Kommunen återfinns på Sydsvenska höglandet och utgörs av ett kuperat landskap med skog och områden med varierat odlingslandskap. Vetlanda är en utpräglad industrikommun där trävaru-, aluminium- och pappersindustrierna dominerat de lokala näringslivet under lång tid.
Sedan kommunen bildades har befolkningsutvecklingen varit relativt stabil med en topp i början på 1970-talet på 28 860 invånare och en dal 2010 då antalet invånare var 26 304. Fram till 2010 styrdes kommunen av Alliansen, därefter har olika regnbågskoalitioner styrt.
Vetlanda municipalsamhälle inrättades i Vetlanda landskommun 11 november 1887 och upplöstes 1909 när Vetlanda köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Köpingen ombildades 1920 till Vetlanda stad.
Vetlanda kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vetlanda stad, landskommunerna Alseda, Björkö, Korsberga, Lannaskede, Nye och Vetlanda landskommun samt huvuddelen av Bäckaby landskommun (Bäckaby, Fröderyds och Ramkvilla församlingar).[7]
Den 1 januari 1975 överflyttades ett område med 406 invånare från kommunen och Björkö församling till Nässjö kommun och församling.[8]
Kommunen ingår sedan bildandet i Eksjö domsaga.[9]
Skogskommunen Vetlanda är belägen på Sydsvenska höglandet och förutom skog rymmer kommunen även områden med varierat odlingslandskap. Landskapet är kuperat, i synnerhet söder om centralorten, vilket kan härledas till den uppspruckna urbergsberggrunden som skapat flera djupa och trånga dalar, så kallade skuror. De högre områdena täcks av morän beväxt med skog, medan dalarna utgörs av sjöar, åar samt uppodlade områden med finkorniga sedimentjordar. I väst–östlig riktning flyter Emån genom kommunen vilken söder om centralorten övergår i ett flätmönster av vattenfåror. Nordväst om Landsbro finns isälvsavlagringar vilka består av rullstensåsar och deltan. Dessa används som strövområde.[10]
Trävaru-, aluminium- och pappersindustrierna har under lång tid dominerat den utpräglade industrikommunen Vetlanda. Knappt var tredje förvärvsarbetande i kommunen var sysselsatta inom tillverkningsindustrin i början av 2020-talet. Den största privata arbetsgivaren var Hydro Extrusion Sweden AB som tillverkar aluminiumprofiler, bland andra företags återfinns fönstertillverkaren Elitfönster Produktion AB, splinttillverkaren Swedish Match Industries AB, trähustillverkaren Myresjöhus AB samt pappersbruken Metsä Tissue AB i Pauliström och Nyboholm. Dessutom finns en stor möbelindustri i kommunen.[10]
År 2022 fanns 16 grundskolor i kommunen varav sju i centralorten. Av dessa var en skola fristående, Vetlanda friskola, som bedrev utbildning från förskoleklass till årskurs nio. Av de kommunala skolorna fanns två med högstadie, Withalaskolan i centralorten och Landsbro skola.[19]
Njudungsgymnasiet är kommunens enda gymnasieskola.[20] Det är en av de skolor i Sverige där högst andel elever tar gymnasieexamen.[21]
Vid Vetlanda Lärcentrum erbjuds all utbildning för vuxna,[22] vilket inkluderar grundskole- och gymnasienivå, yrkeshögskola, fristående högskolekurser, särskild utbildning för vuxna (lärvux) och svenska för invandrare.[23] År 2021 var andel personer med minst tre års eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25-64 år 15,8 procent, vilket var lägre än genomsnittet för Sverige där motsvarande siffra var 29,6 procent.[24]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 27 534 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 97:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Vetlanda kommun 1970–2020[25]
År
Folkmängd
1970
28 860
1975
28 532
1980
28 736
1985
27 965
1990
28 023
1995
27 825
2000
26 624
2005
26 459
2010
26 304
2015
26 873
2020
27 502
Kultur
Museum
På 1970-talet invigdes Vetlanda Museum, som idag dels har en lokalhistorisk föremålssamling men också "en omfattande konstsamling av likväl småländska konstnärer som svensk nutida konst".[26] År 1992 invigdes Vetlanda Skolmuseum[27] som med hjälp av föremål, möbler och skolmaterial från äldre skolor runt om i Vetlanda skildrar hur skolan såg ut förr i tiden.[28]
Blasonering: En sköld av guld med en blå snedbjälke, belagd med ett veteax av nämnda metall.
Vapnet fastställdes år 1925 för Vetlanda stad. Veteaxet syftar på ortnamnet, men kan ha en äldre förlaga som sigill. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för kommunen år 1974. Inga konkurrerande vapen fanns inom kommunens område.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
Wikimedia Commons har media som rör Vetlanda kommun.
