Vitgumpad skarv
| Vitgumpad skarv Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Sulfåglar Suliformes |
| Familj | Skarvar Phalacrocoracidae |
| Släkte | Phalacrocorax |
| Art | Vitgumpad skarv P. neglectus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Phalacrocorax neglectus | |
| Auktor | (Wahlberg, 1855) |
| Utbredning | |
 | |
Vitgumpad skarv[2] (Phalacrocorax neglectus) är en utrotningshotad fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar som förekommer i sydvästra Afrika.[3]
Utseende
Vitgumpad skarv är en stor (76 cm), matt brunsvart skarv som saknar olikt många andra skarvar en färgglad strupsäck. I häckningsdräkt uppvisar den adulta fågeln varierande mängder vita fjäderplymer på huvud och övergump. Ovansidan är bronsgrön med mörka kanter på mantel och vingtäckare. En liten tofs ser ut som en liten knöl på pannan. Ungfåglar saknar bronsfärg i dräkten.[1]
Utbredning och systematik
Vitgumpad förekommer i kustnära sydvästra Afrika (Namibia till sydvästra Kapprovinsen).[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Skarvarnas släktskap
Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.[4] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.[3]
Levnadssätt
Vitgumpad skarv är en kustlevande art som födosöker nära land efter fisk, skaldjur, bläckfisk och mollusker. Den häckar året runt, men mest aktivt maj-oktober i södra delen av utbredningsområdet och november-april i Namibia.[5]
Status och hot
Vitgumpad skarv har ett begränsat utbredningsområde och en rätt liten världspopulation på endast 5 000 vuxna individer. Den minskar dessutom mycket kraftigt i antal, mellan 1990 och 2006 med 4,3 % per år, till följd av störningar från människan, födobrist och konkurrens från sälar. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som starkt hotad.[1]
Noter
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phalacrocorax neglectus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
- ^ Orta, J., Garcia, E.F.J., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2018). Bank Cormorant (Phalacrocorax neglectus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52633 24 november 2018).
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör vitgumpad skarv.
Wikispecies har information om Phalacrocorax neglectus.- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 3.0
Distribution map of Bank Cormorant (Phalacrocorax gaimardi). Adapted from: Pelicans, cormorants and their relatives : Pelecanidae, Sulidae, Phalacrocoracidae, Anhingidae, Fregatidae, Phaethontidae. J. Bryan Nelson, 2006, Oxford University Press, New York, 661p. Bird families of the world, Vol. 17 (ISBN:9780198577270) (OCLC:52696422)
Författare/Upphovsman: Frans Vandevalle, Licens: CC BY-SA 3.0
Bank Cormorant Phalacrocorax neglectus in breeding plumage