Vitlök

Vitlök
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningSparrisordningen
Asparagales
FamiljAmaryllisväxter
Amaryllidaceae
SläkteLöksläktet
Allium
ArtVitlök
A. sativum
Vetenskapligt namn
§ Allium sativum
AuktorCarl von Linné

Vitlök (Allium sativum) är en amaryllisväxt. Den kommer troligen ursprungligen från sydvästra Asien och har varit känd i Egypten i över 5 000 år.[1] Vitlöken används främst som en krydda i matlagningen. Vitlök förekommer som färsk och torkad. Torkad och malen vitlök kallas vitlökspulver.

Odling

Vitlöken lär ha odlats i Sverige redan under vikingatiden, men runt 1500-talet blev den impopulär på grund av sin starka lukt. Vitlök kan odlas i Sverige, bäst resultat kan man få med franska sorter som Thermidrome, Messidrome, Printanor, med flera. Vitlöken klyftas upp och därefter sätter man klyftorna med 40 cm radavstånd och cirka 10 cm avstånd i raden. Sättdjupet bör vara 3–4 cm.

Vissa sorter sätts på hösten, andra tidigt på våren. Färsk vitlök med grön blast kan skördas redan från början av juni. Vitlöken slutskördas för torkning och lagring i juli eller början av augusti. Mindre yrkesodlingar finns på Öland, i Östergötland och i Skåne.

Produktion

Världens 15 största producenter av vitlök
NrOmrådeProduktion
(ton)
Andel
(%)
1Kina Kina&&&&&&&022273802.&&&&&022 273 80278,71
2Indien Indien&&&&&&&&01721000.&&&&&01 721 0006,04
3Bangladesh Bangladesh&&&&&&&&&0461970.&&&&&0461 9701,62
4Sydkorea Sydkorea&&&&&&&&&0331741.&&&&&0331 7411,16
5Egypten Egypten&&&&&&&&&0286213.&&&&&0286 2131,00
6Spanien Spanien&&&&&&&&&0273476.&&&&&0273 4760,96
7USA USA&&&&&&&&&0260340.&&&&&0260 3400,91
8Uzbekistan Uzbekistan&&&&&&&&&0254857.&&&&&0254 8570,89
9Ryssland Ryssland&&&&&&&&&0211981.&&&&&0211 9810,74
10Myanmar Myanmar&&&&&&&&&0207094.&&&&&0207 0940,73
11Algeriet Algeriet&&&&&&&&&0202201.&&&&&0202 2010,71
12Ukraina Ukraina&&&&&&&&&0187020.&&&&&0187 0200,66
13Argentina Argentina&&&&&&&&&0148156.&&&&&0148 1560,52
14Turkiet Turkiet&&&&&&&&&0143207.&&&&&0143 2070,50
15Etiopien Etiopien&&&&&&&&&0124801.&&&&&0124 8010,44
Total världsproduktion&&&&&&&028494132.&&&&&028 494 132100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2018.[2]

Egenskaper

Färska vitlökar.
Torkade vitlökar. Till vänster: Hel vitlök, till höger: vitlök i klyftor.

Löken innehåller bland annat eterisk olja, kalcium, fosfor, järn, selen, vitaminerna A, B1, B2, C samt niacin. Det mest aktiva ämnet är det antibakteriella ämnet allicin, som kan döda vissa bakterier.[3]

Utseende

Vitlöken består av flera sammansatta vitlöksklyftor, var och en omgivna av ett tunt skal av vita blad, vissa sorter består dock av en enda stor lök. Vanligtvis är endast unga lökar rosa, men det förekommer varianter av vitlök där helt färdiga lökar är rosa eller röda. Vitlöksblad är cirka 15 centimeter långa, och 1 - 2,5 centimeter breda. [4]

Lukt

En hel/oskadad vitlök luktar i sig själv inte anmärkningsvärt mycket,[3] men pressad eller skuren sprider den en kraftigare lukt.[3] I vitlöken finns från början ett ämne vid namn allin, som inte luktar mycket, men när löken exempelvis pressas så frigörs enzymet allinas som omvandlar alliinet till allicin, som utgör den typiska aromatiska, kraftiga vitlöksdoften vid matlagning.[3] Har man sedan vitlöken i rumstemperatur har det mesta av allicinet efter ett par dagar brutits ner till i stort sett luktlösa föreningar.[3]

I munnen omvandlas allicinet till främst mentantiol, som är ett starkt luktande ämne, och 2-propentiol och en del diallyldisulfid, vilka tillsammans påverkar andedräkten.[3] Efter några timmar ändras lukten något på grund av att allylmetylsulfid bildats.[3] Allylmetylsulfiden utsöndras från matspjälkningsapparaten som en gas via lungorna.[3] Detta ämne ger sig sedan till känna med sin lukt i andedräkt och svett.[3]

Testosteronpåverkan

Vitlök har visat sig – i försök på råttor – ge "betydande högre nivå" av det manliga könshormonet testosteron vid regelbundet intag.[5]

Vitlök i kulturen

Vitlökens historia kan spåras 5 000 år bakåt i Egypten, och det fanns även vitlök i Tutankhamons grav från år 1358 före Kristus.[1]

Vitlöken har länge fungerat som medicinalväxt och har än idag rykte om sig att kunna motverka sjukdomar, främst förkylningssjukdomar. Vitlök har emellertid inte bevisats hjälpa mot förkylning, däremot har en del upplevt en lindring av symptomen.[1]

Förr i tiden ansåg man att vitlök hade en allmänt apotropeisk effekt. Vitlöken har påståtts skydda mot exempelvis häxor, varulvar och vampyrer.[1]

Under vikingatiden användes vitlök av kvinnliga fältskärer. Fältskären gav vitlök till krigare som skadats i buken, om hon senare kunde känna vitlöksdoft från såren visste hon att tarmarna var perforerade.[1]

Det är känt att vitlök stimulerar vissa enzymer att bildas i levern.[källa behövs]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e] vitlök i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 11 maj 2014.
  2. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 15 juni 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 3 juli 2020. 
  3. ^ [a b c d e f g h i] Ulf Ellervik (2011) Ond kemi : berättelser om människor, mord och molekyler. Fri tanke förlag. ISBN 978-91-86061-30-2.
  4. ^ ”Vitlök”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vitl%C3%B6k. Läst 21 augusti 2022. 
  5. ^ http://jn.nutrition.org/content/131/8/2150.full (engelska)

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Garlic.jpg
Författare/Upphovsman: Donovan Govan., Licens: CC BY-SA 3.0
This is one full head of garlic beside another with removed cloves (one clove of garlic has been peeled)
Garlic (7419599518).jpg
Författare/Upphovsman: Dwight Sipler from Stow, MA, USA, Licens: CC BY 2.0

Freshly pulled and washed.

The garlic is a couple weeks early this year. We usually start pulling it in early July and pull it all by the end of July. This year we'll probably have to get it out of the ground by mid July.
Allium sativum Woodwill 1793.jpg

William Woodville: „Medical botany“, London, James Phillips, 1793, Vol. 3
Plate 168: Allium sativum (Garlic)
Hand-coloured engraving