Vidkärrs barnhem

Skulpturen Ensam från 1987 av Margareta Ryndel utanför Vidkärrs barnhem

Vidkärrs barnhem var ett barnhem i Vidkärr, Göteborg som drevs mellan åren 1935 och 1976 och har blivit omskrivet på grund av att flera tidigare Vidkärrsbarn berättat om misshandel, sexuella övergrepp, kränkningar och vanvård.[1][2][3]

Vidkärrs barnhem invigdes den 19 november 1935 av dåvarande socialminister Gustav Möller och var ett av Sveriges största barnhem med plats för 200 barn mellan ett och sexton år.[3] Institutionen bestod av tio hus med fågelnamn varav en återstår idag. Förutom Svanen (reception, läkarmottagning), Anden (centralkök som finns kvar), Uven och Ugglan (sjukavdelning) fanns sex barnavdelningar: Tjädern (äldsta pojkarna), Göken, Trasten, Ärlan, Lärkan och Tranan (äldsta flickorna). Fågelnamnen användes inte vid verksamhetens början. På 1940-talet hade husen endast nummer enligt följande:

  • Hus 1: Administration och sjukstuga.
  • Hus 2: Kök, pannrum och förrådsutrymmen.
  • Hus 3: Sjuk- och epidemiavdelning.
  • Hus 4–5: Avdelning för äldre pojkar.
  • Hus 6–9: Avdelning för småbarn.
  • Hus 9: Avdelning för spädbarn
  • Hus 10: Avdelning för äldre flickor.

Utöver detta fanns det även skola och en isoleringsavdelning med plats för 24 barn.[3]

Tusentals barn har genom åren bott på Vidkärr.[3] Kända personer som tillbringat delar av sin barndom på Vidkärr är exempelvis trubaduren Bengt Sändh, dennes bror Kent Sänd, artisten Morgan Alling, mördarna Leif Axmyr och Leif Peters.

Som förövare till övergreppen pekas framförallt en läkare och två föreståndarinnor ut, men även annan personal och andra barnhemsbarn.[3]

Skulpturen Ensam av Margareta Ryndel utanför Vidkärrs barnhem hade tidigare en plakett med texten: "Under åren 1935-1976 har många barn mött kärlek och omtanke på Vidkärrs barnhem och fått en god start i livet."[4] Detta upprörde många före detta barnhemsbarn[5] och texten har därför tagits bort av Park- och naturförvaltningen.[6]

Barnhemmets arkiv förvaras i dag på Göteborgs stadsarkiv.[7]

Referenser

  1. ^ "Ärren från åren på Vidkärr finns kvar" Göteborgsposten, 11 april 2006
  2. ^ "Pia led på barnhem i Göteborg" Arkiverad 24 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine. GT, 22 augusti 2007
  3. ^ [a b c d e] Sarah Britz (2012-12-24) Värsta barnhemmet, Göteborgs-Posten, del.1, sid:6
  4. ^ Margareta Ryndel, Ensam Kulturförvaltningen, Göteborg
  5. ^ "Samhällets Styvbarn kräver upprättelse" Fria Tidningen, 24 mars 2005
  6. ^ "Kent fick upprättelse till sist" Göteborgs Fria, 28 april 2006
  7. ^ VIDKÄRRS BARNHEM Visual Arkiv på nätet

Vidare läsning

  • Berg, Magnus (2014). Ett ömmande hjärta : Vidkärrs barnhem i Göteborg 1935-1976 och därefter. Göteborg: A-Script. Libris 16418748. ISBN 9789187171093 
  • Palm, Benny (2010). Erics resa : från Vidkärrs barnhem till Santiago de Compostela. [Gnosjö: Gnosjö service tryckeri]. Libris 12105776. ISBN 978-91-978806-9-5 
  • Sändh, Bengt (1991). Barnhemsungar : roman. Uppsala: Astreva. Libris 7766794. ISBN 91-87772-06-X  - Självbiografisk skildring av livet på Vidkärrs barnhem på 1940-talet.

Media som används på denna webbplats

Ensam Margareta Ryndel.JPG
Författare/Upphovsman: Eva Ekeblad, Licens: CC BY-SA 3.0
Ensam. Skulptur i brons av Margareta Ryndel 1987. Härlanda, Göteborg.