Vitbrynad rosenfink

	Vitbrynad rosenfink; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Finkar; Fringillidae
Släkte	Carpodacus
Art	Vitbrynad rosenfink; C. thura
Vetenskapligt namn
	§ Carpodacus thura
Auktor	Bonaparte & Schlegel, 1850

Vitbrynad rosenfink^[2] (Carpodacus thura) är en bergslevande asiatisk tätting i familjen finkar som förekommer i Himalaya.^[3]

Utseende

Vitbrynad rosenfink är en medelstor (17-18 cm) rosenfink med lång, något kluven stjärt och en konformad näbb. Hanen har rosavitt ögonbrynsstreck, rosa övergump och undersida och kraftigt streckad brun rygg. Honan har ett tydligt ögonbrynsstreck med mörkt ögonstreck under, ingefärsbrun strupe och bröst och olivgul övergump.^[4]^[5]

Den mycket liknande snårrosenfinken, tidigare behandlad som underart till vitbrynad rosenfink, har hos hanen brutet mörkt ögonstreck och mer vitt i ögonbrynsstrecket, medan honan har vitaktigt bröst.^[6]^[7]

Läten

Från vitbrynad rosenfink hörs läten som i engelsk litteratur återges som ett elektriskt "deep deep deep de de de", ett visslande "pwit pwit" och ett pipigt "pupupipipi".^[8]

Utbredning och systematik

Vitbrynad rosenfink delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Carpodacus thura blythi – förekommer i nordöstra Afghanistan och Pakistan genom västra Himalaya
Carpodacus thura thura – förekommer i centrala Himalaya (Nepal till Bhutan)

Vitbrynad rosenfink är närmast släkt med snårrosenfink (C. dubius), som tidigare behandlades som en underart, på lite längre avstånd även vitbukig rosenfink (C. trifasciatus) och sibirisk rosenfink (C. roseus).^[9]

Levnadssätt

Vitbrynad rosenfink häckar i höglänta buskmarker och öppen skog, men även blockströdda trädlösa sluttningar, på 2400-4000 meters höjd. Den livnär sig av frön, knoppar och skott från örter och buskar, men även bär som berberis och björnbär. Häckningen sker mellan slutet av juni till augusti, i lösa kolonier med små revir. Vintertid flyttar den till lägre nivåer.^[4]^[1]^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig till vanlig.^[10]

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2016 Carpodacus thura Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Clement, P. (2018). Himalayan White-browed Rosefinch (Carpodacus thura). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61399 10 november 2018).
^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Rasmussen, P.C. & Anderton, J.C. (2005) Birds of South Asia: the Ripley Guide. Vols. 1 and 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions, Washington, D.C. & Barcelona.
^ Rasmussen, P.C. (2005) Revised species limits and field identification of Asian rosefinches. BirdingASIA 3: 18–27.
^ Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.
^ Tietze, D.T., Päckert, M., Martens, J., Lehmann, H. & Sun, Y.-H. (2013) Complete phylogeny and historical biogeography of true rosefinches (Aves: Carpodacus). Zool. J. Linn. Soc. 169(1): 215–234.
^ Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör vitbrynad rosenfink.
Bilder & media
Wikispecies har information om Carpodacus thura.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2016 Carpodacus thura Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[hbw-4] [a b] Clement, P. (2018). Himalayan White-browed Rosefinch (Carpodacus thura). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61399 10 november 2018).

[Indian-5] [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[6] Rasmussen, P.C. & Anderton, J.C. (2005) Birds of South Asia: the Ripley Guide. Vols. 1 and 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions, Washington, D.C. & Barcelona.

[7] Rasmussen, P.C. (2005) Revised species limits and field identification of Asian rosefinches. BirdingASIA 3: 18–27.

[grewal-8] Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.

[9] Tietze, D.T., Päckert, M., Martens, J., Lehmann, H. & Sun, Y.-H. (2013) Complete phylogeny and historical biogeography of true rosefinches (Aves: Carpodacus). Zool. J. Linn. Soc. 169(1): 215–234.

[10] Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Navigation

Navigering

Temaportaler