Vitryggig natthäger
| Vitryggig natthäger Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
_(6001840951).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Pelikanfåglar Pelecaniformes |
| Familj | Hägrar Ardeidae |
| Släkte | Calherodius |
| Art | Vitryggig natthäger C. leuconotus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Calherodius leuconotus | |
| Auktor | (Wagler, 1827) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Gorsachius leuconotus | |
Vitryggig natthäger[2] (Gorsachius leuconotus) är en afrikansk fågel i familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar.[3]
Utseende och läten
Vitryggig natthäger är en medelstor (55 cm), satt häger med svart huvud och ett mycket stort öga omgivet av en vit fläck. Ovansidan är brunsvart med vita plymlika skapularer som formar en trekant på ryggen. Den är vit på strupen , rostfärgad på bröst och nacke samt vit även på buken men med svarta streck. I flykten syns vita fläcken på ryggen och att fötterna sticker ut något bakom stjärten. Den är vanligen tystlåten, med ett kväkande varningsläte.[4]
Utbredning och systematik
Vitryggig natthäger förekommer lokalt i Afrika söder om Sahara.[3] Den behandlas antingen som monotypisk[5] eller delas in i två underarter med följande utbredning:[3][6]
- Calherodius leuconotus leuconotus – Senegal österut till sydvästra Nigeria
- Calherodius leuconotus natalensis – spridda populationer från Kamerun till östra Sudan, västra Etiopien och norra Angola genom Demokratiska republiken Kongo österut till Tanzania och söderut till norra Botswana och östra Sydafrika
Släktestillhörighet
Arten placeras traditionellt i Gorsachius, men DNA-studier visar att denna liksom systearten praktnatthäger står närmare hägrarna i Egretta än övriga arter i släktet.[7][8] De båda bryts därför allt oftare ut till var sitt eget släkte, Calherodius respektive Oroanassa, eftersom de trots att de troligen är varandras närmaste släktingar utgör relativt gamla utvecklingslinjer.[3][1]
Levnadssätt
Fågeln hittas i vattenmiljöer i skog och beskogad savann. Den är huvudsakligen aktiv på natten och lever ett tillbakadraget liv. Dagtid tillbringar den i tät vegetation och ses då sällan annat än när den skräms upp. Den för ett tillbakadraget liv och framför allt honan ses sällan.[4]
Födan är dåligt känd, men tar tydligen småfisk, groddjur, mollusker, kräftdjur, flygmyror, flugor och andra insekter.[6]
Häckning
Arten bygger en plattform av kvistar, vanligen väl gömd och placerad lågt i träd eller buskar överhängande vatten, tillfälligt även på torrare mark i träd, buskar, vassbälten eller mangroveträsk, eller på klippor.[1]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
- ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Calherodius leuconotus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b c d] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ [a b] Borrow, Nick; Remey, Don (2013). Field Guide to the Birds of Ghana. London: Bloomsbury Publishing. ISBN 9781408189023. https://books.google.com/books?id=tcwXBAAAQBAJ&dq=lybius+bidentatus+birds+of+ghana&source=gbs_navlinks_s. Läst 19 juni 2018
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
- ^ [a b] Martínez-Vilalta, A., Motis, A. & Kirwan, G.M. (2017). White-backed Night-heron (Calherodius leuconotus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52709 3 november 2017).
- ^ Zhou, X., C. Yao, Q. Lin, W. Fang, and X. Chen (2016), Complete mitochondrial genomes render the Night Heron genus Gorsachius non-monophyletic, J. Ornithol. 157, 505-513.
- ^ Hruska JP, Holmes J, Oliveros C, Shakya S, Lavretsky P, McCracken KG, Sheldon FH, and Moyle RG (2023), Ultraconserved elements resolve the phylogeny and corroborate patterns of molecular rate variation in herons (Aves: Ardeidae), Ornithology 140, ukac000.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör vitryggig natthäger.
Wikispecies har information om Calherodius leuconotus.- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Bernard DUPONT from FRANCE, Licens: CC BY-SA 2.0
Sabie River Bridge near Lower Sabie, Kruger NP, SOUTH AFRICA
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 3.0
Distribution map of White-backed Night Heron. Adapted from: Kushlan, James A. and James A. Hancock, Herons, Oxford ; New York : Oxford University Press, 2005. (ISBN 9780198549819) (OCLC 54913407)