Visum

Visum (plural visum eller visa), eller visering, är en tillåtelse att resa in i, vistas i och/eller resa ut ur ett land. Visum är latin och betyder "har sett pappren". Normalt kräver länderna att medborgare från andra länder har denna tillåtelse/handling tillsammans med ett pass för inresa.

I många fall finns överenskommelser mellan två länder om att respektive lands medborgare får resa till det andra landet utan visum. I några fall krävs (turist)visum bara för det ena landets medborgare; till exempel kräver Australien att svenska medborgare har visum men Sverige kräver inte visum av australiensiska medborgare, och Sverige kräver att ukrainska medborgare har visum men Ukraina kräver inte visum av svenska medborgare. Det finns även multilaterala överenskommelser, som gemensamma viseringspolitiken inom Schengensamarbetet.

Generella typer

Normalt gäller att besökarna måste ha en plan för besöket och ordnad övernattning.

Turistvisum. Besökarna bor på hotell eller liknande.
Besöksvisum. Besökarna bor hos vänner eller släktingar.
Affärsvisum. Besökarna är på tjänsteresa och ska besöka något företag eller organisation.
Transitvisum. Besökarna ska bara passera landet och ska inte övernatta.
Övriga kategorier.

Listan varierar mellan länder.

Visumet gäller en viss tid. Oftast schablontid till exempel 3 månader, men en del länder ger endast visum för planerad restid.

Visum gäller normalt för en in- och utresa. Men man kan också söka multipelrese-visum, som berättigar till fritt antal resor under en tid. Då ska man normalt ha någon slags kontakter i landet, såsom i arbetet eller släktingar som motiverar återkommande resor.

Ansökan

Hur ansökan går till varierar, men normalt kontaktar man landets ambassad eller konsulat. I vissa fall kan man söka elektroniskt visum via resebyrå eller Internet, till exempel för Australien och USA. Oftast är det besvärligare. Ofta kan man söka via post.

Politik

Motiveringen till att ha visum är att myndigheterna vill ha kontroll över vem som kommer till landet. Särskilt oroar man sig för att de ska bosätta sig illegalt, söka asyl eller begå brott. I en del länder oroar man sig särskilt för spioner, i andra mest för terrorister. För medborgare från vissa länder med låg status är det nästan omöjligt att få visum i de flesta europeiska länder inkl. Sverige, såvida inte en välrenommerad svensk organisation garanterar deras ärlighet och uppehållskostnader. Till exempel kan idrottsmän få komma på besök om ett svenskt idrottsförbund garanterar dem.

Sverige och Schengenstaterna

Undantag från kravet på visering för inresa till Sverige är i allmänhet gemensamma med andra Schengenstater. Listan finns i rådets förordning^[1] med senare ändringar. Förordningen innehåller till skillnad mot svensk lag även en lista över länder vars medborgare är skyldiga att ha visum. Ytterligare bestämmelser finns i Utlänningsförordningen^[2] och Utlänningslagen.^[3] I den tidigare Utlänningsförordningen (1989:547)^[4] fanns en utförlig lista.

Det finns åtskilliga ytterligare bestämmelser, till exempel för transitvisum och innehavare av diplomatpass.

Inom Schengensamarbetet finns det en databas med fingeravtryck på de som söker visum kallad Informationssystemet för viseringar som införs bland annat för att motverka asylshopping.

Utresevisum

Vissa länder kräver även utresevisum för landets egna medborgare, och/eller för andra länders medborgare som vistas i landet. Detta tillämpas huvudsakligen i länder där staten vill ha politisk kontroll över människors resande, ofta i samband med politisk, ekonomisk, eller social oro^[5].

Sovjetunionen och dess allierade krävde utresevisum för utresa ur landet, och det kunde vara mycket svårt att erhålla visum, särskilt för den som inte var politiskt renlärig. Av de forna sovjetrepublikerna har Uzbekistan kvar kravet på utresevisum^[6], något som FN har kritiserat^[7].

