Vilhelmina kommun
| Vilhelmina kommun Kommun | |
 Volgsjön utanför Vilhelmina | |
| Slogan | Med själ och hjärta[1] |
|---|---|
 Vilhelmina kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Lappland |
| Län | Västerbottens län |
| Centralort | Vilhelmina |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 6 263 ()[2] |
| Areal | 8 740,66 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 8 047,17 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 693,49 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 0,78 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 64°37′00″N 16°39′00″Ö / 64.616666666667°N 16.65°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Lycksele domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2601[4] |
| Anställda | 875 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2462 |
| GeoNames | 2662934 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Vilhelmina kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland i Sverige.
Vilhelmina är en fjällkommun med skog och myrmark i öst och fjäll med björkskog och trädlösa fjällhedar i väst. Skog och fjäll har också traditionellt utgjort basen för näringslivet men numer domineras näringslivet av tjänstenäringar, vilket inkluderar en växande turism.
Med undantag för mitten av 1970-talet har befolkningsmängden stadigt minskat sedan kommunen bildades. Socialdemokraterna har varit starkaste parti i samtliga val även om styret varit växlande.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar Vilhelmina socken där Vilhelmina landskommun bildades 1874 när kommunreformen genomfördes i Lappland..
I landskommunen inrättades 23 mars 1917 Vilhelmina municipalsamhälle som upplöstes 1947 då Vilhelmina köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]
1965 införlivades landskommunen i köpingen.Vilhelmina kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vilhelmina köping.[7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Lycksele domsaga.
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[8], kommunnamnet på samiska är Vualtjeren tjïelte [9].
Geografi
Kommunen gränsar i söder till Dorotea kommun, i väster till Hattfjelldals kommun i Norge, i sydväst till Strömsunds kommun, i sydöst till Åsele kommun, i öster till Lycksele kommun och i norr till Storumans kommun. Centralort är Vilhelmina med 3 572 invånare som är kommunens enda tätort där 52,3 % av kommunens invånare bodde 2015. Det är den till ytan största kommunen i Västerbottens län.[10]
Topografi och hydrografi
I östra delen av kommunen finns kuperad terräng täckt med skog och myrmark medan västra delen utgörs av fjällkedja med björkskog och trädlösa fjällhedar. Den högsta punkten ligger på Marsfjällen som når 1 589 meter över havet. Vattendrag och djupa sjöar så som Kultsjön, Malgomaj och Vojmsjön är belägna i de djupa dalstråken vilka tillhör Ångermanälvens övre avrinningsområde. I öster finns starrmyrar och sydliga moränsluttningar, dessa är de områden där det i huvudsak finns odlingsmark i kommunen.[11]
Naturskydd
Det fanns 25 naturreservat i kommunen år 2022. Urskogsartad granskog hittas i det kuperade reservatet Björnberget medan ett av Sveriges största myrområden finns i reservatet Blaikfjället.[12] Ett annat myrområde hittas i Främmermyran, ett ovanligt område med fyra källkupoler, varifrån järnhaltigt vatten strömmar fram ur marken. Detta gör att växter som fridlysta myrbräckan och mossa som käppkrokmossan trivs.[13] Njakafjäll är inte bara naturreservat utan också klassat som Natura 2000-område. I områdets gammelskog växer bland annat garnlav och osttickor. Bland djur hittas ren, älg, järv och lodjur samt fågelarter som lavskrika, tretåig hackspett och lappmes.[14]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område: Vilhelmina församling
Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Vilhelmina distrikt.[15]
Tätorter
Det finns bara en tätort i Vilhelmina kommun. Det är Vilhelmina som hade 3 572 invånare den 31 december 2015.
