Via Emilia

Via Emilia (italienska) eller Via Aemilia (latin) var en via consularis som gick mellan Ariminum vid Adriatiska havet till Placentia vid floden Padus (dagens Po). Senare förlängdes Via Emilia till Mediolanum (Milano).

Via Emilia byggdes i förlängning av via Flaminia som ledde till Rom. Vägen var ganska rak och gick från Ariminum vidare till Forlì, Faenza, Bologna, Modena, Reggio nell'Emilia, Parma och slutligen Placentia. Via Emilia korsade flera bifloder till Po, bland andra Rubicon (även om det råder viss tvekan om det var samma flod som Julius Caesar korsade 49 f.Kr.) och Trebbia (där Hannibal tre gånger segrade över romarna).

Via Emilia blev klar år 187 f.Kr. och namngavs efter den romerske konsuln Marcus Aemilius Lepidus. Via Emilia byggdes som ett sätt att kunna kontrollera det nyligen erövrade området Gallia Cisalpina. Gallia Cisalpina hade stor ekonomisk betydelse, eftersom Poslätten, som låg där, var mycket bördig. Romarna valde att ytterligare befästa sin kontroll över området genom att anlägga kolonier längs Via Emilia: på så sätt grundades Bononia (dagens Bologna), Mutina (Modena), Reggio nell'Emilia (Reggio Emilia) och Parma. Vägen kom att få mycket stor betydelse för koloniseringen av området, som så småningom kom att ses som en del av Italia.

Århundradena efter att Via Emilia byggts blev Placentia den viktigaste vägknuten på Poslätten. År 148 f.Kr. tillkom via Postumia (Placentia – Aquileia). År 109 f.Kr. blev Via Aemilia Scaura klar (Placentia – Genua – Pisa).

Lämningar av Via Emilia, inklusive bron över Marecchia, finns kvar bland annat i Rimini. Byggandet av Via Emilia var ett första steg i lanseringen av en intensiv romersk kolonisation av området. Vid tiden för det andra triumviratet (44 f.vt. – 30 f.vt.), hade romaniseringen av detta tidigare keltiska området varit så fullständig att provinsen Gallia Cisalpina avskaffades och dess territorium införlivades fullt ut i Italien.

Vägen gav namn till den del av Gallia Cisalpina genom vilken den gick. Den västra delen av området är fortfarande känd som Emilia idag. Den moderna italienska administrativa regionen Emilia-Romagna har fått namn av vägen, medan dess huvudstad Bologna fått namn av den keltiska stammen Boii. Dess invånare är i dag kända som Emiliani. Väg 9 ligger delvis precis ovanpå den gamla Via Emilia och kallas också populärt för Via Emilia.

Se även

• 159 Aemilia

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Romerska vägar vid tiden för det romerska kejsardömet Vägar utgående från Rom Via Appia · Via Ardeatina · Via Asinaria · Via Aurelia · Via Casilina · Via Cassia · Via Collatina · Via Flaminia · Via Labicana · Via Latina · Via Laurentina · Via Nomentana · Via Ostiense · Via Portuense · Via Prenestina · Via Salaria · Via Severiana · Via Tiburtina · Via Trionfale (c) Kleuske på nederländska Wikipedia, CC BY-SA 3.0 Vägar på Apenninska halvön Via Amerina · Via Annia · Via Aurelia (Veneto) · Via Campana · Via Capua-Rhegium · Via Cecilia · Via Claudia Nova · Via Clodia · Via della Spina · Via Domiziana · Via Emilia · Via Emilia Scauri · Via Flaminia minor · Via Flavia · Via Gallica · Via Herculea · Via Julia Augusta · Via Paeligna · Via Plestina · Via Popilia · Via Popilia-Annia · Via Postumia · Via Regina · Via Salaria Gallica · Via Salaria Picena · Via Sorana · Via Traiana · Via Traiana Calabra · Via Valeria · Via Valeria Claudia Vägar i västromerska provinser Via Agrippa · Via Aquitania (i Gallia Aquitania och Gallia Narbonensis) · Via Augusta (i Hispania) · Via Claudia Augusta (i Noricum och Raetien) · Via Delapidata (i Hispania) · Via Devana (i Britannia) · Via Domizia (i Gallia Aquitania) · Fosse Way (i Britannia) Vägar i östromerska provinser Strata Diocletiana (i Syria) · Via Egnatia (i Macedonia) · Via Hadriana (i Aegyptus) · Via Traiana Nova (i Arabia petraea)