Vetenskapsåret 1803

Vetenskapsåret 1803
(c) Boston på engelska Wikipedia & John Stephen Dwyer, CC BY-SA 3.0
1802  · 1803  · 1804
Humaniora och kultur
Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Krig
Teknik och vetenskap
Vetenskap

Händelser

• Jacob Berzelius och Wilhelm Hisinger upptäcker oxiden av ett nytt grundämne, cerium. Martin Heinrich Klaproth gör samma år upptäckten oberoende av Berzelius och Hisinger.
• Lazare Carnot publicerar Principes fondamentaux de l'équilibre et du mouvement, där han gör arbete till en viktig del av mekaniken.
• Lazare Carnot publicerar Géométrie de position om projektiv geometri, där han bland annat diskuterar den geometriska betydelsen av en negativ rot till en algebraisk ekvation.
• Claude Louis Berthollet publicerar Essay de statique chimique där han sammanfattar sina idéer om massverkan. Idéerna ansågs vara oförenliga med atomteorin, så det skulle dröja till 1860-talet innan de blev allmänt accepterade.

Kemi

• Okänt datum - John Dalton utarbetar sin atomteori.^[1]

Pristagare

• Copleymedaljen: Richard Chenevix, brittisk kemist.

Födda

• 28 februari, Christian Heinrich von Nagel (död 1882), tysk matematiker.
• 12 maj - Justus von Liebig (död 1873), tysk kemist.
• 24 maj - Charles Lucien Bonaparte (död 1857), fransk naturvetare och ornitolog.
• 21 juni - Timothy Abbott Conrad (död 1877), amerikansk geolog.
• 31 juli - John Ericsson (död 1889), svensk uppfinnare och ingenjör.
• 29 november - Christian Doppler (död 1853), österrikisk matematiker och fysiker, upptäckare av dopplereffekten.
• 21 december - Joseph Whitworth (död 1887), engelsk ingenjör och entreprenör, uppfinnare av Whitworth-gängan.

Avlidna

• 27 augusti- Peter Gustaf Tengmalm (född 1754), svensk naturforskare, en av Linnés lärjungar.
• 14 oktober - Aimé Argand (född 1750), schweizisk fysiker och kemist.

Källor

Fotnoter