Vitögd vråk

	Vitögd vråk; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hökfåglar; Accipitriformes
Familj	Hökar; Accipitridae
Släkte	Butastur
Art	Vitögd vråk; B. teesa
Vetenskapligt namn
	§ Butastur teesa
Auktor	(Franklin, 1831)
Utbredning
Synonymer
	Vitögd hökvråk;

Vitögd vråk^[2] (Butastur teesa) är en sydasiatisk fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.^[3] Den förekommer från sydöstra Iran österut via Indien till Burma. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende

Vitögd vråk är en 43 centimeter lång vråk med långa, smala vingar, lång stjärt och vråklikt huvud. Ovansidan är brun med blekare mellersta täckare, undersidan bandad, vingspetsarna mörka och stjärten roströd. Vidare syns en vit fläck i nacken samt ett svart lodrätt sträck mitt på den vita hakan. Irisen är gul. Ungfågeln har gulbrunt huvud, brun iris samt mörkt brunstreckat bröst.^[4]

Läte

Vitögda vråken avger ofta ett jamande sorgesamt läte som i engelsk litteratur återges "pit-weer, pit-weer...", både när den sitter och i flykten.^[5]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i skogar och på slätter från sydöstra Iran till Indien, södra Tibet och Myanmar.^[3] Den har även påträffats vid ett tillfälle i Oman, 22 mars 2004.^[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Arten förekommer i torr och öppen skog eller jordbuksmark, upp till 1200 meters höjd i Himalaya.^[7]^[8] Fågeln lever huvudsakligen av gräshoppor, syrsor och andra stora insekter, men även möss, ödlor och grodor. De kan också ta krabbor från närliggande våtmarker^[9] och större bytesdjur som svartnackad hare (Lepus nigricollis).^[10]

Häckning

Vitögd vråk häckar från februari till maj. Det kråklika kvistboet placeras ofta i ett träd utan löv.^[11] Den lägger tre vita ägg vanligtvis utan fläckar.^[12] Båda könen hjälps åt att bygga boet och mata ungarna, men bara honan ruvar, i 19 dagar.^[13]^[14]^[15]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn teesa kommer av tīsā som arten kallas på Hindi.^[16] Tidigare kallades fågeln vitögd hökvråk på svenska.

Bilder

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2016 Butastur teesa . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Clark, W.S. och G. M. Kirwan (2020). White-eyed Buzzard (Butastur teesa), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.whebuz1.01
^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 80. ISBN 978-84-941892-9-6
^ Rasmussen PC & JC Anderton (2005). Birds of South Asia. The Ripley Guide. Volume 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. Sid. 100–101.
^ Clark,William S; Schmitt,N John (1992). ”Flight identification of indian raptors with pale bars on upper wings”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 89 (1): sid. 1–3. https://biodiversitylibrary.org/page/48732507.
^ Mackenzie, K (1894). ”Food of the white-eyed buzzard”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 9 (1): sid. 101. https://biodiversitylibrary.org/page/30887606.
^ Javed, Salim (1995). ”Hare in the diet of White-eyed Buzzard Eagle Butastur teesa (Franklin)”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 92 (1): sid. 119. https://biodiversitylibrary.org/page/48613652.
^ Kanoje, R (1997). ”Nesting site of white-eyed buzzard in Kanha National Park”. Newsletter for Birdwatchers 37 (5): sid. 90. https://archive.org/stream/NLBW37_5#page/n20/mode/1up.
^ Blanford, W.T. (1895). The Fauna of British India, Including Ceylon and Burma. Birds. Volume 3. London: Taylor and Francis. Sid. 362–364. https://archive.org/stream/faunaofbritishin03oate#page/362/mode/1up/.
^ Soni, R.G. (1993). ”Breeding of White-eyed Buzzard in the Thar Desert”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 90 (3): sid. 506–507. https://biodiversitylibrary.org/page/48609777.
^ Hume, AO (1890). The nests and eggs of Indian birds. Volume 3. R H Porter, London. Sid. 158–161. https://archive.org/stream/cu31924000044994#page/n179/mode/2up/search/butastur.
^ Ali S & SD Ripley (1978). Handbook of the Birds of India and Pakistan. Volume 1 (2nd). New Delhi: Oxford University Press. Sid. 256–258.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör vitögd vråk.
Bilder & media
Wikispecies har information om Butastur teesa.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Butastur teesa . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[BOW-5] Clark, W.S. och G. M. Kirwan (2020). White-eyed Buzzard (Butastur teesa), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.whebuz1.01

[Mitchell-6] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 80. ISBN 978-84-941892-9-6

[pcr-7] Rasmussen PC & JC Anderton (2005). Birds of South Asia. The Ripley Guide. Volume 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. Sid. 100–101.

[8] Clark,William S; Schmitt,N John (1992). ”Flight identification of indian raptors with pale bars on upper wings”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 89 (1): sid. 1–3. https://biodiversitylibrary.org/page/48732507.

[9] Mackenzie, K (1894). ”Food of the white-eyed buzzard”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 9 (1): sid. 101. https://biodiversitylibrary.org/page/30887606.

[10] Javed, Salim (1995). ”Hare in the diet of White-eyed Buzzard Eagle Butastur teesa (Franklin)”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 92 (1): sid. 119. https://biodiversitylibrary.org/page/48613652.

[11] Kanoje, R (1997). ”Nesting site of white-eyed buzzard in Kanha National Park”. Newsletter for Birdwatchers 37 (5): sid. 90. https://archive.org/stream/NLBW37_5#page/n20/mode/1up.

[12] Blanford, W.T. (1895). The Fauna of British India, Including Ceylon and Burma. Birds. Volume 3. London: Taylor and Francis. Sid. 362–364. https://archive.org/stream/faunaofbritishin03oate#page/362/mode/1up/.

[13] Soni, R.G. (1993). ”Breeding of White-eyed Buzzard in the Thar Desert”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 90 (3): sid. 506–507. https://biodiversitylibrary.org/page/48609777.

[14] Hume, AO (1890). The nests and eggs of Indian birds. Volume 3. R H Porter, London. Sid. 158–161. https://archive.org/stream/cu31924000044994#page/n179/mode/2up/search/butastur.

[hbk-15] Ali S & SD Ripley (1978). Handbook of the Birds of India and Pakistan. Volume 1 (2nd). New Delhi: Oxford University Press. Sid. 256–258.

[16] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

Navigation

Navigering

Temaportaler