, där vissa arter istället står närmare Seicercus. Olika auktoriteter hanterar detta på olika vis. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att även inkludera Seicercus-arterna. I och med det skapas dock namnkonflikt mellan en underart till gulbröstad sångare (tidigare Seicercus montis davidianus) och vitstjärtad kronsångare. Den förra har prioritet, varför vitstjärtad kronsångares taxon davidianus tilldelats ett nytt namn, muleytensis.

Studier har också visat att taxonet intensior , tidigare behandlat som underart till hmongsångare (Phylloscopus ogilviegranti) istället är närmare släkt med muleytensis. De flesta auktoriteter inkluderar det därför numera i vitstjärtad kronsångare, som därmed får det vetenskapliga artepitetet intensior.

Internationella taxonomiska auktoriteten Howard & Moore behåller dock intensior i ogilviegranti. I kombination med att de istället valt att flytta över ett antal arter från Phylloscopus till Seicercus får det till följd att vitstjärtad kronsångare i deras taxonomi får det vetenskapliga namnet Seicercus muleytensis.^[6]

Familjetillhörighet

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.^[7] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettior (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i det mesta av utbredningsområdet, i Thailand mycket vanlig.^[8]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2016 Phylloscopus intensior Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
^ Clement, P. & Christie, D.A. (2019). White-tailed Leaf-warbler (Phylloscopus intensior). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58898 18 december 2019).
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

Wikispecies har information om Phylloscopus intensior.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Phylloscopus intensior Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[robson-4] [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4

[hbw-5] Clement, P. & Christie, D.A. (2019). White-tailed Leaf-warbler (Phylloscopus intensior). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58898 18 december 2019).

[H&M-6] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[7] Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

[8] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler