Viktor Hambardzumjan

Viktor Hambardzumjan
Född5 september 1908 (g.s.)[1][2]
Tbilisi[1][2]
Död12 augusti 1996[3][4][5] (87 år)
Bjurakan[6][2], Armenien
BegravdBjurakan[2]
kartor
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Sovjetunionen[7] och Armenien[8][9]
Utbildad vidRyska statliga pedagogiska universitetet Herzen, [10]
fakulteten för fysik och matematik vid Sankt Petersburgs universitet, [10]
Pulkovo-observatoriet, [10]
SysselsättningAstrofysiker[1][2], politiker, astronom[11]
Befattning
Direktör (1946–)[1]
Ordförande (1947–1993)[10][1]
Medlem av Sovjetunionens högsta sovjet (1950–1990)[12]
Ordförande (1961–1964)[10][2]
Ordförande (1968–1972)[13][2]
ArbetsgivareSankt Petersburgs universitet (1931–1941)[10]
Yelabuga gren af Kazan Føderale Universitet (1941–1943)[10]
Jerevans statliga universitet (1943–1946)[10][1]
Bjurakanobservatoriet (1946–1988)[10][1][2]
Politiskt parti
Sovjetunionens kommunistiska parti (–)[1]
Barn4
FöräldrarHamazasp Hambartsumjan
Utmärkelser
Se lista
Namnteckning
Webbplatsambartsumian.ru/
Redigera Wikidata

Viktor Hamazaspi Hambardzumjan (armeniska: Վիկտոր Համազասպի Համբարձումյան, även ryska: Виктор Амазаспович Амбарцумян: Viktor Amazaspovitj Ambartsumjan), född 18 september 1908, död 12 augusti 1966, var en sovjetisk (armenisk) astrofysiker.

Hambardzumjan blev 1947 professor vid universitetet i Jerevan. Han utförde ett stort antal teoretiska undersökningar, särskilt rörande unga stjärnor och deras uppkomst. Bland annat visade Hambardzumjan att stjärnor ofta bildas som gles, expanderade grupper, så kallade associationer. Han påpekade tidigt att det i många galaxer måste finnas en enorm energiproduktion. Dessa aktiva galaxkärnor blev senare ett mycket aktuellt forskningsområde.

Utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Källor

  • Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h] Viktor Hambardzumjan & Konstantin Khudaverdyan (red.), Den armeniska sovjetiska encyklopedin, Armjanskaja entsiklopedija, 1974 och 1987.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Հայկական համառոտ հանրագիտարան, Armjanskaja entsiklopedija, 1990, 1996, 1999 och 2003.[källa från Wikidata]
  3. ^ Viktor Amazaspovich Ambartsumian, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ A life in astrophycis. Selected papers of Viktor A. Ambartsumian, vol. 41, 4, Astrophysics, oktober 1998, s. 328-330, 10.1007/BF02894658, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ On the 90th birthday of Academician V. A. Ambartsumian, founder of the journal Astrophysics, at Symposium No. 194 of the International Astronomical Union, vol. 41, 4, Astrophysics, oktober 1998, s. 325-327, 10.1007/BF02894657, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Modern Physics of Compact Stars (på engelska), VolkswagenStiftung, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Some optimal and inverse problems for orthotropic noncircular cylindrical shells, vol. 42, 2, Journal of Optimization Theory and Applications, februari 1984, s. 229-246, 10.1007/BF00934298, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Armenia famous native sons and daughters, WorldAtlas (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Halton C. Arp, Astronomer Who Challenged Big Bang Theory, Dies at 86 (på engelska), The New York Times, 7 januari 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c d e f g h i] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  11. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000600183, läst: 7 juli 2023.[källa från Wikidata]
  12. ^ s. 31, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, council.science .[källa från Wikidata]
  14. ^ ”Minor Planet Center 1905 Ambartsumian” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=1905. Läst 5 december 2023. 
  15. ^ läs online, phys-astro.sonoma.edu .[källa från Wikidata]
  16. ^ Jérôme Fenoglio (red.), Une lettre de M. Ambartsoumian, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 9 april 1979, s. 8 .[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, ambartsumian.sci.am .[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.legifrance.gouv.fr .[källa från Wikidata]
  19. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 10, läs online.[källa från Wikidata]
  20. ^ Большая золотая медаль РАН имени М.В.Ломоносова, Rysslands Vetenskapsakademi, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]


Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Bulgaria01.png
ОРДЕН «КИРИЛ И МЕТОДИЙ»
SU Order of the Badge of Honour ribbon.svg
Ribbon bar of the Order of the Badge of Honour‎. The Soviet Union (USSR).
Viktor Ambartsumian (published 1968).png
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY 2.5
Viktor Ambartsumian
SU Order of Lenin ribbon.svg
Ribbon bar of the Order of Lenin. The Soviet Union (USSR).
Ribbon bar of Order of Fatherland.png
Författare/Upphovsman: Арутюнян, Арам Суренович, Licens: CC BY-SA 3.0
Планка Ордена Отечества (вручается Национальным героям Армении)
SU Medal For Labour Valour ribbon.svg
Ribbon bar of the ‎Medal "For Labour Valour". The Soviet Union (USSR).
SU Order of the Red Banner of Labour ribbon.svg
Ribbon bar of the Order of the Red Banner of Labour. The Soviet Union (USSR).
POL Order Zaslugi RP kl5 BAR.svg
Författare/Upphovsman: KarlHeintz Robert Jacaszek, Licens: CC BY-SA 4.0
Ribbon bar of the Knight's Cross (5th class) of the Order of Merit of the Republic of Poland
SU Order of the October Revolution ribbon.svg
Ribbon bar of the Order of the October Revolution. The Soviet Union (USSR).
Hu3ofl0.png
Ribbon bars of the Order of the Flag of HPR with Diamonds
POL Order Zaslugi RP kl3 BAR.svg
Författare/Upphovsman: KarlHeintz, Licens: CC BY-SA 4.0
Ribbon bar of the Commander's Cross (3rd class) of the Order of Merit of the Republic of Poland