Vitgul flugsvamp

	Vitgul flugsvamp; LC
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Svampar; Fungi
Stam	Basidiesvampar; Basidiomycota
Klass	Agaricomycetes
Ordning	Agaricales
Familj	Amanitaceae
Släkte	Flugsvampar; Amanita
Art	Vitgul flugsvamp; A. citrina
Vetenskapligt namn
	§ Amanita citrina
Auktor	Schaeff.: Pers., 1797
Underarter och varieteter
	A. c. var. alba; A. c. var. citrina; A. c. var. eucitrina; A. c. var. gracilis; A. c. var. grisea; A. c. var. intermedia; A. c. var. lavendula;

? *Den mykologiska karaktären hos vitgul flugsvamp:*
hymenium: skivor	hatt: plan		skivtyp: fria		ätlighet: oätlig
fot: ring och strumpa		sporavtryck: vit		ekologi: mykorrhiza

Vitgul flugsvamp (Amanita citrina) är en art i familjen Amanitaceae och släktet flugsvampar. I äldre svamplitteratur räknades den ofta till samma art som lömsk flugsvamp (A. phalloides).^[3] Den har tidigare haft det vetenskapliga namnet A. mappa. Svampen växer på marken i sur jord i löv- och barrskogar i Europa och Nordamerika.

Utseende och ekologi

Fruktkropparna hos vitgul flugsvamp kommer från sommar till höst. Svampen blir oftast 6–12 cm hög med en fotdiameter på 1 cm och en hattdiameter på 5–10 cm. Foten har såväl ring som strumpa och är uppsvälld vid basen. Ringen är oftast hängande och är vit till ljusgul. Hatten är oftast ljust gul (därav namnet A. citrina, som syftar på citroner) men kan även vara vit eller åt det gulgröna hållet. Skivorna sitter tätt och är vita till ljusgula. Sporerna har en rundad form, mäter cirka 9,5 gånger 7,5 mikrometer, är vita och amyloida (färgas blå av jodlösning). Hattens hud har lösa hylleplättar som är vita till beiga och hattformen är platt till välvd.

Arten har till stor del samma habitat som lömsk flugsvamp och förväxlas ofta med den, liksom med vit flugsvamp (A. virosa) och gul flugsvamp (A. gemmata). Den vitgula flugsvampen känns dock igen på sin säregna doft, som brukar jämföras med en potatiskällare eller rå potatis och uppsvällningen vid fotbasen,som har en distinkt kant utan flikar. Den bildar mykorrhiza med flera olika trädarter, men fungerar bäst ihop med bok (Fagus spp).^[4]

Giftighet

Vitgul flugsvamp är inte dödligt giftig som till exempel vit eller lömsk flugsvamp. Däremot producerar den bufotenin^[5]. Smaken är obehaglig.

Källor

Tryckta källor

Lohmeyer, Till R.; Künkele Ute, Sahlin Olle (2008). Svampar: [plockning och artbestämning : mer än 600 arter]. Bath: Parragon. sid. 63. Libris 10946068. ISBN 978-1-4075-2405-4 (inb.)
Suber, Nils (1976). Plocka rätt svamp. Nacka: Rabén & Sjögren. sid. 24-25. ISBN 91 29 41881 X

Webbkällor

”Rogers mushrooms - Amanita citrina mushroom” (på engelska). Arkiverad från originalet den 16 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080516181444/http://www.rogersmushrooms.com/gallery/DisplayBlock~bid~5337.asp. Läst 6 februari 2010.

Noter

^ [http://vinger.dmu.dk/1_Om_DMU/2_Tvaer-funk/3_fdc_bio/projekter/redlist/data_en.asp?ID=4531&gruppeID=90 ”The Danish Red Data Book - Amanita citrina (Schaeff.) Pers.”] (på engelska). 2 november 2007. http://vinger.dmu.dk/1_Om_DMU/2_Tvaer-funk/3_fdc_bio/projekter/redlist/data_en.asp?ID=4531&gruppeID=90. Läst 7 februari 2010.
^ ”Index Fungorum - Names record” (på engelska). http://www.speciesfungorum.org/Names/NamesRecord.asp?RecordID=205574. Läst 6 februari 2010.
^ Lohmeyer (2008)
^ Rogers mushrooms
^ HE Hallen, GC Adams, A Eicker (2002). AK Jäger. red. ”Amatoxins and phallotoxins in indigenous and introduced South African Amanita species” (på engelska). South African Journal of Botany (NISC Pty Ltd) 68: sid. 322. ISSN 0254–6299. http://www.msu.edu/user/hallenhe/SAJB%20amatoxin.pdf. Läst 6 februari 2010.

Wikimedia Commons har media som rör Vitgul flugsvamp.
Bilder & media

[1] [http://vinger.dmu.dk/1_Om_DMU/2_Tvaer-funk/3_fdc_bio/projekter/redlist/data_en.asp?ID=4531&gruppeID=90 ”The Danish Red Data Book - Amanita citrina (Schaeff.) Pers.”] (på engelska). 2 november 2007. http://vinger.dmu.dk/1_Om_DMU/2_Tvaer-funk/3_fdc_bio/projekter/redlist/data_en.asp?ID=4531&gruppeID=90. Läst 7 februari 2010.

[2] ”Index Fungorum - Names record” (på engelska). http://www.speciesfungorum.org/Names/NamesRecord.asp?RecordID=205574. Läst 6 februari 2010.

[3] Lohmeyer (2008)

[4] Rogers mushrooms

[5] HE Hallen, GC Adams, A Eicker (2002). AK Jäger. red. ”Amatoxins and phallotoxins in indigenous and introduced South African Amanita species” (på engelska). South African Journal of Botany (NISC Pty Ltd) 68: sid. 322. ISSN 0254–6299. http://www.msu.edu/user/hallenhe/SAJB%20amatoxin.pdf. Läst 6 februari 2010.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Navigation

Navigering

Temaportaler