Vitgumpad eufonia
| Vitgumpad eufonia Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
%3b_Manacapuru%2c_Amazonas%2c_Brazil_(cropped).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Finkar Fringillidae |
| Släkte | Euphonia |
| Art | Vitgumpad eufonia E. minuta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Euphonia minuta | |
| Auktor | Cabanis, 1849 |
| Utbredning | |
 | |
Vitgumpad eufonia[2] (Euphonia minuta) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i skogsområden från Mexiko till Brasilien. Arten minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.
Utseende
Vitgumpad eufonia är en mycket liten (9 cm) och kompakt fink. Hanen är praktfull med svart på huvud och strupe med gul panna och vit undergump. Bröstet är gult, mer gyllene än hos buskeufonia som dessutom har gul undergump. Honan är rätt färglös men distinkt med vit undergump och ljusgrå strupe som kontrasterar mot matt gulaktigt bröst.[4]
Utbredning och systematik
Vitgumpad eufonia har en vid utbredning från södra Mexiko söderut till norra Bolivia och västra Brasilien. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Euphonia minuta humilis – förekommer från sydöstra Mexiko (se Chiapas) till västra Ecuador
- Euphonia minuta minuta – förekommer från Colombia öster om Anderna till Guyanaregionen, norra Bolivia och västra Brasilien
Familjetillhörighet
Tidigare behandlades släktena Euphonia och Chlorophonia som tangaror, men DNA-studier visar att de tillhör familjen finkar, där de tillsammans är systergrupp till alla övriga finkar bortsett från släktet Fringilla.[5]
Levnadssätt
Vitgumpad eufonia är en generellt ovanlig fågel i fuktiga städsegröna skogar och skogskanter i tropiska låglänta områden. Den ses vanligen i par, ofta tillsammans med andra eufonior där de födosöker efter mistelbär.[4]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen en halv miljon till fem miljoner vuxna individer.[6]
Noter
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Euphonia minuta Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] Hilty, S. (2020). White-vented Euphonia (Euphonia minuta), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.whveup1.01
- ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926130508/http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Läst 7 oktober 2022.
- ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
Externa länkar
Wikispecies har information om Euphonia minuta.
Wikimedia Commons har media som rör Euphonia minuta.- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of White-vented Euphonia (Euphonia minuta)
Författare/Upphovsman: Hector Bottai, Licens: CC BY-SA 4.0
White-vented Euphonia (male); Manacapuru, Amazonas, Brazil