Vindelns kommun
| Vindelns kommun Kommun | |
 (c) Jan Norrman / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5 Flygfoto över Vindeln | |
| Slogan | Västerbottens pärla |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Vindelns kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Västerbotten |
| Län | Västerbottens län |
| Centralort | Vindeln |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 5 461 ()[1] |
| Areal | 2 847,01 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 2 630,14 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 216,87 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 2,08 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 64°12′00″N 19°43′00″Ö / 64.2°N 19.716666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Umeå domkrets (–) Umebygdens domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2544[3] |
| Anställda | 625 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2404 |
| GeoNames | 2662850 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Vindelns kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Vindeln.
Området är kuperat och domineras av barrskog och myrmark. Det är också skogen som traditionellt utgjort basen för näringslivet och även tillverkningsindustrin har fortsatt vara relaterad till skogen.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit negativ, men en viss uppsving kunde skönjas i slutet av 2010-talet. Historiskt har borgerliga partier styrt politiken, men ett skifte skedde efter valet 2014.
Administrativ historik
Kommunens område hörde ursprungligen till Umeå socken. När Lycksele församling inrättades 1606 fördes även bondbyarna Tegsnäset, Granö, Kussjö, Tväråträsk och Hjuken dit, men de återfördes till Umeå socken 1617 då Lycksele första pastorat upplöstes.[5] Degerfors församling bildades genom utbrytning 1768 som kapellförsamling. Omkring 1800 var Degerfors socken etablerad. Vid kommunreformen 1862 bildades Degerfors landskommun.
Granöns municipalsamhälle inrättades 21 november 1941 och upplöstes vid utgången av 1958. Hällnäs municipalsamhälle inrättades 30 juli 1937 och upplöstes vid utgången av 1962. Vindelns municipalsamhälle inrättades 12 december 1924 och upplöstes vid utgången av 1958.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]
1969 namnändrades kommunen till Vindelns landskommun. Vindelns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vindelns landskommun.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Umebygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Umeå domkrets.[8]
Kommunen ingår sedan 2019 i Förvaltningsområdet för samiska[9], kommunnamnet på samiska är Vyöddalen kommuvdna [10].
Geografi
Topografi och hydrografi
Myrområden liksom moränmarker klädda med barrskog dominerar den kuperade urbergsterrängen. De djupare sprickdalarna går från nordväst till sydöst och sjöar och vattendrag följer dessa. Längs de stora älvarna, Umeälven och Vindelälven, fylls dalgångarna av grusiga, sandiga isälvsavlagringar, vilka ofta är bevuxna med tallskog. Vindelälven är ännu oreglerad och har på vissa sträckor bildat höga nipor och sidoraviner där den skurit ner i sedimenten. Odlingsmark återfinns primärt kring älvdalarna samt enstaka sjöar.[11]
Naturskydd
År 2022 fanns 53 naturreservat i Vindelns kommun.[12] I Vorrbergets finns både gammelskog och sumpskog med träd som är över 300 år gamla. Där trivs växter som den sällsynta orkidén skogsfru och de hotade arterna lappticka och rynkskinn.[13] I närheten av Vindeln ligger Vindelforsarnas naturreservat, som även är klassat som Natura 2000-område. Förutom de mäktiga forskarna finns även växter så som klot- och ögonpyrola, vänderot, harsyra och kanelros. I området finns också ett 30-tal fornlämningar.[14]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Vindelns församling.
Från 2016 indelas kommunen istället in i två distrikt[15] – Vindeln och Åmsele.
Tätorter
Befolkningen är koncentrerad till områdena kring Umeälven och Vindelälven.[11]
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Vindelns kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Vindeln | 2 403 |
| 2 | Tvärålund | 338 |
| 3 | Hällnäs | 230 |
| 4 | Granö | 211 |
Centralorten är i fet stil.
