Vetenskapsåret 1800

Vetenskapsåret 1800
(c) Boston på engelska Wikipedia & John Stephen Dwyer, CC BY-SA 3.0
1799  · 1800  · 1801
Humaniora och kultur
Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Krig
Teknik och vetenskap
Vetenskap

Händelser

• Alessandro Volta uppfinner den galvaniska cellen.
• Johann Bartholomäus Trommsdorff upptäcker grundämnet beryllium, och kallar den "Agusterde" (Agustjord).
• Antipodöarna upptäcks av besättningen ombord på brittiska HMS Reliance.
• Jäst upptäcks som ett nytt sätt att framställa öl. Före 1800 fanns bara spontanjäst öl (lambic).

Allmänt

• Okänt datum - Xavier Bichat publicerar [Traité sur les membranes] och Recherches physiologiques sur la vie et la mort, med pionjärtexter inom histologi och patologi.^[1]
• Okänt datum - Royal Institution of Great Britain tilldelas Royal Charter.^[2]

Astronomi

• Okänt datum - Fredrich von Hahn upptäcker centralstjärnan i Ringnebulosan, en vit dvärg.

Fysik

• Okänt datum - Engelske astronomen William Herschel upptäcker infraröd strålning. ^[2]

Pristagare

• Copleymedaljen: Edward Charles Howard, brittisk kemist.
• Rumfordmedaljen - Benjamin Rumford (Benjamin Thompson), engelsk-amerikansk fysiker.

Födda

• 2 februari - Melanie Hahnemann (död 1860), fransk homeopat.
• 11 februari - William Fox Talbot (död 1877), brittisk matematiker, fysiker och kemist, fotografipionjär.
• 31 juli - Friedrich Woehler (död 1882), tysk kemist.
• 29 december - Charles Goodyear (död 1860), amerikansk uppfinnare av vulkaniseringsprocessen.
• Anna Volkova (död 1876), rysk kemist.

Avlidna

• 1 januari - Louis-Jean-Marie Daubenton (född 1716), fransk biolog.
• 14 mars - Daines Barrington (född 1727), engelsk jurist, antikvarie och biolog.

Källor

Fotnoter