Även Ryssland har krav på utresevisum. Ryssar får det ganska lätt, om man inte har något otalt med myndigheterna såsom skatteskulder. Det är dock en viss byråkrati med intyg, vilket även gäller utländska arbetare som vill besöka hemlandet. I turistvisum ingår utresevisum, men bara så länge visumet gäller, tills den dag man planerat resa ut. Blir man försenad släpps man inte ut, utan måste ansöka om nytt utresevisum vilket kan vara svårt om man inte kan ryska. Om man tar nattåget Moskva-Helsingfors måste man tänka på att tåget når gränsen några timmar efter midnatt, och ta med den dagen i resplanen vid visumansökan, annars får man problem.

Saudiarabien och Qatar kräver utresevisum, särskilt av gästarbetare. När en gästarbetare vill lämna landet krävs intyg från arbetsgivaren att arbetaren har uppfyllt alla sina förpliktelser.

Visumkrav vid kortare vistelse i Schengenområdet

Notera att Wikipedia inte kan garantera uppgifternas riktighet. Kontrollera uppgiften själv före en resa, till exempel via Timatics databas [1]

Följande tredje länder räknas upp i rådets förordning. Bestämmelserna omfattar de stater som är bundna av de relevanta bestämmelserna i Schengenregelverket, vilket innefattar Schengenområdet (inklusive Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz) samt EU-medlemsstaterna Bulgarien, Cypern, Kroatien och Rumänien, som förvisso inte har avskaffat sina gränskontroller mot Schengenområdet men som ändå är bundna av delar av Schengenregelverket. Eftersom Irland står utanför Schengensamarbetet är bestämmelserna inte tillämpliga där.

Krav på visum

Medborgare i följande 136 länder och områden ska ha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser. Här ingår alla länder i Afrika, flertalet länder i Asien, ett antal länder i Amerika och ett fåtal i Europa.

Lokala resor över östgränsen

De som är bosatta i länder öster om Schengenområdet inom cirka 50 km från gränsen kan få ett speciellt sorts visum som kan ge fritt antal resor till områden strax innanför gränsen under 5 år (med förlängningsmöjlighet). EU-/EES-medborgare bosatta i Schengenområdet nära gränsen har motsvarande möjlighet i de berörda grannländerna. Exakt vilka områden som avses är reglerade i avtal mellan länderna om lokal gränstrafik.

Moldavien

Ryssland

Ukraina

Vitryssland

För byte mellan två utom-Schengen-flyg på en flygplats inom Schengen behövs normalt inget visum. Men för några länders medborgare behövs visum även för det:

Inga krav på visum

Medborgare i följande länder och områden utanför EES ska vara undantagna från krav på visum inom EES när det gäller vistelser som sammanlagt inte överstiger 90 dagar under en 180-dagarsperiod.

Europeiska unionen ska år 2022 införa elektroniskt inresetillstånd (kallat Etias) för alla inresande till Schengenområdet, utom för de som behöver visum, har uppehållstillstånd eller är medborgare i EU eller Schengenländer.

Länder och regioner som kräver inresevisum av svenska medborgare

Notera att Wikipedia inte kan garantera uppgifternas riktighet. Kontrollera uppgiften själv före en resa, till exempel via en ambassad

Notera också att ytterligare ett stort antal länder kräver visum för längre vistelser, och/eller för besök med vissa syften.

Afrika

Asien

Europa

Nord- och Sydamerika

Kuba

Oceanien

^[8]

Elektroniskt visum

Flera länder har infört visum som söks över internet. Det finns inte i passet, utan lagras i passkontrollens datorer, kopplat till passnumret. Man kan behöva skriva ut ett kvitto för att få stiga ombord på flygplan. Det söks på internet eller via en resebyrå, vilket måste göras ett antal dagar före resa. Man behöver inte besöka ambassad för det. De räknas som riktiga visum, och gäller de medborgare som behöver visum, och är mest ett sätt att underlätta ansökan. Vissa medborgare kan behöva traditionellt visum ändå. I vissa länder gäller elektroniskt visum bara föra inresa via huvudflygplatsen.

