Vialsandbi
| Vialsandbi | |
 (c) Arnstein Staverløkk, CC BY 3.0 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Grävbin Andrenidae |
| Släkte | Sandbin Andrena |
| Art | Vialsandbi A. lathyri |
| Vetenskapligt namn | |
| § Andrena lathyri | |
| Auktor | Alfken, 1899[1] |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Vialsandbi (Andrena lathyri) är en art i insektsordningen steklar som tillhör överfamiljen bin och familjen grävbin.[2][1]
Beskrivning
Honan har vit ansiktsbehåring. Antennerna är mörkbruna hos båda könen. Mellankroppen har gulbrun päls, som ljusnar på sidorna, och orange bakskenben, som hos honan är täckta av blekbrun päls. Bakkroppen är svart med smala, vita ränder på bakkanterna av tergiterna[a] två till fyra hos honan, två till fem hos hanen. Den sista tergiten har en liknande ändrand, men denna är ljusorange. Honan har en längd av 13 till 14 mm, hanen 10 till 12 mm.[3]
Ekologi
Som många sandbin är denna art oligolektisk, det vill säga en födospecialist; den flyger på ärtväxter, i synnerhet släktena vickrar och vialer, mera sällan på klöversläktet. Endast undantagsvis kan den besöka andra familjer, som korgblommiga växter, korsblommiga växter, strävbladiga växter, kransblommiga växter och videväxter.[4]
Habitatet utgörs av gräsmarker[4] som betade ängar, vägrenar, öppna lövskogar, skogsbryn och -gläntor[3], där arten kan gå upp till 2 000 meters höjd[4]. Vialsandbiet har en generation per år, och flyger under maj och juni. Det parasiteras av gökbiet vialgökbi vars hona lägger ägg i vialsandbiets bo, ett ägg per larvcell. Den resulterande larven dödar sedan värdägget eller den nykläckta värdlarven, och lever därefter på den insamlade näringen.[3]
Utbredning
Arten finns från Sydeuropa norrut till mellersta Sverige och södra Finland, österut till Turkiet och genom Ryssland till Chabarovsk och Primorje kraj i Sibirien[4].
I Sverige finns arten från Skåne till norrlandsgränsen. Den är klassificerad som livskraftig (LC) och är allmän med undantag för Öland, där den är mindre vanlig, och Gotland, där den bara har påträffats en gång, från början av 1900-talet.[3]
I Finland är arten rödlistad som starkt hotad (EN)[5], och finns bara längst i sydväst på fastlandet, i Nyland och Egentliga Finland[6].
Den förekommer även i Norge, där den, i och för sig långsamt, minskar och är rödlistad som nära hotad ("NT").[7]
Kommentarer
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Referenser
- ^ [a b] ”Andrena lathyri Alfken, 1899” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=752568. Läst 4 mars 2025.
- ^ ”Vialsandbi Andrena lathyri Alfken, 1899”. Taxonomi. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/103130/taxonomi. Läst 6 mars 2025.
- ^ [a b c d] ”Vialsandbi Andrena lathyri Alfken, 1899”. Information. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/103130/information. Läst 6 mars 2025.
- ^ [a b c d] Tomozei, B. 2014 Burbage Miner Andrena lathyri . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 4 mars 2025.
- ^ Juho Paukkunen (2019). ”Vialsandbi Andrena lathyri”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204831. Läst 6 mars 2025.
- ^ ”Andrena lathyri – Bläddra observationer”. Finlands Artdatacenter. 2025. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204831&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 6 mars 2025.
- ^ ”Andrena lathyri” (på norska). Norska Artsdatabanken. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190823035813/http://www.artsportalen.artsdatabanken.no/Rodliste2010/Vurdering/Andrena+lathyri/52415. Läst 19 mars 2013.
|
Media som används på denna webbplats