Vetenskapsåret 1869

Vetenskapsåret 1869
(c) Boston på engelska Wikipedia & John Stephen Dwyer, CC BY-SA 3.0
1868  · 1869  · 1870
Humaniora och kultur
Konst · Litteratur · Musik · Teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Krig  · Sport
Teknik och vetenskap
Vetenskap

Mendelejevs periodiska system från 1869.

Första titelsidan till Nature.

Händelser

• Mars - Dmitrij Mendelejev prestenerar sin första version av periodiska systemet för ryska kemistsamfundet.
• 4 november - Joseph Norman Lockyer ger ut första numret av tidskriften Nature.
• 16 november - Suezkanalen invigs efter tio års arbete.
• Bergsskolan i Falun införlivas i Teknologiska Institutet, föregångaren till dagens Kungliga Tekniska högskolan.
• Emil Škoda köper ut sin kompanjon Ernst von Waldstein och lägger grunden till Škoda-koncernen i Böhmen.
• Förbättrade konstruktioner dyker upp av symaskiner, tegelmaskiner och varmluftsmotorer (Wilhelm Lehmann).
• Celluloid börjar produceras.

Pristagare

• Copleymedaljen: Henri Victor Regnault, fransk kemist och fysiker.
• Wollastonmedaljen: Henry Clifton Sorby, brittisk geolog. ^[1]

Födda

• 8 april - Harvey Cushing (död 1939), amerikansk neurkirurg.
• 23 maj - Andreas Holmsen (död 1955), norsk bergsman och hydrograf.
• 27 juni, Hans Spemann, (död 1941), tysk biolog, nobelpristagare i fysiologi/medicin
• 19 juli - Axel Björkman, (död 1957), svensk ingenjör och brokonstruktör.
• 30 november - Gustaf Dalén, (död 1934), svensk ingenjör och uppfinnare.
• Waldemar Jungner, (död 1924), svensk ingenjör och uppfinnare.

Avlidna

• 22 juli - John Augustus Roebling, (född 1806), tysk-amerikansk brokonstruktör.
• 11 september - Thomas Graham (född 1805), brittisk kemist.

Källor

Fotnoter