Vetenskapsåret 1863
Vetenskapsåret 1863 | |
1862 · 1863 · 1864 | |
Humaniora och kultur | |
---|---|
Konst · Litteratur · Musik · Teater | |
Samhällsvetenskap och samhälle | |
Krig · Sport | |
Teknik och vetenskap | |
Meteorologi · Vetenskap |
Händelser
- Okänt datum - Max Schultze utökar cellteorin med undersökningen att djurs och växters protoplasma är identiska.[1]
Pristagare
- Copleymedaljen: Adam Sedgwick, brittisk geolog.
- Wollastonmedaljen: Gustav Bischof, tysk geolog och kemist. [2]
Födda
- 19 januari - Werner Sombart (död 1941), tysk ekonom och sociolog.
- 25 mars - Simon Flexner (död 1946), amerikansk patolog och bakteriolog.
- 27 mars - Henry Royce (död 1933), brittisk ingenjör, medgrundare till Rolls-Royce.
- 12 juli - Paul Drude (död 1906), tysk fysiker.
- 14 november - Leo Baekeland (död 1944), belgiskfödd amerikansk kemist.
Avlidna
- 30 mars - Auguste Bravais (född 1811), fransk fysiker.
- 1 april - Jakob Steiner (född 1796), schweizisk matematiker.
- 21 juli - Josephine Kablick (född 1787), tjeckisk botaniker och paleontolog.
- 18 november - August Beer (född 1825), tysk fysiker och matematiker.
Källor
Fotnoter
- ^ Das Protoplasma der Rhizopoden und der Pflanzenzellen; ein Beiträg zur Theorie der Zelle.
- ^ ”Geological Society”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110605102217/http://www.geolsoc.org.uk/gsl/society/history/page750.html. Läst 13 april 2011.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Vetenskapsåret 1863.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Siren-Com, Licens: CC BY 3.0
Allegory of "La Science" - Bronze statue by Jules Blanchard in front, right, of the Hôtel-de-Ville de Paris. around 1882