Styre och politik
Styre
Vid valet 2006 förlorade Socialdemokraterna makten. År 2010 fick Socialdemokraterna återigen makten, denna gång med egen majoritet men valde att samstyra med Vänsterpartiet.[16] Efter valet 2014 tappade Socialdemokraterna återigen makten[17] efter att ha gått från nästan 55 procent av rösterna i valet 2010 till 37,8 procent.[18] Partiet kunde dock fortsätta styra genom att bilda majoritet genom en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och den politiske vilden Bengt Bergsten.[19] Efter valet 2018 togs makten över av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Feministiskt initiativ och Politiskt alternativ under namnet Koalitionen.[20] Senare ändrades detta och Centerpartiet styr nu tillsammans med Socialdemokraterna.[21]
Kommunstyrelse
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Annika Andersson |
| Vice ordförande | S | Magnus Johansson |
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fem tillhör Socialdemokraterna, tre tillhör Centerpartiet medan Kristdemokraterna, Politisk aktion samt Feministiskt initiativ har en ledamot vardera.[22]
Kommunfullmäktige
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Marita Stinnerbom |
| Förste vice ordförande | S | Karl Gustav Abrahamsson |
| Andre vice ordförande | FI | Inez Abrahamsson |
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | KD | Rickard Norberg | S | Annika Wibrell |
| Miljö- och byggnämnden | C | Ulf Grahn | C | Mikael Danielsson |
| Utbildningsnämnden | KD | Jonny Kärkkäinen | S | Viveka Abramsson |
| Valnämnden | KD | Max Fredriksson | S | Ewa Hed |
Mandatfördelning i Vilhelmina kommun, valen 1970–2022
| Valår | V | S | MP | FI | SD | PA | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 17 | 6 | 7 | 2 | 2 |
| 35 | 88,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 18 | 7 | 5 | 2 | 2 |
| 35 | 90,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 18 | 7 | 5 | 2 | 1 |
| 35 | 90,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 19 | 6 | 5 | 2 | 1 |
| 35 | 88,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 20 | 6 | 3 | 2 | 2 |
| 35 | 88,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 19 | 1 | 5 | 4 | 2 | 2 |
| 35 | 86,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 18 | 2 | 5 | 4 | 2 | 2 |
| 35 | 83,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 16 | 1 | 6 | 5 | 3 | 2 |
| 35 | 81,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 19 | 2 | 4 | 4 | 2 | 2 |
| 35 | 84,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 4 | 18 | 4 | 4 | 3 | 2 |
| 35 | 78,63 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 3 | 15 | 6 | 5 | 5 | 1 |
| 35 | 77,56 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 14 | 7 | 4 | 5 | 2 |
| 35 | 79,43 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 19 | 3 | 4 | 2 | 3 | 2 |
| 35 | 83,34 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 11 | 1 | 3 | 6 | 3 | 1 |
| 27 | 83,36 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 10 | 1 | 1 | 1 | 8 | 3 | 1 |
| 27 | 82,77 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 3 | 8 | 3 | 2 | 3 | 6 | 2 |
| 27 | 79,31 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Partiernas starkaste valdistrikt, valet 2018
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Vilhelmina-Saxnäs | 39,94 % | 36,19 % |
| C | Vilhelmina-Saxnäs | 38,96 % | 29,24 % |
| KD | Skansholm | 13,13 % | 10,95 % |
| V | Lövliden | 8,78 % | 5,96 % |
| PA | Dikanäs | 8,66 % | 4,78 % |
| SD | Latikberg | 8,31 % | 5,11 % |
| FI | Nästansjö | 6,20 % | 4,03 % |
| M | Vilhelmina | 3,65 % | 3,08 % |
| MP | Dikanäs | 1,18 % | 0,30 % |
| L | Latikberg | 0,59 % | 0,25 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Skog och fjäll har varit den traditionella basen för det lokala näringslivet, men tjänstenäringarna har med tiden vuxit och dominerar numer. 11 procent av befolkningen var sysselsatta inom jord- och skogsbruket i början av 2020-talet, vilket inkluderade rennäringen medan fem procent var sysselsatta inom tillverkningsindustrin som huvudsakligen bestod av små företag. Resterande andel, 84 procent, var sysselsatta inom tjänstenäringar och handel vilket inkluderade både offentliga och privata arbetsgivare. Turismen har blivit en allt viktigare del av tjänstenäringarna med arbetsgivare som exempelvis Hotell Vilhelmina och Marsfjäll hotell och konferens. Den enskilt största arbetsgivaren var dock kommunen.[11]
Infrastruktur
Transporter
Från söder går E45 och riksväg 90 samman i en gemensam väg och passerar centralorten på sin väg norrut. Även Inlandsbanan genomkorsar kommunen.[11] I kommunen finns även South Lapland Airport.[23]
Utbildning
År 2022 fanns kommunala grundskolor i centralorten samt i Saxnäs och Dikanäs, två fjällbyar. I kommunen fanns även Strandskolan, en fristående skola som bedrevs av Vilhelmina Fria Församling.[24] Malgomajskolan är kommunens gymnasieskola.[25] På Vilhelmina Lärcentrum fanns Yrkeshögskola,[26] SFI och Vuxenutbildning.[27]
Befolkning
Demografi
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Vilhelmina kommun med 21,3 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[28] Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 0,8 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km². Medelåldern i kommunen år 2016 var 44,5 år (varav 43,8 år för män och 45,2 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[29]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Vilhelmina kommun 1970–2020[28] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 8 676 | |||
| 1975 | 8 687 | |||
| 1980 | 8 681 | |||
| 1985 | 8 640 | |||
| 1990 | 8 509 | |||
| 1995 | 8 509 | |||
| 2000 | 7 918 | |||
| 2005 | 7 327 | |||
| 2010 | 7 135 | |||
| 2015 | 6 829 | |||
| 2020 | 6 539 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Könsfördelning
Den 31 december 2017 hade Vilhelmina kommun en könsfördelning på 1,05 män per kvinna. Fördelat på ålder såg könsfördelningen ut på följande sätt:[28]
- 0–14 år: 0,98 män per kvinna
- 15–24 år: 1,23 män per kvinna
- 25–54 år: 1,08 män per kvinna
- 55–64 år: 1,07 män per kvinna
- 65 år och äldre: 0,96 män per kvinna
Åldersfördelning
Åldersfördelningen i Vilhelmina kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2017:[28]
| Ålder 31 december 2017 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| 0–14 år | 1 077 | 15,87 % | 533 | 544 |
| 15–24 år | 797 | 11,74 % | 440 | 357 |
| 25–54 år | 2 199 | 32,40 % | 1 144 | 1 055 |
| 55–64 år | 1 012 | 14,91 % | 524 | 488 |
| 65+ år | 1 702 | 25,08 % | 834 | 868 |
Utländsk och svensk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 626, eller 9,20 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 805 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 243, eller 3,17 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 655 den 31 december 2002).[30]
| Bakgrund den 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 561 | 8,24 % | 295 | 266 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 68 | 0,96 % | 28 | 37 |
| Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder | 205 | 3,01 % | 102 | 103 |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 5 974 | 87,79 % | 3 057 | 2 917 |
Invånare efter födelseland
Denna tabell redovisar födelseland för Vilhelmina kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[31]
| Födelseland 31 december 2017[31] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land/världsdel | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige | 6 197 | 91,31 % | 81,45 % |
| 2 | Afrika: Övriga länder | 98 | 1,44 % | 1,01 % |
| 3 |  Syrien | 69 | 1,02 % | 1,70 % |
| 4 | Asien: Övriga länder | 46 | 0,68 % | 2,22 % |
 Eritrea | 46 | 0,68 % | 0,39 % | |
| 6 |  Norge | 44 | 0,65 % | 0,42 % |
| 7 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 38 | 0,56 % | 2,15 % |
| 8 |  Afghanistan | 36 | 0,53 % | 0,43 % |
