Victor Cramér
| Victor Cramér KmstkNO, KNS:tOO | |
 | |
Justitieråd i Högsta domstolen | |
| Tid i befattningen 20 april 1858–3 oktober 1876 | |
| Monark | Oscar I Karl XV Oscar II |
|---|---|
Ledamot av Stockholms stadsfullmäktige | |
| Tid i befattningen 20 april 1863–25 april 1867 | |
| Född | 17 oktober 1812 Visby, Sverige |
| Död | 3 oktober 1876 (63 år) Stockholm, Sverige |
| Nationalitet | Svensk |
| Alma mater | Uppsala universitet |
Victor Cramér, född 17 oktober 1812 i Visby, Gotland, död 3 oktober 1876 i Stockholm, var en svensk jurist och ämbetsman. Han var justitieråd i Kungl. Maj:ts högsta domstol från 1858 fram till sin död 1876. Cramér var av sin samtid ansedd såsom ”en särdeles skicklig och framstående embetsman samt skarpsinnig jurist.”[1]
Biografi
Victor Cramér blev 1830 studerande vid Uppsala universitet. Han blev 1848 assessor i Svea hovrätt, revisionssekreterare vid Högsta domstolen 1853 samt expeditionschef i Justitiestatsexpeditionen år 1856.[2] Den 20 april 1858 utnämndes han av Kungl. Maj:t till justitieråd i Högsta domstolen.[3] I HD handlade han länge ägodelningsmålen.[4]
Cramér valdes in Stockholms stadsfullmäktige 1863 där han var fram till 1867. Under denna tid var han vice ordförande i sundhetsnämnden.[2]
Cramér var den första styrelseordföranden för Stockholms Handelsbank, verksam åren 1871–1874.[5] Innan dess var han styrelseordförande för Stockholms Enskilda Bank med start 1864.
Död
Cramér avled hastigt av ett slaganfall när han besökte sin tidigare kollegor i styrelsen för Handelsbanken den 3 oktober 1876.[5] Han var vid sin död det näst äldsta justitierådet i Högsta domstolen – 63 år gammal.[1]
Begravningen ägde rum den 8 oktober i Storkyrkan i Stockholm. Bland de närvarande fanns flera höga politiker, ämbetsmän, affärsmän, jurister, vetenskapsmän och konstnärer. Dessa inkluderar justitiestatsministern, friherre Louis De Geer, f.d. landshövdingen Olof Fåhræus, statsrådet Carl Johan Thyselius, och generalen, greve Sven Lagerberg. Victor Cramér är jordfäst i Norra begravningsplatsen i Stockholm.[6]
Familj
Victor Cramér tillhörde släkten Cramér från Gotland.[4]
Utmärkelser
Kommendör med stora korset av Kungl. Nordstjärneorden, 1872.[1]
Kommendör av Kungl. Norska Sankt Olavs orden, 1864.
Kommendör av Kungl. Nordstjärneorden, 1862.
Riddare av Kungl. Nordstjärneorden, 1858.[7]
Referenser
- ^ [a b c] ”Dödsfall”. Nya Dagligt Allehanda. Kungliga biblioteket. 4 oktober 1876. sid. 2. https://tidningar.kb.se/2092229/1876-10-04/edition/147638/part/1/page/2/?q=%22victor%20cram%C3%A9r%22&sort=asc&from=1876-01-01&to=1876-12-31. Läst 16 mars 2023.
- ^ [a b] Millqvist, V. (1913). ”Victor Cramér”. Minnesskrift vid Stockholms stadsfullmäktiges femtioårsjubileum. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. sid. 24
- ^ ”Inrikes”. Upsalaposten. Kungliga biblioteket. 24 april 1858. sid. 2. https://tidningar.kb.se/2564859/1858-04-24/edition/166460/part/1/page/2/?q=%22victor%20cram%C3%A9r%22&sort=asc&page=1. Läst 16 mars 2023.
- ^ [a b] ”Dödsfall”. Dagens Nyheter. Kungliga biblioteket. 4 oktober 1876. sid. 2. https://tidningar.kb.se/8224221/1876-10-04/edition/0/part/1/page/2/?q=%22victor%20cram%C3%A9r%22&sort=asc&from=1876-01-01&to=1876-12-31. Läst 16 mars 2023.
- ^ [a b] ”Dödsfall”. Aftonbladet. Kungliga biblioteket. 3 oktober 1876. https://tidningar.kb.se/4112678/1876-10-03/edition/0/part/1/page/3/?q=%22victor%20cram%C3%A9r%22&sort=asc&from=1876-01-01&to=1876-12-31. Läst 16 mars 2023.
- ^ ”Högtidlig begrafning”. Wisby-Posten. Kungliga biblioteket. 13 oktober 1876. sid. 2. https://tidningar.kb.se/2831750/1876-10-13/edition/172121/part/1/page/2/?q=%22victor%20cram%C3%A9r%22&sort=asc&from=1876-01-01&to=1876-12-31. Läst 16 mars 2023.
- ^ ”Officielt”. Post- och Inrikes Tidningar. Kungliga biblioteket. 28 april 1858. https://tidningar.kb.se/8206782/1858-04-28/edition/144010/part/1/page/1/?q=%22Victor%20Cram%C3%A9r%22&sort=asc&from=1858-01-01&to=1858-12-31. Läst 16 mars 2023.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign
↑Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906
.svg)
Svensk handelsflagg 1844-1905
Flag of Norway In 1844 a union badge combining Norwegian and Swedish colors was placed at the hoist of both countries' flags. The badge was popularly called Sildesalaten ("the herring salad") from its resemblance to a herring salad. Initially, the union flag was popular in Norway, since it clearly denoted the equal status of the two united states. But as the union with Sweden became increasingly less popular, the Norwegian parliament abolished the union badge from the national (merchant) and state flags in 1899. At the dissolution of the union in 1905, the badge was removed from the navy flag as well. Sweden kept it in all flags until 1905.
_-_Commander_Grand_Cross_BAR.png)
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Royal Order of the Polar Star - Commander Grand Cross (1748-1975)
_-_Commander_1st_Class.svg)
Författare/Upphovsman: Robban000, Licens: CC BY-SA 3.0
Släpspänne: Kungliga Nordstjärneorden - Kommendör av 1. klass. Användes 1748-1975.
_-_Commander_BAR.png)
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Royal Order of the Polar Star - Commander (1748-1975)
Svensk handelsflagg 1844-1905
Författare/Upphovsman: Svenskt Porträttarkiv, Licens: CC BY-SA 4.0
Porträtt av justitierådet Victor Cramér (1813–1876).
Författare/Upphovsman: Ordensherre, Licens: CC BY-SA 3.0
Ribbon of Commander of Order of St. Olav, Norwegian: Båndstripe for kommandør av St. Olavs Orden.