Viborgs läns kavalleriregemente

Viborgs läns kavalleriregemente
Information
Officiellt namn	Viborgs läns kavalleriregemente
Datum	1632–1709, 1709–1721
Försvarsgren	Svenska armén
Typ	Kavalleriet
Efterföljare	Karelska dragonskvadronen
Storlek	Regemente
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Viborgs läns kavalleriregemente var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1632–1721. Förbandet var från 1690-talet indelt och rekryterade i huvudsak sitt manskap från Karelen, Finland.^[1][2][3]

Regementet härstammar från Karelska ryttarna, uppsatta 1618. Uppsatt 1632 som Viborgs läns kavalleriregemente och blev på 1690-talet indelt. I 1634 års regeringsform benämns regementet som ”Karelens ryttare i Viborgs och Nyslotts län”. Regementet överfördes våren 1700 till Livland och kom där att ingå i Wellingks avdelning. Senare ingick de i Schlippenbachs armé. Regementet ingick från 1704 i general Lewenhaupts kår som sommaren 1708 tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären i Ukraina. Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var regementet med i kapitulationen vid Perevolotjna några dagar senare. År 1700 hade ett fördubblingsregemente, Viborgs läns fördubblingskavalleriregemente, satts upp och detta förband övertog från 1709 funktionen som ordinarie regemente och tillhörde därefter armén i Finland. Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7 500 man som i augusti 1718 gick in i Norge från Jämtland. I 1721 års fred i Nystad erhöll Ryssland större delen av Viborgs län. Återstoden av den svenska delen av länet döptes då om till Kymmenegårds län. I och med att stora delar av Viborgs län blev ryskt försvann 270 rusthåll för regementet. Då regementets nu enbart räknade 730 nummer formerades de på 6 kompanier.

Kompanier vid Viborgs läns kavalleriregemente.

• Mankell Julius, Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigshistoria. Särskildt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809, Stockholm 1870
• Kjellander, Rune, Sveriges regementchefer 1700-2000 chefsbiografier och förbandsöversikter, Västervik, 2003, Libris 8981272. s. 274, 325.
• Larsson, Anders, Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721, Östersund, Jengel Förlag 2022, ISBN 9789188573438. s. 96.

Svenska dragon-, husar- och kavalleriförband Nuvarande kavalleriförband Livregementets husarer (K 3) Norrlands dragonregemente (K 4) Livgardet (LG): Livskvadron, Livgardets dragonmusikkår (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Tidigare dragon-, husar- och kavalleriförband 1. kavalleribrigaden Kavallerifördelningen Arméns jägarbataljon (AJB) Livgardet till häst (K 1) Livregementet till häst (det yngre) (K 1) Livregementet till häst (det äldre) (K 1) Livgardets dragoner (K 1) Livregementets dragoner (K 2) Skånska kavalleriregementet (K 2) Smålands husarregemente (K 4) Skånska husarregementet (K 5) Skånska dragonregementet (K 6) Kronprinsens husarregemente (K 7) Norrlands dragonregemente (K 8) Norrbottens kavallerikår (K 9) Bohusläns dragonbataljon Upplands ståndsdragonregemente Livdragonregementet (1700–1721) Livdragonregementet (1721–1791) Västgöta dragonregemente Viborgs läns kavalleriregemente Östgöta kavalleriregemente Nylands lätta dragonregemente Nylands och Tavastehus dragonregemente Riksänkedrottningens livregemente till häst Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente Karelska dragonkåren Finska dragonerna Franska dragonregementet Skånska ståndsdragonerna Tidigare rytterier Upplands ryttare Finska rytteriet (m. fl.) Tidigare ryttarfanor Upplandsfanan Hovfanan Adelsfanan Finska fanorna Smålandsfanorna Södermanlandsfanan Västergötlandsfanorna Västmanlandsfanan Närkesfanan Värmlandsfanan Relaterad historik Rusttjänst Alsnö stadga (1280) Arboga möte (1536) Hakkapeliter Rusthåll (Ryttartorp) (cirka 1695-1901) Se även Beriden högvakt Livgardets minnesstenar Livgardets Dragoners Kamrat- och Veteranförening Föreningen för den Beridna Högvakten