Elektroniskt inresetillstånd

Flera länder har krav på inresetillstånd som måste sökas i förväg via internet, men som inte kallas ett visum och därför har lägre krav på resenären än visum.

USA har det, kallat ESTA (Electronic System for Travel Authorization)^[9].
Kanada
Australien (eVisitor)
Nya Zeeland
Storbritannien (infört november 2023 dock bara för ett fåtal länders medborgare, men kommer cirka 2025 gälla alla visumfria länders medborgare inklusive de från EU, dock inte irländska)
Surinam

Uppehållstillstånd

Uppehållstillstånd är ett besläktat dokument som ger utländska medborgare rätt att permanent eller på viss tid vara bosatt i ett land.

Se även

Tullverket

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Visum.
Bilder & media
Bilder på olika visa

Referenser

^ Rådets förordning (EG) nr 539/2001 från den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav
^ ”Utlänningsförordning (2006:97)”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200217023331/http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20060097.htm. Läst 20 maj 2006.
^ ”Utlänningslag (2005:716)”. Arkiverad från originalet den 5 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060505225925/http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050716.htm. Läst 20 maj 2006.
^ Utlänningsförordning (1989:547) Arkiverad 27 augusti 2006 hämtat från the Wayback Machine., upphävd 2006-03-31
^ http://www.history.com/encyclopedia.do?articleId=225282
^ ”Uzbekistan: Journalist Alo Hojayev is denied exit visa”. 2 maj 2007. Arkiverad från originalet den 5 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080605192811/http://enews.ferghana.ru/article.php?id=1956. Läst 29 april 2010.
^ ”NGO REPORT On the implementation of the ICCPR”. 1 april 2009. http://www2.ohchr.org/english/bodies/hrc/docs/ngos/BHRRL_Uzbekistan96.pdf. Läst 29 april 2010. Freedom of Movement (article 12): "Exit visas and propiska violate not only international law such as the ICCPR, but also the Constitution of the Republic of Uzbekistan"
^ Visering till annat land arkiverad 5 juni 2008, från originalet Regeringens webbplats
^ Electronic System for Travel Authorization U.S. Customs and Border Protection - Travel

[eg5392001-1] Rådets förordning (EG) nr 539/2001 från den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav

[sfs200697-2] ”Utlänningsförordning (2006:97)”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200217023331/http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20060097.htm. Läst 20 maj 2006.

[sfs2005716-3] ”Utlänningslag (2005:716)”. Arkiverad från originalet den 5 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060505225925/http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050716.htm. Läst 20 maj 2006.

[sfs1989547-4] Utlänningsförordning (1989:547) Arkiverad 27 augusti 2006 hämtat från the Wayback Machine., upphävd 2006-03-31

[5] ttp://www.history.com/encyclopedia.do?articleId=225282

[6] ”Uzbekistan: Journalist Alo Hojayev is denied exit visa”. 2 maj 2007. Arkiverad från originalet den 5 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080605192811/http://enews.ferghana.ru/article.php?id=1956. Läst 29 april 2010.

[hrcuz-7] ”NGO REPORT On the implementation of the ICCPR”. 1 april 2009. http://www2.ohchr.org/english/bodies/hrc/docs/ngos/BHRRL_Uzbekistan96.pdf. Läst 29 april 2010. Freedom of Movement (article 12): "Exit visas and propiska violate not only international law such as the ICCPR, but also the Constitution of the Republic of Uzbekistan"

[8] Visering till annat land arkiverad 5 juni 2008, från originalet Regeringens webbplats

[9] Electronic System for Travel Authorization U.S. Customs and Border Protection - Travel

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler