Victoria Ocampo
| Victoria Ocampo | |
 Victoria Ocampo, 1931. | |
| Född | Ramona Victoria Epifanía Rufina Ocampo 7 april 1890[1][2][3] Buenos Aires, Argentina |
|---|---|
| Död | 27 januari 1979[1][2][3] (88 år) Buenos Aires, Argentina |
| Begravd | Cementerio de La Recoleta |
| Medborgare i | Argentina |
| Utbildad vid | Collège de France Universitetet i Paris |
| Sysselsättning | Skribent, kritiker, förläggare, översättare, offentlig person |
| Arbetsgivare | Sur |
| Släktingar | Silvina Ocampo (syskon) Adolfo Bioy Casares |
| Utmärkelser | |
| Prix du rayonnement de la langue et de la littérature françaises (1965) Maria Moors Cabot-pris (1965) Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden Kommendör av Arts et Lettres-orden | |
| Redigera Wikidata | |
Ramona Victoria Epifania Ocampo, född 7 april 1890 i Buenos Aires i Argentina, död 27 januari 1979 i Buenos Aires, var en argentinsk författare.
Victoria Ocampo växte upp i en förmögen familj i Buenos Aires och utbildades i hemmet av en fransysk hemlärare. Hennes familj var motståndare till formell utbildning för kvinnor, men det påstås i en biografi att hon vid en vistelse för familjen i Paris 1906–1907 som 17-åring tillåtits att närvara vid föreläsningar på Sorbonne och på Collège de France, bland andra av Henri Bergson.[4]
Hon gifte sig 1912 med Bernando (Monaco) de Estrada. Paret skiljde sig 1920, varefter hon hade en 13-årig affär med den tidigare makens kusin, diplomaten Julián Martínez.[5] Hon debuterade, på franska, med De Francesca à Beatrice (1923?), en essäbok om Dantes Den mänskliga komedin.
År 1931 grundade hon tidskriften Sur, Latinamerikas på sin tid mest betydande litteraturmagasin. Sur publicerade bland andra Jorge Luis Borges, Eduardo Mallea, Ernesto Sabato, Adolfo Bioy Casares, Julio Cortázar, José Ortega y Gasset, Albert Camus, Pierre Drieu La Rochelle, Gabriela Mistral och Alfonso Reyes.
Under andra världskriget stödde hon och var medredaktör från Argentina för den franskspråkiga anti-nazistiska Lettres Francaises.
År 1953 var hon en kort tid fängslad som öppen motståndare till Juan Domingo Peróns regim. Hon blev, som första kvinna, ledamot av Argentinas akademi för litteratur 1976. Hennes bostad från 1940 i San Isidro utanför Buenos Aires, Villa Ocampo, var under hennes livstid en samlingsplats för både argentinska och utländska författare, och är sedan 2010 öppnad som ett kulturcentrum.
Källor
- Denna artikel baseras delvis på artikeln Victoria Ocampo på engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6df6q74, omnämnd som: Victoria Ocampo, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 6937716, omnämnd som: Victoria Ocampo, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] FemBios databas, omnämnd som: Victoria Ocampo, FemBio-ID: 21024, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Doris Meyer: Victoria Ocampo: Against the Wind and the Tide, Texas Pan-American Series paperback, University of Texas Press Reprint edition, 1990, sidan 39 (ursprungligen utgiven av George Brazillier, New York 1978), enligt Wikipediaartikeln om Victoria Ocampo på engelskspråkiga Wikipedia.
- ^ Villa Ocampo
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Victoria Ocampo
Tagore and Ocampo in the grounds of Villa Ocampo, the country house of Victoria's parents. Victoria is sitting on the grass.
Författare/Upphovsman: Beatrice Murch, Licens: CC BY 2.0
Victoria Ocampo's former residence in San Isidro, Argentina (now a museum and cultural center).
Victoria Ocampo y la revista Sur