| 9 |  Finland | 32 | 0,47 % | 1,49 % |
| 10 |  Iran | 28 | 0,41 % | 0,73 % |
| 11 |  Somalia | 22 | 0,32 % | 0,66 % |
| 12 |  Tyskland | 21 | 0,31 % | 0,50 % |
| 13 |  Thailand | 19 | 0,28 % | 0,41 % |
| 14 | Europa utom EU: Övriga länder | 18 | 0,27 % | 0,77 % |
| 15 | Sydamerika | 16 | 0,24 % | 0,70 % |
| 16 |  Irak | 15 | 0,22 % | 1,39 % |
| 17 |  Danmark | 14 | 0,21 % | 0,40 % |
| 18 | Nordamerika | 13 | 0,19 % | 0,38 % |
| 19 |  Polen | 6 | 0,09 % | 0,90 % |
| 20 |  Bosnien och Hercegovina | 4 | 0,06 % | 0,58 % |
| 21 |  Turkiet | 3 | 0,04 % | 0,48 % |
| 22 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 2 | 0,03 % | 0,65 % |
| 23 |  Island | 0 | 0,00 % | 0,06 % |
| Oceanien | 0 | 0,00 % | 0,06 % | |
| Okänt födelseland | 0 | 0,00 % | 0,01 % | |
 Sovjetunionen | 0 | 0,00 % | 0,06 % | |
Utländska medborgare
Den 31 december 2016 hade 400 invånare (5,88 %), varav 227 män och 173 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[32]
Språk
Kommunen ligger inom det sydsamiska språkområdet, men inom kommunen talas även nordsamiska. Detta då staten tvångsförflyttade renskötande familjer från Karesuandoområdet på 1930-talet. Båda språken är hotade.[33]
Vilhelmina ingår i förvaltningsområdet för samiska sedan 1 januari 2010.[34]
Kultur
Kulturarv
Närvarokrav i kyrkan kunde i Norrland, där geografiskt stora socknar var vanligt, leda till att kyrkhelger tog flera dagar i anspråk. För övernattning byggdes då kyrkstäder runt om i Norrland. En av dessa är Vilhelmina kyrkstad som byggdes på 1840-talet, men där delar brann ner i en stor brand 1921. De kvarstående byggnaderna har renoverats i omgångar.[35] En annan kyrkstad är Fatmomakke kyrkstad som användes av både samer och nybyggare.[36]
I kommunen har flera samiska fornlämningar hittats. Däribland en offerplats i Bäsksjö, en björngrav vid Gråtanån och lämningar efter renvall och kåtatomter i Tomasvallen.[36]
Kommunvapen
Blasonering: I silver två korslagda blå vargspjut, försedda nedtill med skoning och upptill med renhornslida över spetsen, allt i rött, under en med röda bårder på silver försedd blå lappmössa, med tre kilar synliga, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en öppen krona av silver.[37]
Vapnet tillkom efter ett privat förslag och fastställdes för köpingen av Kungl. Maj:t 1949. Året efter fastställdes även ett vapen för den angränsande landskommunen. När dessa återförenades förlorade landskommunens vapen sin giltighet. Köpingens vapen registrerades för kommunen hos Patent- och registreringsverket 1981, enligt blasoneringen ovan.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Vilhelmina landskommun
(1950–1964)
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0Vilhelmina kommunvapen
(1965–)
Idrott
Vilhelmina Bowlingcenter är en bowlinghall med åtta banor. Där finns också en restaurang med fullständiga rättigheter.
Se även
- Personer med anknytning till Vilhelmina kommun
Källor
- ^ Så känns Vilhelmina, Vilhelmina kommun, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ Enligt kommunens webbplats
- ^ ”Det här är Vilhelmina | Vilhelmina”. https://vi.vilhelmina.se/det-har-ar-vilhelmina/. Läst 10 augusti 2020.
- ^ [a b c] ”Vilhelmina - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vilhelmina. Läst 10 juni 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 10 juni 2022.
- ^ ”Främmermyran”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/frammermyran.html. Läst 10 juni 2022.
- ^ ”Njakafjäll”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/njakafjall.html. Läst 10 juni 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Valresultat - Vilhelmina”. www.folkbladet.nu. 12 september 2014. https://www.folkbladet.nu/2014-09-12/valresultat-vilhelmina. Läst 10 juni 2022.
- ^ Bergström, Lina (15 september 2014). ”Här är kommunerna med maktskifte”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/har-ar-kommunerna-med-maktskifte. Läst 10 juni 2022.
