Vitriol

Vitriol är en äldre benämning på några sulfathydrater som bildar glasliknande kristaller.[1][2] Exempel är zinkvitriol (vit vitriol), järnvitriol (grön vitriol) och kopparvitriol (blå vitriol).

Vitriololja är detsamma som koncentrerad svavelsyra. Ledet olja har uppkommit med anledning av att svavelsyra i hög koncentration får en oljeliknande viskositet.

Etymologi

Vitriol är en förvanskning av latinets vitreus med betydelsen "av glas", syftande på utseendet av kristaller av ämnet. I vissa delar av Sverige har vitriol även kommit att heta viktriol.[3]

Ordet vitriol har inom alkemi och frimureri även använts som akronym för Visita Interiora Terra Rectificando Invenies Occultum Lapidem (Besök jordens inre och genom rening skall du finna den gömda stenen).[4]

Framställning

Vid en metod för kopparframställning lakas kopparmalm med svavelsyralösning. Lösningen får sedan rinna över järnskrot varvid kopparn fälls ut i metallisk form ,cementkoppar,[5] medan järnet går i lösning som järnsulfat. Ur denna senare lösningen kan man utvinna järnvitriol. Om sulfathydraten bildats på geologiskt sätt räknas de som mineral och har då namnen goslarit, melanterit respektive chalkanthit.

Egenskaper

NamnFärgFormelKristallsystemLöslighet
zinkvitriolvitZnSO4·7H2Oortorombiska96,5 g i 100 g H2O @ 20 °C
järnvitriolgrönFeSO4·7H2Omonoklina 15,65 g i 100 g H2O
kopparvitriolblåCuSO4·5H2Otriklina 31,6 g i 100 g H2O @ 0 °C

Galleri

Referenser

  1. ^ ”vitriol”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vitriol. Läst 6 augusti 2016. 
  2. ^ Hägg Gunnar 1963, Allmän och oorganisk kemi, Almqvist och Wiksells boktryckeri AB Uppsala, kapitel 21-11b sida 499
  3. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon
  4. ^ Read, John: Prelude to Chemistry sid 105 mitt på samt plate 18 och plate 62. även Read, John: From Alchemy to Chemistry sid 44 och 45. Read, John (1995). From Alchemy to Chemistry. Dover Publications Inc. sid. 43. ISBN 0486286908. http://books.google.se/books?id=F6J-AUOWzpMC&pg=PA43&lpg=PA43&dq=vitriol+acrostic&source=bl&ots=R9VHqKfU4i&sig=onORziYSJbaxgyx00OHAeGwYVvU&hl=sv&sa=X&ei=2TFEU-DVO4WH4ASi14GYDQ&ved=0CCsQ6AEwADgK#v=onepage&q=vitriol%20acrostic&f=false. Läst 9 april 2014 
  5. ^ Jan Trofast, Johan Gottlieb Gahn En bortglömd storhet 1745-1818, sid 79, ISBN 91-9716-574-3

Media som används på denna webbplats

Chalcanthite-cured.JPG
Författare/Upphovsman: Ra'ike (see also: de:Benutzer:Ra'ike), Licens: CC BY-SA 3.0
copper sulfate, Mineral name: Chalcanthite, short time brushed and cleaned under water and on that way cured from dehydration (look also other version)