Vindeln, liksom Tvärålund och Hällnäs, är belägen vid Vindelälven och Granö vid Umeälven.[11]
Styre och politik
Styre
Fram till 2014 hade kommunen genomgående styrts av borgerliga partier – Centerpartiet och Folkpartiet. Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet en knapp majoritet med 16 mandat mot oppositionens 15. Politiskt drev de frågor om bostadsbyggande, ungdomar och personalfrågor.[16] Efter valet 2018 tog en regnbågskoalition bestående av Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet makten. Partierna enades om att politiskt driva frågor om bland annat personalens arbetssituation, fritidssektorn, privatisering av välfärdstjänster och att utveckla näringslivet.[17]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2014–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Göran Dahl |
| Förste vice ordförande | C | Marianne Hörnberg |
| Andre vice ordförande | V | Erik Landby |
Mandatfördelning i Vindelns kommun 1970–2018
| Valår | V | S | MP | SD | VKD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 13 | 10 | 7 | 2 | 3 |
| 35 | 88,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 13 | 10 | 6 | 2 | 4 |
| 35 | 90,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 13 | 10 | 6 | 2 | 4 |
| 35 | 90,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 1 | 13 | 9 | 6 | 2 | 4 |
| 35 | 90,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 14 | 9 | 5 | 2 | 5 |
| 35 | 90,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 13 | 8 | 6 | 2 | 5 |
| 35 | 88,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 14 | 1 | 8 | 5 | 3 | 4 |
| 35 | 84,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 13 | 9 | 4 | 4 | 5 |
| 35 | 83,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 15 | 1 | 1 | 8 | 3 | 3 | 4 |
| 35 | 83,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 13 | 5 | 6 | 3 | 4 | 4 |
| 35 | 78,46 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 12 | 1 | 7 | 2 | 3 | 4 |
| 31 | 74,78 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 12 | 8 | 2 | 3 | 5 |
| 31 | 76,57 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 13 | 7 | 2 | 2 | 6 |
| 31 | 80,39 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 14 | 1 | 6 | 1 | 2 | 5 |
| 31 | 82,78 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 12 | 3 | 7 | 2 | 5 |
| 31 | 82,19 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fem tillhör Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna har två vardera medan Kristdemokraterna och Vänsterpartiet var sin ledamot.[18]
| Presidium 2015–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Mathias Haglund |
| Förste vice ordförande | C | Christer Lundgren |
| Andre vice ordförande | V | Erik Landby |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
- Ewa-May Karlsson, Centerpartiet, 1 januari 1999–31 december 2014[19][20]
- Mathias Haglund, Socialdemokraterna, 1 januari 2015–[21][22][23]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | S | Dan Oskarsson | M | Jeanette Knutstam |
| Miljö- och byggnadsnämnden | S | Nina Loughlin | C | Mats Jonsson |
| Barn- och utbildningsnämnden | S | Britt-Louise Eriksson | C | Lars Waltari |
Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Hällnäs | 45,31 % | 38,68 % |
| C | Vindelns östra | 24,75 % | 20,92 % |
| M | Tvärålund | 23,83 % | 17,55 % |
| SD | Tvärålund | 9,71 % | 8,37 % |
| KD | Tvärålund | 9,58 % | 7,18 % |
| V | Hällnäs | 6,76 % | 5,64 % |
| MP | Tvärålund | 1,11 % | 0,78 % |
| L | Hällnäs | 0,92 % | 0,61 % |
| FI | Tvärålund | 0,37 % | 0,17 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Vindelns naturtillgångar i form av skog har under lång tid utgjort basen för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet var knappt var tionde förvärvsarbetande i kommunen sysselsatta inom jord- och skogsbruket. Men många av tillverkningsindustrierna var fortsatt relaterade till skogsnäringen genom exempelvis Cranab AB som tillverkar skogskranar, Rototilt Group AB som tillverkar tiltrotatorer och Indexator Rotator Systems AB som tillverkar rotatorer. I Avanäs finns också sågverket Martinsons. Kommunen är den största arbetsgivaren och bland andra offentliga arbetsgivare återfinns Vindelns folkhögskola samt LVM-hemmet Renforsen.[11]
Infrastruktur
Transporter
Europaväg 12 följer Umeälven genom kommunen medan Länsväg 363 följer Vindelälven.[11] I höjd med Åmsele är Länsväg 363, samt två andra mindre vägar i närheten, också gamla vägbaser. I närheten ligger också Åmsele flygbas, utbyggd enligt Bas 90 1985 som inordnades under flygflottiljen F15 i Söderhamn. Flygbasen avvecklades efter kalla krigets slut.[24] Genom kommunen går också järnvägen Ånge–Boden.[11]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Vindelns kommun 1970–2020[25] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 7 621 | |||
| 1975 | 7 153 | |||
| 1980 | 7 101 | |||
| 1985 | 6 636 | |||
| 1990 | 6 661 | |||
| 1995 | 6 451 | |||
| 2000 | 6 074 | |||
| 2005 | 5 752 | |||
| 2010 | 5 507 | |||
| 2015 | 5 371 | |||
| 2020 | 5 485 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 502, eller 9,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 371 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 221, eller 3,71 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 960 den 31 december 2002).[26]
Utrikes födda
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Vindelns kommun 5 371 personer. Av dessa var 441 personer (8,21 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[27]
| Födelseland[27] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 4 930 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 87 |
| 3 |  Finland | 56 |
| 4 |  Tyskland | 41 |