- ^ Bäckström, Anders (14 september 2014). ”Ras för Socialdemokraterna i Vilhelmina”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/ras-for-socialdemokraterna-i-vilhelmina. Läst 10 juni 2022.
- ^ ”Majoritet i Vilhelmina genom valsamverkan med politisk vilde”. Sveriges Radio (P4 Västerbotten). 6 oktober 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5983285. Läst 10 juni 2022.
- ^ Kristiansen, David (16 oktober 2018). ”Så blir styret i Vilhelmina”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/sa-blir-styret-i-vilhelmina. Läst 10 juni 2022.
- ^ ”Politik, möten och protokoll” (på svenska). Vilhelmina Kommun. Arkiverad från originalet den 10 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220610205652/https://www.vilhelmina.se/kommun-och-politik/politik-moeten-och-protokoll/. Läst 10 juni 2022.
- ^ Vilhelmina.se: Kommunstyrelsen Arkiverad 9 november 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 mars 2019
- ^ ”South Lapland Airport” (på svenska). Vilhelmina Kommun. https://www.vilhelmina.se/trafik-och-infrastruktur/south-lapland-airport/. Läst 10 juni 2022.
- ^ ”Grundskola” (på svenska). Vilhelmina Kommun. https://www.vilhelmina.se/barn-och-utbildning/grundskola/. Läst 10 juni 2022.
- ^ ”Gymnasieskola” (på svenska). Vilhelmina Kommun. https://www.vilhelmina.se/barn-och-utbildning/gymnasieskola/. Läst 10 juni 2022.
- ^ ”Yrkeshögskola” (på amerikansk engelska). Vilhelmina Lärcentrum. https://vilhelminalarcentrum.se/yrkeshogskola/. Läst 10 juni 2022.
- ^ ”Utbildningar” (på amerikansk engelska). Vilhelmina Lärcentrum. https://vilhelminalarcentrum.se/utbildningar/. Läst 10 juni 2022.
- ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 20 mars 2018.
- ^ ”Kommuner i siffror - Vilhelmina kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2462®ion2=00. Läst 20 mars 2018.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 20 mars 2018.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 20 mars 2018.
- ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 20 mars 2018.
- ^ Daerga, L., Blind , M. (2020). Samiskt förvaltningsområde – Handlingsplan. Vilhelmina kommun. sid. 19. https://www.vilhelmina.se/media/3994/samiskt-foervaltningsomraade-handlingsplan-2020.pdf.
- ^ ”Nationella Minoriteter”. Vilhelmina kommun. Arkiverad från originalet den 14 december 2017. https://web.archive.org/web/20171214191257/http://www.vilhelmina.se/Hem/leftsidebar/900/100?formid=96. Läst 20 mars 2018.
- ^ ”Vilhelmina kyrkstad”. www.museum.vilhelmina.se. Arkiverad från originalet den 25 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200725205646/http://www.museum.vilhelmina.se/kyrkstaden.html. Läst 10 juni 2022.
- ^ [a b] ”Samerna i Vilhelmina kommun”. www.museum.vilhelmina.se. Arkiverad från originalet den 10 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220610221921/http://www.museum.vilhelmina.se/samerna.html. Läst 10 juni 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 16 augusti 2009.
Vidare läsning
- En lappmarksbygd på väg mot framtiden. Boken är byggd på tidningsnotiser i Västerbottens-Kuriren mellan åren 1900 och 1927.
Externa länkar
- Vilhelmina kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Vilhelmina kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union..svg)
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: SleepySv, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Blommor85, Licens: CC BY-SA 4.0
En sjö utanför Vilhelmina, södra lappland som är 7 mil lång.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Vilhelmina Municipality in Västerbotten County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: The original uploader was Väsk på svenska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 3.0
Levande födda i sv:Vilhelmina kommun 1974-2003.
Författare/Upphovsman: Aran Johnson, Licens: CC BY-SA 4.0
Looking across Volgsjön (Volg Lake) on a summer morning. View is from the patio dining area of Hotel Wilhelmina.