Vitryggig stenskvätta
| Vitryggig stenskvätta Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Oenanthe |
| Art | Vitryggig stenskvätta O. finschii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Oenanthe finschii | |
| Auktor | (Heuglin, 1869) |
Vitryggig stenskvätta[2] (Oenanthe finschii) är en tätting i familjen flugsnappare.[3][4] Den förekommer i karga högplatåer och bergssluttningar i västra Asien, med bara ett fåtal fynd i Europa. Beståndet anses vara livskraftigt.
Utseende och läten
Vitryggig stenskvätta är med en längd på 15–16 centimeter något större än medelhavsstenskvätta och nunnestenskvätta som den i övrigt liknar med hos hanen svart strupe, svarta vingar, ljus rygg och de för släktet oftast karakteristiska vita stjärtsidorna. Denna art har dock har större huvud samt grövre näbb och ben. Vidare är ryggen hos hanen helt vit, stjärten har ett jämnbrett svart ändband och inte vit med svarta hörn och i flykten syns att de svarta vingpennorna är rätt ljusa. Det svarta på strupen når också längre ner och flyter ihop med vingen.[5]
Honan är övervägande brungrå och smutsvit utan medelhavs- och nunnestenskvättans varmare toner och till skillnad från hona sorgstenskvätta kontrastfattiga armtäckare.[5]
Vitryggig stenskvätta lockar med ett kort "tsit". Sången består av klara, korta och varierade toner med inslag av visslingar och elektriska läten och liknar mer rubinnäktergal än medelhavsstenskvätta.[5]
Utbredning och systematik
Vitryggig stenskvätta delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Oenanthe finschii finschii – förekommer från Turkiet till Israel, norra Arabiska halvön och södra Iran, vintertid till Cypern och Egypten
- Oenanthe finschii barnesi – förekommer från östra Turkiet till östra Kaukasus, norra Iran, Afghanistan och västra Pakistan
Den har även setts tillfälligt i Grekland och Bulgarien.[1][6][7] Fågeln är kortflyttare och övervintrar jämfört med många av sina släktingar på högre och svalare nivåer.[5]
Familjetillhörighet
Stenskvättorna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[8][9]
Ekologi
Vitryggig stenskvätta häckar i karg och stenig terräng på bergssluttningar och högslätter med låg växtlighet. Den är skygg och rastlös men aggressiv mot andra stenskvättor i reviret. Den äter mest insekter, men också växtdelar. Fågeln bygger sitt bo i en skreva eller ett hål i en klippa.[5]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar tyske zoologen Otto Finsch.[10] Tidigare kallades den finschstenskvätta även på svenska, men tilldelades 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]
Referenser
- ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Oenanthe finschii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
- ^ [a b c d e] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 286. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ Rare birds of Greece Grekiska raritetskommittén
- ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 192. ISBN 978-84-941892-9-6
- ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
- ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
Wikispecies har information om Oenanthe finschii.- Wikispecies har information om Oenanthe finschii.
- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats