Vindemiatrix

Vindemiatrix (ε)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildJungfrun
Rektascension13t 02m 10,59785s[1]
Deklination10° 57′ 32,9415″[1]
Skenbar magnitud ()+2,826[2]
Stjärntyp
SpektraltypG8 III[3]
U–B+0,718[2]
B–V+0,940[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-14,6[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -273,80[1] mas/år
Dek.: +19,96[1] mas/år
Parallax ()29,76 ± 0,14[1]
Avstånd109,6 ± 0,5  (33,6 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ()0,37 ± 0,06[5]
Detaljer
Massa2,64 ± 0,11[5] M
Radie10,6 ± 0,3[6] R
Luminositet77[7] L
Temperatur5 086[5] K
Metallicitet+0,09[5]
Vinkelhastighet2,3[8]
Ålder560 ± 90[5] miljoner år
Andra beteckningar
Vindemiator, Almuredin, Provindemiator, Protrigetrix, Protrygetor, Alaraf, 47 Virginis, BD +11 2529, FK5 488, HD 113226, HIP 63608, HR 4932, SAO 100384.[9]

Vindemiatrix eller Epsilon Virginis (ε Virginis, förkortat Epsilon Vir, ε Vir) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i norra delen av stjärnbilden Jungfrun. Den har en skenbar magnitud på +2,8,[2] är väl synlig för blotta ögat och är den tredje ljusaste stjärnan i Jungfrun. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 30 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av 110 ljusår (33,6 parsek) från solen.

Nomenklatur

Epsilon Virginis har de traditionella namnen Vindemiatrix och Vindemiator , som kommer från grekiskan översat till latinska vindēmiātrix, vindēmitor som betyder "druvskörd". Ytterligare medeltida namn är Almuredin, Alaraph, Provindemiator, Protrigetrix och Protrygetor.[10] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin i juli 2016[12] innehöll en tabell över de första två satserna av namn fastställda av WGSN där Vindemiatrix ingår för denna stjärna.[13]

Epsilon Virginis, tillsammans med Beta Virginis (Zavijava), Eta Virginis (Zaniah)och Delta Virginis (Auva) utgjorde Al'Awwā, inroparen.[14]

Egenskaper

Vindemiatrix är en gul till vit jättestjärna typ G och av spektralklass G8 III.[3] Stjärnan har en massa som är 2,6[5] gånger större än solens. Den har nått ett stadium i sin utveckling där vätet i dess kärna är förbrukat och som ett resultat av detta har den expanderat till över tio[6] gånger solens radie och utstrålar nu ca 77[7] gånger mer energi än solen. Denna energi avges från dess yttre atmosfär vid en effektiv temperatur av 5 086 K,[5] vilket ger den gula färg som karakteriserar en stjärna av typ G.

Sedan 1943 har spektrumet hos Vindemiatrix fungerat som en av de stabila referenspunkterna som andra stjärnor klassificeras efter.[15]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. Bibcode:2007A&A...474..653V. arXiv:0708.1752 Freely accessible. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966), A System of photometric standards, 1, Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy, pp. 1–17, Bibcode:1966PDAUC...1....1G
  3. ^ [a b] Morgan, W. W.; Keenan, P. C. (1973), "Spectral Classification", Annual Review of Astronomy and Astrophysics, 11: 29, Bibcode:1973ARA&A..11...29M, doi:10.1146/annurev.aa.11.090173.000333
  4. ^ Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions, 35, Veröffentlichungen des Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W
  5. ^ [a b c d e f g] da Silva, L.; et al. (November 2006), "Basic physical parameters of a selected sample of evolved stars", Astronomy and Astrophysics, 458 (2): 609–623, Bibcode:2006A&A...458..609D, arXiv:astro-ph/0608160 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20065105
  6. ^ [a b] Nordgren, Tyler E.; et al. (December 1999), "Stellar Angular Diameters of Late-Type Giants and Supergiants Measured with the Navy Prototype Optical Interferometer", The Astronomical Journal, 118 (6): 3032–3038, Bibcode:1999AJ....118.3032N, doi:10.1086/301114
  7. ^ [a b] Mallik, Sushma V. (December 1999), "Lithium abundance and mass", Astronomy and Astrophysics, 352: 495–507, Bibcode:1999A&A...352..495M
  8. ^ Pizzolato, N.; Maggio, A.; Sciortino, S. (September 2000), "Evolution of X-ray activity of 1-3 Msun late-type stars in early post-main-sequence phases", Astronomy and Astrophysics, 361: 614–628, Bibcode:2000A&A...361..614P
  9. ^ Database entry for Epsilon Viginis, SIMBAD. Upptagen online 10 maj 2010.
  10. ^ Richard Hinckley Allen: Star Names — Their Lore and Meaning: Virgo
  11. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Retrieved 22 May 2016.
  12. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  13. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  14. ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York, NY: Dover Publications Inc, p. 469, ISBN 0-486-21079-0, hämtad 2010-12-12
  15. ^ Garrison, R. F. (December 1993), "Anchor Points for the MK System of Spectral Classification", Bulletin of the American Astronomical Society, 25: 1319, Bibcode:1993AAS...183.1710G, hämtad2012-02-04

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Virgo IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Virgo chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.