| 5 |  Afghanistan | 37 |
| 6 |  Eritrea | 32 |
| 7 | Afrika: Övriga länder | 24 |
| 7 | Europa utom EU: Övriga länder | 24 |
| 9 | Asien: Övriga länder | 21 |
| 9 |  Thailand | 21 |
| 11 |  Syrien | 19 |
| 12 |  Polen | 14 |
| 13 | Nordamerika | 11 |
| 13 |  Norge | 11 |
| 15 | Sydamerika | 9 |
| 16 |  Irak | 8 |
| 17 |  Iran | 7 |
| 18 |  Somalia | 6 |
| 19 |  Danmark | 5 |
| 20 |  Bosnien och Hercegovina | 4 |
| 21 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 2 |
| 21 | Oceanien | 2 |
| 23 |  Island | 0 |
| 23 |  Sovjetunionen | 0 |
| 23 |  Turkiet | 0 |
| 23 | Okänt födelseland | 0 |
Kultur
Kulturarv
De tidigaste historiska uppgifterna om det område som idag utgör Vindelns kommun förekommer i 1539 års skattelängd. Där upptas byarna Tegsnäset och Granö, som ligger vid Umeälven, Överrödå, Degerfors (nuvarande Vindeln) och Hjuken, som ligger vid Vindelälven, samt Tväråträsk (nuvarande Tvärålund) vid sjön Tväråträsket och Kussjö vid Kussjön, båda belägna mellan de stora älvarna. Omkring 1630 tillkom byn Petisträsk vid sjön Petisträsket som tillhör Sävaråns vattensystem. Först under 1700-talets första hälft kom kolonisationen igång på allvar. Så tillkom Åmsele och Ekträsk 1737, Ekorrträsk 1738, Mårdsele 1749 och därefter ytterligare ett 50-tal byar under 1700-talet.[28]
"De vita slotten i skogen" kallades Hällnäs sanatorium för när det användes för stt behandla patienter som insjuknat i tuberkulos. Sanatoriet invigdes 1926 och den sista lungkliniken stängdes under 1970-talet. Byggnaden har därefter använts till andra ändamål.[29]
I kommunen finns två byggnadsminnen, Gamla tingshuset i Vindeln (Degerfors gamla tingshus) och Åströmska gården.[30]
Kommunvapen
Blasonering: Sköld, karvskurestyckad av blått, vari en balkvis ställd lax av silver med röda fenor, och av silver, vari en balkvis ställd blå slaga.[31]
Vapnet föreslogs på 1950-talet av en rektor i kommunen. Laxen kommer från Umeå tingslags sigill och slagan syftar på jordbruk. Det fastställdes för dåvarande Degerfors landskommun av Kungl. Maj:t 1957 och registrerades för Vindelns kommun hos Patent- och registreringsverket 1974.
Se även
- Personer med anknytning till Vindelns kommun
Källor
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Lundkvist, Tyko; Nilsson Tore (1984). Vännäs kommuns historia. Härnösand: Angermannia. sid. 32. Libris 7758756. ISBN 91-86512-06-4
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”SFS 2018:2068 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2018/2000-2099/d_3478843-sfs-2018_2068-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023.
- ^ Enligt kommunens webbplats
- ^ [a b c d e f] ”Vindeln - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vindeln. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/sok.html. Läst 25 juni 2022.
- ^ ”Vorrberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/vorrberget.html. Läst 25 juni 2022.
- ^ ”Vindelforsarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/vindelforsarna.html. Läst 25 juni 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Forsgren, Tommy (6 november 2014). ”S och V ska styra Vindeln”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/s-v-ska-styra-vindeln. Läst 25 juni 2022.
- ^ ”De ska styra i Vindeln”. www.folkbladet.nu. 20 november 2018. https://www.folkbladet.nu/2018-11-20/de-ska-styra-i-vindeln. Läst 25 juni 2022.
- ^ Vindeln.se: Kommunstyrelsen Läst 28 februari 2016
- ^ läs online, sverigesradio.se, läst: 26 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.svt.se, läst: 26 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.vindeln.se, läst: 20 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.vindeln.se, läst: 23 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.vk.se, läst: 26 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”En storflygplats i granskogen”. www.vk.se. 26 december 2019. https://www.vk.se/2019-12-26/nar-amsele-hade-en-storflygplats-for-kalla-kriget. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=32b58817-6714-41b0-af53-ab9ecc5f3da2. Läst 1 december 2016.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 1 december 2016.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 1 december 2016.
- ^ Egerbladh, Ossian (1972). Degerfors [Västerbotten]: 1700-talets kolonisation. Umeå: Bokförl. Björken. Libris 86358
- ^ Wengberg, Frida (12 juli 2021). ”Sanatoriet i Hällnäs – hör historien om jättesjukhuset mitt i skogen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/sanatoriet-i-hallnas-hor-historien-om-jattesjukhuset-mitt-i-skogen. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa?inventeringId=21100000000982&page=relationer. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 18 augusti 2009.
Externa länkar
- Vindelns kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Vindelns kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Åman, biflöde till Vindelälven. Åmsele, Sverige.
Författare/Upphovsman: Skogsfrun, Licens: CC BY-SA 4.0
Gamla tingshuset i Degerfors (Vindeln), uppfört omkring 1814 då Degerfors socken blev eget tingslag. År 1877 utökades byggnaden med en andra våning för socknens telegraf. Verandan tillkom något decennium senare. Huset är nu privatbostad och förklarat som byggnadsminne.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Vindeln Municipality in Västerbotten County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Vindelns kommun
World file
208.25409091066637757
0
0
-208.25409091066637757
2099927.98240845371037722
Författare/Upphovsman: MikaelLindmark, Licens: CC BY-SA 3.0
Hällnäs Sanatorium
(c) Jan Norrman / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Nyckelord: Flygbilder, Riksintressen