Vetenskapsåret 1829

Vetenskapsåret 1829
(c) Boston på engelska Wikipedia & John Stephen Dwyer, CC BY-SA 3.0
1828  · 1829  · 1830
Humaniora och kultur
Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Krig
Teknik och vetenskap
Vetenskap

Händelser

• Vid tävlingarna i Rainhill, 6 oktober, vinner George Stephensons lokomotiv Rocket över bland andra John Ericssons Novelty
• Gaspard-Gustave Coriolis formulerar de moderna definitionerna på arbete och rörelseenergi.
• Nikolaj Lobatjevskij publicerar ett arbete om hyperbolisk icke-euklidisk geometri.
• Jules Desnoyers ger namn åt den geologiska perioden kvartär.
• Philippe-Charles Schmerling upptäcker fossil av neandertalmänniskan, delar av ett skallen av ett litet barn.
• William Austin Burt får patent på den första skrivmaskinen.
• Louis Braille uppfinner upphöjt eller relieftryck, som gör det möjligt för blinda att känna av tryckta bilder.

Pristagare

• Copleymedaljen: ej utdelad.
• Royal Medal: Eilhard Mitscherlich och Charles Bell.

Födda

• 2 februari – Alfred Brehm (död 1884), tysk zoolog.
• 7 september – Friedrich August Kekulé von Stradonitz (död 1896), tysk organisk kemist.
• 30 september
  • Joseph Wolstenholme (död 1891), brittisk matematiker.
  • Franz Reuleaux (död 1905), tysk maskiningenjör och rektor för Tekniska högskolan i Berlin.

Avlidna

• 6 april – Niels Henrik Abel (född 1802), norsk matematiker.
• 10 maj – Thomas Young (född 1773), brittisk mångsidig naturforskare.
• 29 maj – Humphry Davy (född 1778), brittisk kemist.
• 14 november – Louis Nicolas Vauquelin (född 1763), fransk apotekare och kemist.
• 28 december – Jean-Baptiste Lamarck (född 1744), fransk biolog.
• Okänt datum - Huang Lü (född 1769), kinesisk optiker.